Välkomna till presentation av Levnadsvaneundersökningen 2005 inom Umeåregionen

Materialet idag presenteras av: Åsa Domeij, samordnare Umeå kommun och länssamordnare Västerbottens län – för alkohol- och drogförebyggande arbete asa.domeij@umea.se 090-164806

Vad är LEVA? Levnadsvaneundersökning sedan 1996 Ny version – webbaserad enkät sedan 2004 Genomfördes på skoltid – under oktober Samarbetsprojekt mellan skol- och fritidsförvaltningar, socialtjänsten inom Umeå kommun, kranskommuner samt landstinget. Omfattar grundskolor och gymnasieskolor i Umeå, Robertsfors, Vindeln, Vännäs, Bjurholm och Nordmaling

Projektledare Vik. Projektledare för LEVA: Marie Sjömar marie.sjomar@umea.se 090-162274 UFFE- utvecklings- och fältforskningsenheten inom socialtjänsten

Svarsfrekvens? Grundskolan 7-9: 85 % (5066 elever) Gymnasieskolan 1-4: 74 % (4182 elever) Dagens presentation omfattar ett mindre urval av data för hela regionen. Material finns på kommunnivå. Resultat på skolnivå är ännu inte framtagna och kommer att skickas ut senare!

Syfte med LEVA Att få kunskap om ungdomars levnadsvanor och livsvillkor i Umeåregionen Att i enlighet med de nationella folkhälsomålen ge underlag för planering av förebyggande åtgärder och hälsofrämjande insatser Att belysa utvecklingen av ungdomars levnadsvanor Att använda undersökningen som verktyg i opinionsbildningen kring förebyggande arbete med ungdomar

Frågorna i enkäten omfattar: Bakgrund Vänner och familj Din hälsa Livet i skolan Tobak och alkohol Sniffning och narkotika Hot och våld Brott Din fritid Framtiden

Hur ska materialet användas? Alla kommuner – skolområden erhåller eget material Viktigt att gå igenom materialet lokalt och presentera det för lokala intressenter Titta på lokala variationer och identifiera utvecklingsområden men också det som fungerar ( risk- och skyddsfaktorer) Skilj på siffror för flickor och pojkar Samverka med olika aktörer kring handlingsplan och insatser

Skyddsfaktorer Skyddande faktorer ökar sannolikheten för att ungdomar i riskzon inte utvecklar problembeteenden och anpassningssvårigheter som kan bestå upp i vuxen ålder. Skyddande faktorer kan fungera som en sköld mot konsekvenserna att befinna sig i riskzon (mildra effekterna).

Riskfaktorer En riskfaktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process – som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall, t.ex. normbrytande beteende. En riskfaktor är inte nödvändigtvis samma sak som orsak till beteendet. Kombinationen och antal riskfaktorer ökar risken. Risk- och skyddsfaktorer finns på olika nivåer. Individ, Familj, Kamrater, Skola, Närsamhälle och Samhälle.

Riskfaktorer för ungdom alkohol- drog- och brott Svag familjesammanhållning/oklara regler Psyko-socialaproblem/missbruk/kriminalitet i familjen Vantrivsel i skolan Avsaknad av fritidsaktiviteter Alkohol- och drogpositiv norm Kompisars drogvanor/kriminalitet Biologisk och psykologisk sårbarhet Tillgänglighet/tillfällen

Skyddsfaktorer Social kompetens Goda prestationer i skola och arbete God skolmiljö Pro-social fritidssysselsättning Socialt fungerande kamrater God relation i familjen Annan viktig vuxen Tydliga normer och regler i familj, skola och närsamhälle (samhälle) Social kontroll och engagerade vuxna, trivsel på området Upptäcktsrisk Liten tillgång på tobak, alkohol och andra droger

LEVA-2005 Ett urval av resultat Umeåregionen Årskurs 9 grundskolan Årskurs 2 gymnasieskolan

Hur mår ungdomarna? Andel av ungdomarna som mår ganska eller mycket bra Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 89,7(89) 81,8(72,7) 82,7(86,7) 74,8 (78,4) OBS! Tal anges i % Siffror inom( ) år 2004

Vänner Andel som har ganska eller mycket lätt att skaffa vänner Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 77,2 75,7 76,6 72,5

Trivsel i skolan Andel som trivs ganska eller mycket bra i skolan Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 77,9(80,9) 74,1(76,9) 79,2 81,3

Någon att prata med Andel som har någon att prata med om sådant som oroar Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor MAMMA 58,1 59,5 54,5 60,4 PAPPA 49,2 34,2 40 30,6 INGEN 10,3 6,1 11,7 3,2

Framtiden Andel som ser ganska eller mycket ljust på framtiden Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 78,4(82) 77,1(74,4) 75,2 75,8

Huvudvärk Andel som har huvudvärk flera ggr/vecka eller varje dag Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 10,7(9,1) 21,5(24,7) 8,9(8,1) 25,2(19,2)

Stress Andel som anser sig stressad p.g.a skolarbete Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 37,6 59,8 34,7 58,5 Andel som anser att det stämmer ganska/mycket bra att man upplever lugn och ro i skolan 36,5(35,7) 30,9(23,8) 53,4 52

Blivit hotad Andel som under senaste 12 mån en/flera ggr blivit hotad och känt sig rädd Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 10,9(11,9) 9,9(12,2) 8,2 9,3 Var? Av dessa pojkar i årsk9 anger 43 % skolan. För 25 % av flickorna anges hemmet. 10 % anger epost/chat.

Frukostvanor Andel som äter frukost varje dag Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 56,7(67,2) 51,1(54,7) 49,8(58,4) 49,1(50)

Fritid Andel som inte tillhör förening/org Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 26,4(38,8) 25,4(33) 33.1 36.7 Andel som går på fritidsgård Årskurs 9 Pojkar Flickor 23 15,8

Motionsvanor Andel som motionerar/idrottar i förening: Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 58,4 59,6 47,3 46,5 Andel som motionerar/idrottar men inte i förening: 47,4 45,7 53,4 53,9

Kränkning Andel som känt sig kränkt eller mobbad sista 12 mån av skolkamrat en eller flera ggr Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 19,1(20,6) 21,4(21,2) 14 17,8

Skolk Andel som skolkat 6ggr eller fler senaste 12 mån Årskurs 9 Årskurs2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 15,2(12,6) 13,6(14,3) 31,7 28,5

Klotter och snatteri Andel som under senaste 12 mån gjort följande 3 ggr eller mer: Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Klottrat Pojkar Flickor Pojkar Flickor 10,6 8,6 7,7 4,7 Snattat 12,6 11,6 9,6 9,6

Rökning Andel som röker Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 20(18,6) 21,5(25,5) 29,5(25,7) 31(30,5) 19(rikssnitt) 30(rikssnitt) Andel som röker dagligen: 4,4(3,5) 4,8 (6,5) 4,8(3,4) 4(4,1)

Snusning Andel som snusar: Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 14,2(17,4) 7,2(8,9) 21,9(25,7) 16,3(15,8) Rikssnitt:20 6

Alkoholvanor Andel som inte druckit alkohol Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 37(35) 34,8(30,9) 14,9(17,7) 12,6(13,8) Riks:29 26 10 10 Från ca1985-2000 ökade alk.konsumtionen i årsk.9. Därefter minskning bland pojkar och utplaning bland flickor. Något ökande bland flickor 2005. Andelen icke-konsumenter har ökat –även i Umeå årsk.9

Alkoholvanor Av de som dricker är -andel som druckit alkohol flera ggr: Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 40,7 (47) 45,1 (50,8) 70,9(71,5) 77,5(76,9) Färre! -andel som varit berusad 2-3ggr eller fler/mån: 18,1(14,9) 18,4(15,8) 29,1(24,6) 31,6(32) Fler!

Hur får man tag i cigaretter? Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Köper cigaretter själv: 32,7(40,3) 17,4(26,2) 44,6(67,7) 34,4(42,6) Från kompis: 67,3(63,6) 73,3(67,8) 62,9(50) 67(60) Från förälder: 15,5(8,4) 10,5(7,1) 5(5,7) 3,3(3,1)

Hur får man tag i alkohol? Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Köper alkohol själv: 12,3(10,7) 5,3(4,2) 17,3(21,3) 5,2(7,2) Från kompisar: 44,7(41,4) 59,9(48,9) 59,5(55,5) 55,2(56,9) Från annan över 18 år som köper ut: 33,6(25,9) 51,5(30) 38,1(35,6) 50,2 (43,3) Från föräldrar (med lov): 24,2(23,7) 14(19,9) 18,3(15,6) 17,2(17,8) 202 st 111st

Narkotika Andel som använt narkotika Årskurs 9 Årskurs 2 Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor 9 (6,6) 5,1(5,7) 12,7(9,3) 11,1(12,8) Riks: 7 (7) 7 (7) Av dessa inom Umeåregionen(115 grundskole +162 gymnasieelever) är andelen som använt narkotika senaste månaden 11-20ggr eller fler: 29,4%(29,8) 19,1%(9,3) 12,6% 4,7% 22st 8st 11st 3 st - Cannabis vanligaste preparat! - Flest prövade narkotika i Sverige under 70-talet, minst ca 1985 därefter ökning. 2001 var andelen 10 %- därefter minskning

Samband: alkohol från föräldrar – ungas alkoholvanor Av andelen unga i årskurs 9 som får tag i alkohol via sina föräldrar har 99,6 % druckit alkohol vid flera tillfällen Inte fått alkohol från sina föräldrar: 42% Även annan forskning visar att en liberal inställning hos föräldrar bidrar till att unga dricker mer alkohol

Samband: tillsyn av unga - alkoholvanor Andelen unga i årskurs 9 som druckit alkohol vid flera tillfällen och föräldrar som vet var den unge är t.ex. en fredagskväll: 40,4 % förälder som inte vet var den unge är: 67%

Koppling tobak- alkohol- narkotika-brott Vi vet från forskning: Att tidig rök debut är en särskild riskfaktor i utveckling av missbruk och beroende. All tobak indikerar att konsumera mer alkohol samt att risken ökar för att använda narkotika. Att tidig debut /tidiga normbrott ökar risk för fler och mer omfattande problematik vid ökad ålder. Att alkohol- och droganvändning inverkar negativt på psykisk- och fysisk hälsa och ökar risk för olyckor. (förstärker bakomliggande psyk.problem och försvårar behandling)

Tillgång: lagstiftning - kontroll

Efterfrågan: social kontroll och kommunikation

Slutord Stärk det som skyddar och främjar ungas levnadsvanor och livsvillkor och identifiera de faktorer som påverkar negativt. Använd LEVA-materialet som verktyg! Material kommer att sammanställas på skolnivå. Ambitionen är också att utveckla analysarbetet. Projektledaren tar gärna emot intressanta uppslag från er! Varje förvaltning som ingår i LEVA-projektet förfogar över databasen.