Ätstörningsproblematik ”-Med kunskap och engagemang mot dina mål !” IGU – Idrottslig utbildning för Gymnasiet, Uppsala 1

Föreläsningens innehåll Allmänt om ätstörningsproblematik Kännetecken och konsekvenser behandling Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa Ätstörning UNS Ätstörningar räknas till de psykiatriska sjukdomarna. Vi tar här upp vad ätstörningar har gemensamt och tar upp vad några olika ätstörningar kan innebära. Det är inte klarlagt varför vissa personer utvecklar ätstörning och andra inte och inte heller varför vissa personer verkar tillfriskna relativt fort med rätt hjälp medan andra förblir kroniskt sjuka. För många börjar ätstörningen kanske med en bantningskur eller en viss diet. Ätstörningar som AN och BN har särskilda kriterier som ska vara uppfyllda för diagnos. En ätstörning som inte stämmer exakt in på kriterierna för AN eller BN ger diagnosen Ätstörning UTAN NÄRMARE SPECIFIKATION Samma person kan uppvisa olika ätstörningar vid olika tidpunkter i livet eller övergå från en till en annan. ”-Med kunskap och engagemang mot dina mål !” IGU – Idrottslig utbildning för Gymnasiet, Uppsala 2

Ätstörningsproblematik Kontrollbehov och ångest Kompensatoriskt beteende Nedsatt psykisk och fysisk hälsa Påverkad självkänsla och självbild Sociala konsekvenser Gemensamt för ätstörningarna är att de styr personens liv, förhållningssätt till sig själv och till omgivningen. Ordet kontroll beskriver den känsla av makt över mat och ätande, kropp och behov som anses nödvändig för att inte gå upp i vikt eller få ångest. Ångesten vid ”för stort” intag eller intag av otillåten mat driver personen till kompensatoriska beteenden som ännu striktare diet, överdriven träning, kräkning eller användning av laxermedel. Det är vanligt med strikta regler och rutiner och medbestämd uppfattning om vad som är tillåtet och otillåtet. Det verkliga kunskapsläget om livsmedels egenskaper och kroppen varierar. Obehagliga känslor eller fysiska behov undertrycks och den ångest som är förknippad med ätandet och rädslan för viktuppgång hålls nere genom svälten och genom att man följer reglerna. Identitet och självkänslan är överdrivet beroende av kontrollen, vikten och utseendet. Det ständiga mat och träningstänkandet tar så mycket plats i personens vardag så att det blir svårt att leva ett normalt liv. Ätstörningen kan leda till social isolering, undvikande av måltidsituationer och oro från omgivningen. (Människor träffas ofta för att äta, dricka, ta det lugnt, är spontana… svårt om man går på diet, fastar, vill kräkas eller tvångsmässigt träna…).

Kännetecken och konsekvenser Viktnedgång Viktpendling Trötthet, koncentrationsproblem Mag-tarmproblem Sömnsvårigheter Hormonstörningar Humörsvängningar, nedstämdhet Hår – och hudförändringar Muskelsvaghet Ofta tvångsmässighet och tvångstankar Kännetecken och konsekvenser av ätstörningssjukdomarna Kännetecken vid låg vikt och energibrist är sänkt ämnesomsätting; låg kroppstemperatur, låg puls, håravfall, ökad kroppsbehåring, yrsel, avstannad längdtillväxt, benskörhet, torr hud, menstruationsbortfall, minskad produktion av könshormoner, förstoppning, uttorkning, näringsbrist, infektionskänslighet.... Vid kräkning kan ses sprickor i munvinklar, karies och frätskador på tandemaljen, ömma spottkörtlar, sår på knogarna, uttorkning och salt-obalanser.... Vid överätning är risken förhöjd för karies och övervikt, viktpendling etc. Faktorer som orsakas av ätstörningen och därmed upprätthåller den: svullen mage, förstoppning/diarré, känsla av styrka av att avstå och undertrycka impulser och behov (=kontroll), felaktiga uppfattningar om livsmedel, rädsla för att förlora kontrollen tvångsmässighet, ångest, depression, låg självkänsla… Påverkan på känslofunktioner (svårighet att känna känslor eller ta hänsyn till känslor)

Anorexia Nervosa Lågt energiintag eller svält - med eller utan kompensatoriskt beteende Undervikt Menstruationsbortfall Ordet anorexi betyder aptitlöshet och används ibland utan att det ligger en ätstörningsproblematik bakom. För att få diagnosen Anorexia Nervosa krävs det att personen i fråga uppfyller en del kriterier. Anorexia Nervosa innefattar att patienten lider av stark rädsla för att gå upp i vikt och har en felaktig kroppsuppfattning samt att personen väger minst 15% under normalviktgränsen (minst måttlig undervikt) och hos kvinnor amenorré (menstruationsbortfall) . Personen äter väldigt lite (eller inget alls) i förhållande till sitt behov men vissa personer kan också kompensera eventuell ”överätning” (enligt egen uppfattning) med ex motion eller kräkning. Energibristen och den låga kroppsfettprocenten påverkar könshormoner m.m. och orsakar menstruationsbortfall (amenorré) hos kvinnor. ”-Med kunskap och engagemang mot dina mål !” IGU – Idrottslig utbildning för Gymnasiet, Uppsala 5

Bulimia Nervosa Periodvis bantning eller svält Tillåten och otillåten mat ”Kontrollförlust” leder till hetsätning Kompensatoriskt beteende som kräkning, träning och laxermedel eller urindrivande Normal vikt För diagnosen BN krävs uppfyllande av kriterierna återkommande episoder av hetsätning vilket innebär en stor mängd mat under kort tid och tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet. Återkommande olämpligt kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt ex framkallande av kräkning, överdriven träning, fasta eller missbruk av läkemedel (exempelvis laxermedel, urindrivande, bantningspreparat etc.). Trots kompensering har personen normal vikt. Beteendet förekommer minst två gånger i veckan under tre månader. Vanligt med bristande impulskontroll, oregelbundet ätande, oregelbundet matmönster. Hoppar ofta över måltider och/eller går på diet. Tillåtna livsmedel och förbjudna livsmedel. Rädd för att börja äta och inte kunna sluta, gäller framförallt ”förbjudna livsmedel”. Hetsätningen föregås ofta av en stark hunger eller att personen ätit något ”förbjudet” och att det då är lika bra att fortsätta äta för att sedan kunna kräkas. Kontrollförlust ger känsla av stark ångest, misslyckande, skamfylld. Ofta avviker personen i fråga efter måltid för att kräkas eller äter i smyg. Kräkning är vanligaste kompensatoriska metoden. Bulimi orsakar ofta obalans i saltbalansen pga förlust av vätska och salter. 6

Ätstörning UNS Uppfyller inte kriterierna för AN eller BN Övergång mellan olika ätstörningar? ”ortorexi” ”idrottsanorexi/bulimi” ”hetsätningsstörning”/BED etc... UNS: Alla former av störda ätbeteenden som inte helt uppfyller kriterierna för AN eller BN, ex. undervikt utan menstruationsbortfall, hetsätning och kräkning men inte tillräckligt ofta osv. Diagnosen UNS säger ingenting om allvarlighetsgraden av sjukdomen eller lidandet för den enskilde som är drabbad. Exempel: Beteckningen Ortorexi har kommit att användas då personen äter extremt nyttigt och tränar överdrivet mycket. Idrottsanorexi hos idrottare som börjar banta i kombination med hård träning, ex för att väga in sig, få en viss fysik, prestera bättre i sin sport (mer om detta senare) Hetsätningsstörning är beteckningen då personen hetsäter men inte kompenserar intaget med kräkning eller träning vilket leder till övervikt.

I behandlingen vid ätstörningar ingår bl. a. att: Häva svälten Öka vikten (om undervikt) Normalisera ätmönstret Introducera ”förbjudna livsmedel” Minska träningsmängden Praktisk ätträning Öka kunskapen om mat och kropp ev. Medicinsk behandling (ex mot depression) Vissa personer tillfrisknar på egen hand från sin ätstörning medan andra behöver behandling i öppenvård eller slutenvård. Första fokus för behandlare om ätstörningen gått så långt att hälsotillståndet är allvarligt påverkat är att häva svälten och öka vikten. Detta för att man anser att energitillgång påverkar både psykiska och fysiska funktioner positivt trots stark ångest och motstånd från patienten som följd. Även den fysiska hyperaktiviteten och tvångsmässigheten förhindras i största möjliga mån. Normalisering av ätmönster och indroduktion av ”förbjudna livsmedel” är viktigt. (För att som bulimiker kunna sluta hetsäta och kräkas måste man sluta banta…) En idrottare som är sjuk men vill genomgå behandling kan för det mesta fortsätta med fysisk aktivitet men inte alltid. Ska idrottandet fortsätta krävs att han/hon hålls under uppsikt. Svenska friidrottsförbundet använder sig av konkreta åtgärder om någon aktiv drabbas av anorexi vilket de tycker fungerar effektivt. 1.Inte sluta träna men däremot minska mängden och intensiteten 2. Diskuterar personens ättbeteende 3. Vid svårare fall tas kontakt med ätstörningsmottagning Behandlingstiden varierar och många får återfall eller utvecklar en annan ätstörning. REFERENSER SISU 2007 ”Idrottsnutrition – för bättre prestation” s.271-282. Näringslära för högskolan, Liber 2006 s.422-223 Riksidrottsförbundet ”Ätstörningar en kunskapsöversikt” FoU-rapport 2004:1 Referensgruppen för ätstörningar, Dietisternas Riksförbund ”Nutritionsbehandling vid ätstörningar – riktlinjer för dietister”, 2006 8

Ätstörningar hos idrottare Vill öka prestation och/eller få ”rätt” utseende/fysik? Ökad risk inom: Estetiska sporter Sporter med viktklasser Idrott där låg vikt anses ge ökad prestation Fitness och bodybuilding Konsekvenser för prestationsförmåga inom idrotten Ökad risk för stressfrakturer och överbelastningsskador Muskelsvaghet, orkeslöshet Idrottare har höga krav på sig, både fysiska och psykiska, krav både från personer runt sig och från sig själva. Liksom hos personer som inte tränar börjar ätstörningen kanske bara som ett en diet eller bantningsperiod för att gå ner lite grann i kombination med hård träning. En ”idrottsanorektiker” vill gå kanske ner i vikt för att prestera bättre i sin sport. Idrottsgrenar där man sett en ökad risk hos utövarna är estetiska som gymnastik, dans och simhopp och idrottsgrenar med viktklasser som kampsport och rodd samt idrotter där vikten tros ha betydelse för prestationen som friidrott och långdistanslöpning. I början av en viktnedgång kan idrottsresultaten förbättras, vilket gör att man uppmuntras till att fortsätta viktminskningen och upprätthåller beteendet. En kraftig och snabb viktnedgång kommer till slut påverka prestationen negativt och minska effekten av träningen, ge dåligt återhämtning och leda till utebliven utveckling i prestation, styrka, ge dehydrering etc. På grund av den låga sjukdomsinsikten, som är en del i sjukdomsbilden vid ätstörningar, är det inte säkert att prestationsförsämringen leder till att personen börjar äta normalt igen. (Diskutera erfarenheter inom området om ni vill.) Anorexi är enligt forskning lika vanligt bland idrottare som hos icke idrottare medan bulimi är mer vanligt hos idrottare än hos andra. 9

Kända idrottare som drabbats Emma Igelström Tina Nordlund Magdalena Forsberg Ätproblematik inom sporten uppmärksammas då och då eftersom en del elitidrottare drabbas. Detta är ett ämne som måste tas upp och ledare behöver bli upplysta inom området. Detta både för att kunna upptäcka problemen i ett tidigt skede, men också för att inte okunniga ledare/tränare inte ska medverka till utlösandet av ätstörning genom obetänksamhet. Idrottsmän/kvinnor ses ofta som mkt starka personer med god hälsa. Den sorgliga sanningen är dock att många framgångsrika idrottare drabbas av någon form av ätstörning i syfte att förbättra sina resultat eller pga påtryckningar, krav, stress m.m. Att lida av en ätproblematik och träna på den höga belastning som elitidrottare gör kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser och i värsta fall döden. Ovan nämns några kända idrottare som gått ut med sina ätstörningar. Emma Igelström, väldigt framgångsrik simmerska har skrivit en bok om sin bulimi. Fotbollsspelaren Tina Nordlund avbröt sin karriär pga Anorexia Nervosa. Magdalena Forsberg har berättat om ätstörningsproblematik under hennes karriär. Pga detta är det viktigt att vi jobbar med dessa frågor inom idrotten så profesionell hjälp kan ges i tid och idrottaren kan komma ur sin sjukdom och förhoppningsvis kunna fortsätta med sin idrottsliga karriär. 10

Den kvinnliga idrottstriaden Menstruationsrubbning Ätstörning Skört skelett PCOS ? Menstruationsrubbning starkt skelett stark fysik I slutet av 70-talet kom den första rapporten om ökad förekomst av menstruationsrubbningar hos elitidrottskvinnor vilket så småningom gav upphov till benämningen idrottsamenorré, det vill säga menstruationsbortfall till följd av hård träning. Amenorré är ett annat ord för menstruationsbortfall. Man är idag av uppfattningen att en vanlig orsak till den kvinnliga idrottstriaden är energibrist och undervikt och kan vara orsakad av ätstörningsproblematik. Stressen, den negativa energibalansen och undervikten leder till: låga nivåer av könshormonet östrogen, höga nivåer av stresshormonet kortisol och låg aktivitet av tillväxtfaktorn IGF-I vilket leder till hämmad ägglossning och menstruation, förlust av benmassa och ökad skaderisk. Hög nivå av kortisol kan även störa dygnsrytmen. Amenorré kan vara primär: då menstruation inte kommit igång under puberteten eller sekundär: minst tre månaders menstruationsbortfall. Förekomsten av amenorré tros vara vanligare inom idrotten är i den övriga befolkningen. Det finns skillnader i förekomst av amenorré mellan olika idrottsgrenar. Idrottsamenorré är vanligast inom uthållighetssporter och enstaka idrotter (låg kroppsvikt kan där främja prestationsförmågan). Kombinationen energi- och näringsbrist, låg östrogennivå och amenorré ger ökad förlust av benmassa. Kostintaget är dessutom vanligtvis lågt av skelettets byggstenar. Redan efter ca ett års amenorré kan signifikanta benförluster uppstå. Eftersom fysisk aktivitet normalt stimulerar uppbyggnad av benmassa kan det låta motsägelsefullt. Östrogen skyddar mot osteoporos eftersom det hämmar benresorption . Idrottskvinnor med amenorré löper större risk att drabbas av stressfrakturer. Idag finns den inom forskningen nya argument för att diskutera den kvinnliga idrottstriaden. Många idrottskvinnor med menstruationsrubbningar saknar symtom på energibrist. Man har då kunnat påvisa hos vissa idrottskvinnor att PSOS (polycystiskt ovariesyndrom) kan vara en orsak till menstruationsrubbningar, särskilt vid oligoamenorré (glesa menstruationer). PCOS är ett ärftligt tillstånd som förekommer hos 5-10 % av kvinnor i fertil ålder. Syndromet innebär ökad produktion av manliga könshormoner och därmed störd ägglossning, infertilitet, ökad kroppsbehåring, akne, bukfetma. Kvinnor med PCOS har ofta en anabol kroppskonstitution med välutvecklad muskelmassa och hög bentäthet. Syndromet kan innebära prestationsfördelar. Ang amenorré (minst 3 uteslutande menstrationscyklar) är det en del av den kvinnliga idrottstriaden (ätstörning, osteoporos, amenorré) som man har sagt att kvinnliga idrottare inom ex långdistanslöpning och gymnastik ligger i riskzonen för. Dock säger nu senaste forskningen att det finns argument för att diskutera den kvinnliga idrottstriaden. Det kan i själva verket handla om att idrottaren i fråga har en hög testosteronhalt och att det är pga detta som menstrationen inte fungerar som den ska. Aktiva/tränare/föräldrar/vänner bör vara uppmärksamma på ovan nämnda punkter. EJ FÄRDIG! LÄGG IN TEXT FRÅN UNIVERSITETSFÖRELÄSNING 2 11

Undersökning på 90 elitidrottskvinnor från SOK:s Topp-program Tre grupper: Uthållighet Teknikidrotter Power Man mätte bl.a. kroppssammansättning, hormoner, blodfetter. En studie på 90 svenska olympiska idrottskvinnor visade att inte någon av dem led av osteoporos. En liknande studie på 186 norska elitidrottskvinnor visade samma resultat. Dock var ätstörningar och menstruationsrubbningar vanligt. Dessa resultat har gjort att idrottstriaden hos elitidrottskvinnor och särskilt förekomsten av osteoporos har börjat ifrågasättas. Det är oklart om prevalensen har minskat under senare år men det är inte omöjligt att triaden har varit vanligare förr. Det är heller inte uteslutet att förekomsten av triaden skiljer sig mellan olika länder. Normala värden för kroppssammansättning. 19-26% kroppsfett (normalt: 20-25%) och BMI 21-22. Uthållighet: Varannan kvinna uppgav att de haft menstruationsstörningar senaste tiden. Över 50% av utövarna som inte åt p-piller uppgav menstruationsstörningar vid testtillfället och dessa kvinnor hade generellt lägre bentäthet än de som hade normala menstruationer. Kvinnorna med menstruationsstörning skattade i högre grad trötthet och depression. Power: Vid testtillfället uppgav 10 % att de hade menstruationsstörningar. Skattade lägst på trötthet och depression av de tre grupperna. Teknik: Vid testtillfället uppgav över 50% att de hade menstruationsstörningar. Trötthet och depressioner i nivå med uthållighetsidrottarna. Svenska olympiska idrottskvinnor har i genomsnitt en bra hormonbalans, kroppssammansättning och hög bentäthet. Menstruationsstörningar är vanliga men beror sällan på kronisk energibrist utan ofta på det vanliga tillståndet PCOS.