Graviditet Förlossning Puerperium Eva Mouginot Barnmorska Våren 2011

Mödravård Hälsovård i samband med graviditet innefattar: Medicinskt basprogram, fosterdiagnostik, hälsoinformation och psykosocialt arbete Stöd i föräldraskap och föräldragrupper med förlossnings- och föräldraförberedelse

Mödrahälsovård i ett globalt perspektiv Komplikationer i samband med graviditet barnafödande och abort är de vanligaste orsakerna till död, sjukdom och handikapp bland kvinnor i utvecklingsländer Anemier, infektioner och preeklampsi (havandeskapsförgiftning) är vanliga graviditetskomplikationer

Mödrahälsovård i Sverige Den byggdes upp på 1930-talet efter engelska förebilder 1981 kom Socialstyrelsens utredning ”Hälsovård för mödrar och barn” som tydliggjorde barnmorskans roll för normal graviditet, förlossning och barnsängstid SoS rapport 1996:7 ”Hälsovård före, under och efter graviditet” blev vägledande för dagens mödrahälsovård

Det nationella basprogrammet Ca 10 besök Medicinskt och psykosocialt omhändertagande Lättillgängligt, kostnadseffektivt och gratis Barnmorskan har ansvar för vårdåtgärder vid normal graviditet, förlossning och barnsängstid. Barnmorskan har också ansvar för identifiering av avvikelser och omvårdnad vid sjukdom

Det gemensamma uppdraget för svenska barnmorskeförbundet och SFOG Att främja hälsa hos kvinnan och hennes barn och möta hela familjens behov utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Arbetet ska utgå ifrån ett etiskt, holistiskt och hälsobefrämjande arbetssätt Vården ska genoföras i samråd med patienten

Gravida kvinnor med riskfaktorer 2/3 av de gravida kvinnorna med medicinska riskfaktorer i sin anamnes genomgår en helt normal graviditet Av kvinnorna utan riskfaktorer utvecklar ca 25 % komplikationer som kräver specialistbedömning

Det medicinska basprogrammet och dess syfte Att identifiera störningar i det ofödda barnets utveckling och tillväxt samt sjukdomar och tillstånd hos mamman av betydelse för graviditet förlossning och barnsängstid

Inskrivning på MHV samt Hälsosamtal Nuvarande graviditet: SM,BPSM, BPU Allergi/överkänslighet Livsstilfrågor: Rökning, alkohol, droger och BMI Sociala förhållanden: familjesituation, yrke, förvärvsarbete Ofrivilig barnlöshet: ovulationsstimulering, IVF, ICCSI, kirurgi

fortsättning Tidigare graviditeter, förlossningar och dess utfall Egen sjukhistoria: Hjärtkärlsjukdom, trombos, gynekologisk sjukdom, psykiatrisk vård, diabetes, epilepsi, lungsjukdom/astma, ulcerös colit/Mb Crohn kronisk hypertoni mm Hereditet av obstetrisk betydelse: koagulationsdefekter, missbildningar, diabetes, flerbörd

fortsättning Ev. medicinering före inskrivning och under graviditet Vikt, BT, urinprov, STI screening, Hb samt blodgruppering

De 10 nationella besöken samt ultraljudsscreening Gr v 8-10: Inskrivning och Hälsosamtal Gr v 19: Ultraljudsscreening 1 (antal foster, tidsbestämning, fosteranatomi, placentalokalisation mm) Gr v 24 Gr v 28/29 (inkl. ev. glukosbelastning) Gr v 31 Gr v 33 Ultraljudsscreening 2, därefter v a v

Hälsosamtalet Kost, övervikt och motion Tobak, alkohol och droger Ev. medicinering Graviditet och intercurrenta sjukdomar Psykosociala riskgraviditeter (våld i nära relationer, förståndshandikapp, unga mödrar)

Hälsorekommendationer vid vissa tillstånd Illamående Ryggbesvär Karpaltunnelsyndrom Livmodersammandragningar Svullnad och ödem Klåda Trötthet Nästäppa Vaginala besvär Förstoppning Halsbränna Hemorrojder

Graviditet och fysiologi Graviditeten innebär fysiologiska förändringar i kvinnans kropp Livmodern, brösten och fostret tillväxer Hormonproduktionen förändras (östrogen/progesteron) Psykologiska och beteendemässiga förändringar (oxytocin) Metabolismen påverkas Cirkulationen påverkas

Livmodern Ökar i vikt från 50g – 1000g Livmoderväggen blir tunnare Braxton-Hicks kontraktioner uppstår i första trimestern Cervix (livmodertappen blir lättblödande) Slemproppen (infektionsbarriär)

Cirkulatoriska förändringar Blodvolymen ökar ca 25% Blodtrycket sjunker ca 15-20 mm Hg under andra trimestern Blodtrycket normaliseras eller stiger i slutet av graviditeten Vena cava syndromet Hudgenomblödningen ökar

Kroppsvikt och BMI Andelen kvinnor med övervikt och fetma har ökat med ca 10 % de senaste 20 åren Ca 10 % av de gravida är feta och har ett BMI på > 30 Kvinnor med högt BMI i tidig grav är ofta äldre och rökare med låg utbildningsnivå Övervikt ökar risken för graviditetshypertoni, preeklampsi och graviditetsdiabetes Induktionerna ökar pga dystoci (värksvaghet), vilka ofta misslyckas pga disproportion och fetal asfyxi vilket leder till akut sectio Sectio ökar risken för postpartumblödning, VTE, endometrit och sårinfektion

Graviditetstecken Amenorré Efter gr v 12 är livmodern palpabel ovanför symfysen Efter halva graviditeten kan livmodern (fundus) palperas i navelhöjd

Fostret F r o m gr v 22+0 räknas fostret som barn Från gr v 23+0 finns möjligheter för fostret att leva extrauterint men prognosen är dålig I gr v 24 är fostret fortfarande mycket omoget I gr v 28 väger barnet ca 1000g och har goda chanser till överlevnad Fullgången graviditetstid: 37+0 - 42+0

Placenta - moderkakan Här sker gasutbytet mellan foster och moder Fostret tillförs näring och avger slaggprodukter Antikroppar framförallt IgG (skyddar mot infektionsjukdomar) Fungerar immunologiskt (förhindrar avstötning) Infektionsbarriär

KUB test Kombinerat ultraljud och blodprov Biokemiskt test och nackuppklarning 73-93 % av fallen med Downs Syndrom upptäcks (grav v 10-14)

Referenser Kaplan A, Hogg B, Hildingsson I, Lundgren I. Lärobok för barnmorskor Författarna och Studentlitteratur; 2009 Hagberg H, Marsal K, Westergren M. Obstretik Författarna och Studentlitteratur; 2008 Intressegruppen för Mödrahälsovård inom SFOG, Samordningsbarnmorskorna inom SBF i samarbete med Mödrahälsovårdspsykologernas förening. Mödravård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa Rapport nr 59; 2008