Lars Borgquist, dl, professor Allmänmedicin och Hälsoekonomi Linköpings universitet

Disposition 1.Utvecklingstendenser 2.Faktorer av betydelse för resursutnyttjande/ersättningssystem 3.Faktorer som också bör beaktas

Huvudaktörer- tänkbar maktfördelning

Hälsoproblem Psykosomatiska sjd comorbiditet Infektionssjukdomar Hjärt-kärlsjukdom 1900 2020

Ekonomi och sjukvårdssystem Finansiering Offentlig Privat Produktion Offentlig Privat Sverige Kina Frankrike USA

Behov av Samordning mellan enheter Antal enheter/specialiteter

Primärvårdens utveckling Fas Innehåll Struktur Ekonomisk styrning Utmärkande drag Uppbyggnad 1970- talet Alla sorters medicinska problem osorterade Sjukhusdominerad Centrum-periferi Central rambudget kostnads- orienterad Brist på allmänläkare Expansion 1980- talet Mångsidighet BVC, prevention, MVC Vårdkedjor Geografisk struktur vårdlag, Decentraliserad budget Kostnadsorienterad Spridning av medicinsk teknologi 500 vårdenctral startas Mognad 1990-talet Olika mottagningar Dl, sköterskor, högt BT, diabetes,etc Konkurrens mellan vårdcentraler (mest i städer) Marknadsorienterad Intäktsorienterad budget Sparande Samhällssyn Syntes av generalist och specialist 2010- Vårdprogram för specifika sjukdomar Joint-ventures- Primärvård, sjukhusvård och sociala enheter Kostnadseffektivitet i budgeten Finaniering viktigt Definierade behovsgrupper

Faktorer av betydelse för resursåtgång Ålder (patient) Kön (patient) Socioekonomi (patient) Samsjuklighet-komorbiditet (ACG- case mix) (diagnossättning) Avstånd till sjukhus Privat – offentlig (produktion) Ersättningssystem (kapitation, prestation, målrelaterad, kombinationer) Organisation ( tid/besök, joursystem, hembesök, gate-keeper) Kompetens

Primärvårdsersättning efter socioekonomi eller sjukdomsbörda Borgquist L, Andersson D, Engström S, Magnusson H. Läkartidningen. 2010 Sep 15-21;107(37):2158-63.

Studie av kostnadsvariationer Individ- respektive vårdcentralsnivå Studiepopulation 379 344 personer som under hela år 2006 var bosatta och listade vid vårdcentraler i Östergötlands län

Registervariabler på individnivå: All vårdkonsumtion vid landstingsanslutna enheter inklusive kostnad enligt KPP Socioekonomiskt status baserat på det bostadsområde där individen var mantalsskriven den 31 december 2006. Läkemedelskostnad från socialstyrelsens läkemedelsregister, Sjukdomsbördan : ACG Case-Mix System version 7.1 alla diagnoser under 2006

Primärvårdskostnad/inv. SEK Kön man 2336 kvinna 3485 Ålder 0-19 1191 20-39 1505 40-69 2437 60-79 5047 80+ 10749

Primärvårdskostnad/inv. (SEK) Socioekonomi Högst 2182 kr Lägst 3758 kr

Komorbiditet ACG Vikt (SEK) 0 704 ≤ 0.7 1915 0,701 – 1,3 2318 1,3 01 - 3.0 4767 3,01 - 5,0 9359 > 5,01 15318

Primärvårdskostnad för individer med hänsyn till deras socioekonomiska status och sjukdomsbörda (ACG-viktklass)

Samsjuklighet kan ge stordriftsfördelar (beaktas ej i ACG) Billigare att samtidigt ha ryggvärk och depression Men ej billigare med artros och depression

antal listade 4 787 19 536 andel män 47 % 58 % medelålder 34 46 Karaktäristika för de 40 vårdcentralerna i Östergötland 2006 min max antal listade 4 787 19 536 andel män 47 % 58 % medelålder 34 46 Socioekon tyngd 2,08 4,78 ACG vikt 0,82 1,28 pv-kostn/pat 2 088 4 348 Läkem-kostn/pat 1 628 3 591

Diagnostik varierar mellan olika läkare, både avseende fullständighet och val av diagnos I studien varierade andelen läkarbesök med diagnos från 80 till 97,5 procent och vårdcentralernas genomsnittliga antal diagnoser per läkarbesök från 0,99–1,51.

Skäggetorp vc Ryd vc Linghem vc Åby vc Komorbiditet Låg Hög Socioekonomi Låg Hög Skäggetorp vc Ryd vc Linghem vc Åby vc

Fredric Jacobsson CMT Linköpings Universitet fredric.jacobsson@liu.se

• Fuskar lite med lantbruk också.

Mål och mått Ungefär 4% av total ersättning Inriktad mot kvalitet och tillgänglighet Mål och mått Exempel på områden Ungefärliga maxbelopp per vårdcentral Telefontillgänglighet 315 tkr Rapportering till Nationella 180 tkr Diabetesregistret Fysisk Aktivitet på Remiss 130 tkr Diagnossättning 130 tkr Astmamottagning 150 tkr

Ersättningssystem som befrämjar Evidensbaserad och kvalitetsinriktad vård inklusive FoU (professionen) Kostnadseffektiv vård -stimulera samarbete i vårdkedjan(adm/ekonomer) Ökad patientnytta, livskvalitet (patienter/kunder) Balans mellan vårdbehov och effektivitet, tillgänglighet (politiker) Skapa balans mellan aktörerna genom: Kombinerade ersättningsystem (målrelaterade, kapitation och prestation)