Beräkning av jämförelsevärde Överskott per hektar av resp. gröda + Överskott per djur för resp. djurslag.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Advertisements

Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen
Grundkurs för STANK in MIND-användare
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Drankfoderstater till mjölkkor 30 kg ECM
Slamspridning på åkermark
Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.
Att arbeta med Greppa Näringen Anki Sjöberg, Lovanggruppen, november 2008.
Sätt rätt värde på vallfodret!
Om Cofoten 1.
Klimatkollen på gårdar med mjölk- och köttproduktion
Danmark. Generellt Befolkning 5,2 milj. Åkermark 2,6 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal43 ha. JordartLätta jordar Ekologisk7%
Arbetsformer, moduler och material Stina Olofsson,
Beräkningsverktyget i klimatkollen Maria Berglund HS Halland tel
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Gårdssyntes Per-Johan Påhlstorp Hans Nilsson.
Fosfortilldelning i praktiken -En studie på 20 mjölkkobesättningar med fullfoder i Halland.
Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
DJUR del 3.
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Kvävegödsling och tillväxtreglering i rödsvingel Tabell 1. Kvävestrategi och växtreglering i rödsvingel. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha) Skörd.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Tolka resultat i klimatberäkningarna
Minskat svavelnedfall
Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödan samt efterverkan Tabell 1. Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödans skörd (vårkorn) i ekologisk odling.
Vad har vi åstadkommit? Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Beräkningsverktyget i klimatkollen
Resultat Greppa Näringen Cecilia Linge Hans Nilsson Jordbruksverket.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Klimatpåverkan från djurproduktion
Att komma igång CD Uppdatering Grundinstallation Uppdatering till senaste versionen av STANK in MIIND Uppgradering STANK Grundinstallation Med.
Behandling av fröhalm och återväxt i ängssvingel Tabell 1. Effekt av höstbehandling efter första fröskörd i ängssvingel på fröskörden år 2. 7 försök
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Maria Berglund, HS Halland
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
Vall gödsling - Kom ihåg! Rätt till varje skörd: Rätt varje år: Rätt i växtföljden: N K Mg P S Kväve Kalium Svavel Fosfor Magnesium.
Strängläggning och direktskörd av timotej Tabell 1. Skördemetoder i timotej. 1 försök Siffrorna i parantes visar datum för stränglägg- ning eller.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Höstbehandling och höstgödsling i engelskt rajgräs Tabell 1. Höstbehandling och höstgödsling i engelskt rajgräs efter första årets fröskörd. 3 försök
Fröodling av ekologisk timotej med insådd av subklöver och Trifolium alexandrinum Tabell 1. Skörd av förstaårsvall av timotej (Grindstad) etablerad i renbestånd.
Sort- och etableringsförsök i ängsgröe Tabell 1. Sorter, vallålder och etableringsmetod i ängsgröe. Försök Skörd vall I (relativtal) Skörd vall.
Gårdssyntes Bertil Carlzon Hans Nilsson. Naturbete Lättlera Mellanlera Jordart.
Växtreglering i rödsvingel Tabell 1. Stråförkortning i rödsvingel. 4 försök 2002.Liggsäd v. blomning (0-10)* Liggsäd v. skörd (0-10)* Skörd och merskörd.
Sort- och etableringsförsök i rödsvingel Tabell 1. Sorter, vallålder och etableringsmetod i rödsvingel. Försök Skörd vall I (relativtal) Skörd.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Samodling av ekologisk ängssvingel och olika baljväxter Tabell 1. Samodling av ekologisk ängssvingel och baljväxter. Skörd av andraårsvall. 4 försök 2003-
Utnyttjande av återväxt i engelskt rajgräs Tabell 1.Utnyttjande av återväxten i engelskt rajgräs efter första fröskörd. Effekt på fröskörden i andraårsvallarna.
Kaliumgödsling sänker magnesiumhalten och höjer kaliumhalten i vallfodret medel av 2 försök, Skåne , Långaröd, Vanneberga, L Växtanalyser.
Index Grundkurs för Cofoten-användare Distanskurs för rådgivare Börja här.
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016.
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Surgörning av flyt- och biogödsel för bättre kväveutnyttjande Kjell Gustafsson Agroväst.
Gödsling av vall & majs Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Klimatåtgärder på gårdsnivå
Klimat och utfodring.
Hur odlar vi och vad behöver ändras?
3000 kr mer per hektar med Biofer !
Rådgivarnas kompetens
KLIMATKOLL på VÄSTANKVARN GÅRD
Presentationens avskrift:

Beräkning av jämförelsevärde Överskott per hektar av resp. gröda + Överskott per djur för resp. djurslag

Vilka faktorer avgör jämförelsevärdet? Grödfördelning Djurantal Typ av stallgödsel Intensitet Avyttring/mottagande av stallgödsel

Schablonvärden för beräkning av jämförelsevärden Flygödsel DjurslagTotal N- eff Överskott kg N Per d.e. Mjölkko 8000 kg20%94 Sugga40%2163 Slaktsvin45%660

Anpassade jämförelsevärden och verkligt överskott

Försök med kvävefixering

Modell för beräkning av kvävefixering N fix =ts baljväxt * N-halt * (1+P rot+stubb + P överföring-jord + P överföring-djur + P immobiliserat ) * P fix

Parametrar till N-fixmodell

Kväveeffektivitet för vallar

N-fix i STANK in MIND

Skörd och rp i skörden