Hur miljöanpassar man kostråden? Per Ola Darnerud Miljösamordnare vid Livsmedelsverket

Varför skall Livsmedelsverket bry sig om miljön? Myndigheternas allmänna miljöansvar Miljöledningssystem Särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet Ansvar för att följa upp arbetet med att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen (16 st) 4-årscykler (rapport till Miljömålsrådet) Uppdraget ej detaljstyrt

Miljökvalitetsmålen 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande Kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv

Nuvarande kostråd (ett femte övergripande råd om Nyckelhålet visas ej)

Översyn av kost/konsument-råd Samarbete Livsmedelsverket + Naturvårdsverket Hur kan kostråden göras miljövänligare? Vetenskapligt underlag (SLU, Uppsala och SIK, Göteborg) Hösten -08: råden tar form (fokusgrupper), kommunikationsplanering Färdiga råd vid årsskiftet 08/09

”Miljösmarta matval utifrån kostråd” Näringsaspekterna grunden Miljöaspekter (matval) läggs på Inspirationskälla Första Steget, SMART-maten (Stockholms läns landsting) Projektledare Monika Pearson

Vilka miljökvalitetsråd har störst relevans? Vårt urval: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Kött: Ingen övergödning Fisk: Hav i balans samt levande kust och skärgård

Något om sättet att ta fram miljöaspekterna LCA och andra viktiga verktyg för att ta fram underlag – miljömålen mallen Jämförelser i första hand med andra livsmedel inom samma grupp Etiska (djurskydds-) och rättviseaspekter ej med Mullhalt och virtuellt vatten ej bedömda Fisk - även hållbarhetsaspekter

Kött, mjölkprodukter Miljöpåverkan Störst påverkan sker ”före gårdsgrinden”, men viss påverkan från transport, förädling, frysning m.m. Produktion av växthusgaser (metan, lustgas) står för rel. stor andel av total klimatpåverkan (spec. idisslande djur) Lokalt naturbeteskött minskar användning av konstgödsel, växtskyddsmedel och transporter, främjar ett rikt odlingslandskap och artrikedom Ekologisk produktion stödjer en giftfri miljö

Medelkonsumtion av kött i Sverige (försäljningsstat. JV -07; kg/år)

Kött, mjölkprodukter Konklusion Minska på köttkonsumtionen (medelkonsumtionen högre än näringsrek.) Välj närproducerade produkter, nötkött gärna från naturbete Om importerat, välj i första hand ekologiska produkter Baljväxter kan vara en alternativ proteinkälla

Fisk Miljöpåverkan Konklusion Hotade bestånd, ospecifika fångst- metoder, energikrävande Konklusion Ät fisk 2-3 gånger per vecka men välj fisk från hållbara bestånd och fiskade med selektiva redskap. Kolla miljömärkning (MSC, KRAV)

Frukt och grönt Miljöpåverkan Konklusion växthusodlade F&G varierar i CO2e lagringsdugligheten varierar mycket spill i denna grupp Konklusion säsongsanpassat mer grova grönsaker mer frilandsodlat mindre av flygimporterat

Baljväxter Miljöpåverkan Konklusion Låg klimatbelastning Bra i växtföljden Utmärkt lagringsduglighet Utmärkt näringsinnehåll Konklusion Intaget av ärtor, bönor och linser borde öka kraftigt

Spannmål, potatis, ris Miljöpåverkan Konklusion Kg CO2 / kg Potatis 0,1 växtskydd Spannmål 0,3-0,5 Ris 0,9-1,4 växtskydd, transport Konklusion Prioritera potatis och spannmål

Matfetter Miljöpåverkan Konklusion Kg CO2e / kg Palm 0,3 sämre FA, avskogn. Oliv 1 erosion, monokultur Raps 1 bäst FA, växtföljd Smör 8 ”gratis”, sämst FA Konklusion Rapsolja är fördelaktigast för miljö & hälsa

Svinn och spill Miljöpåverkan Konklusion Upp till 1/3 kastas i hushållen, mest F&G Konklusion Ät upp det som köpts hem Lagra matvarorna ”rätt” Bäst-före-datum – smaka och lukta

Klimatpåverkan, CO2- ekvivalenter per kg livsmedel Animalier: Nötkött varierar 15-25 kg CO2ekv. Gris 4-6 kg. F&G: Stor variation. Transporter spelar roll. Flygimporterat adderar

Slutsats Ekologiska livsmedel Klimathänsyn ingen skillnad Giftfri miljö eko fördelaktigast Biologisk mångfald ” Rikt odlingslandskap ?

För- och nackdelar, generellt Positivt Enklare och billigare än produktmärkning Märkesneutralt Konsumenten får en samlad bedömning Negativt Resurser krävs för att uppdatera underlaget Osäkerhet om grunden till råden (hälsa, miljö?) ”Myndigheten skriver folk på näsan!”

Utmaningar Hur kan konsumenten veta…….. Om nötköttet kommer från mjölkkor, Vilket foder nötkreaturen fått, Hur frukt och grönsaker har transporterats, Med vilken energikälla växthusgrönsaker har producerats, Om palmolja ingår i livsmedlet ?

Tre övergripande råd Dra ned på köttkonsumtionen Undvik onödigt svinn (planera!) Välj närproducerat, gärna ekologiskt

Tack för att ni lyssnade!