Energibesparing i växthus - rådgivarkurs oktober 2012 Jonas Möller Nielsen

Energieffektivisering i växthus Flik 3 - Cirkulationspumpar Fotot visar en pump som levererats med varvtalsreglering från fabrik.

Cirkulations-pumpstopp minskar elanvändningen, minskat pumpslitage, minskade värmeförluster då pumpen inte arbetar mot stängd shunt (läckage), återbetalningstid 1 år.

Exempel - cirkulationspumpstopp Anta att idag går pumpen hela tiden (= 8760 h) men att 2160 av dessa timmar kan den stå still (juni, juli, augusti = 2160 h). Elpriset är elpris, överföringsavgift, elcrtifikatavgift och skatter (ej moms).

Räkneövning - egen cirkulationspump Här skall kursdeltagarna använda de värden som de har med hemifrån. Dela ut blanketter och låt deltagarna räkna för hand själva. Gå sedan igenom resultatet gemensamt.

Varvtalsreglering stor elbesparing, minskat pumpslitage, minskat pumpunderhåll (minskat slitage), låg returtemperatur. Fotot visar två stycken varvtalsregulatorer som monterats i efterhand på befintliga pumpar.

Varvtalsreglering Effektminskning Diagrammet visar hur mycket pumpeffekten (grön linje) minskar vid minskat flöde (ceris linje). Varvtalsreglering Effektminskning

Exempel - varvtalsreglering Drifttiden då huvudcirkulationspumpen behöver gå maximalt (100 %) är ytterst begränsad, då den är dimensionerad för extremt kalla dagar och detta sällan inträffar. Mycket kort drifttid med andra ord. Drifttid då pumpen ger halva flödet/effekten (50 %) är ganska rimlig, då det motsvarar en innetemperatur på 20 °C och en utetemperatur på 2 °C. (Ungefär!)

Exempel Varvtalsreglering Elenergibesparingen blir mycket stor med varvtalsreglering. Exempel Varvtalsreglering

Energieffektivisering i växthus Flik 5-1 - Vattenburen värme

Rörisolering minskar värmeförlusterna, bibehåller framledningstemperaturen, vilket viktigt när man har värmepumpar, jämnare klimat, bättre produktkvalitet. Fotot visar huvudcirkulationspump med isolerade matningsrör.

Att isolera matningsrör till bordvärme, matningsrör längs innerväggar, matningsrör i tak och gångar, rör från värmecentralen. Fotot visar värmerör och matningsrör på väggen som tidigare var en yttervägg men som nu är en innervägg efter tillbyggnad.

Bordvärme välj vattentåliga rörskålar, osäker - isolera ett rör i taget, kvaliteten på produkterna närmast väggen kan öka p.g.a. minskad värmeavgivning. Fotot visar isolerade matningsrör till bordvärme.

Matningsrör i tak Rörisolering Fotot visar matningsrör i tak som sitter för tätt för att vanliga rörskålar skall kunna användas. Även kabelstegen (el) ligger för nära för att man skall kunna svepa in rören i isoleringsmattor. Lysrörsarmaturen är också i vägen. Dålig installation! Matningsrör i tak Rörisolering

Matningsrör som värmerör skall EJ isoleras då de hjälper till att hålla temperaturen vintertid, ger stora värmeförluster under sommarhalvåret då värmen används för fuktstyrning, dålig lösning som bör undvikas, Den kalla luften är tung, vilket man kan se på plastfolien som trycks in i växthuset. Visar på behovet av täta och kraftiga kallrasfickor!

Rör längs innervägg matningsrör skall isoleras, värmerören skall tas bort.

Värmeförluster Rörisolering Vattentemperatur 65 °C Exempel på hur stora värmeförlusterna är från huvudmatningsrör (från panna ut till avdelningarna). Vattentemperaturen är antagen till 65 °C vilket vintertid är lågt räknat i många hus. Värmeförluster Rörisolering

Exempel på diagram som finns i Fliken för att man själv skall kunna räkna ut sina energiförluster. Varje linje är olika rördiametrar. Vattentemperaturen väljs på x-axeln och värmeförlusten utan respektive med isolering per meter rör avläses på y-axeln. Multiplicera sedan med rörets längd och antalet timmar med värme i rören. Värmeförluster utan respektive med 20 mm isolering

Energieffektivisering i växthus Flik 6 - Klimatskal Fotot visar normal växthusdörr i aluminium.

Diagram som visar skillnaden i värmeförluster från standard växthusport kontra bättre industriport (foto). Dörr eller port

Shuntgrupp isolering bakom, isolera rören, isolera (shunt-) ventiler och pumphus, släpper ej in mycket ljus, höga temperaturer från rör, pumpar och shuntar. Bakom shuntgrupper behövs inget transparent materiel. Det skuggar så mycket ändå och här förloras mycket värme.

Norrvägg isoleras med vit insida, 50 mm väggpanel har ett U-värde = 0,5, enkelglas har ett U-värde = 7, lätt att hålla rent, enklare vävinstallation, reflekterar tillbaks ljuset. Fotot visar isolerad norrvägg (väggpanel 50 mm isolering) på försöksväxthus i Årslev i Danmark.

Sockel ljus behövs ej under kulturen, kallrasfickor högre upp minskar risken för skador på fickorna, på 4 m ståndsida utgör en 1 m hög sockel 25 % av väggarean. Fotot visar isolerad sockel (väggpanel 50 mm isolering), 1 m hög.

Täckmateriel Byte till 50 mm väggpanel Besparing vid byte till 50 mm väggpanel Besparing [kWh/(m² × år)] Energibesparingen blir 197 kWh/m². Vid 20 °C inne, 5 °C ute och värmebehov 6 månader. Idag har du 10 mm polykarbonat och byter till 50 mm väggpanel. Diagram för att enkelt få en uppfattning om besparingspotentialen vid byte av täckmateriel. Välj det täckmateriel som finns idag på x-axeln och avläs besparingspotentialen vid byte till 50 mm väggpanel på y-axeln. Byte från befintlig materiel till 50 mm väggpanel Täckmateriel Byte till 50 mm väggpanel

Nybygge: 16 mm eller väggpanel? Behålla eller byta? Nybygge: 16 mm eller väggpanel? Diagrammen visar LCC-värdet för två olika fall: vänster: att behålla 4 mm glas jämfört med att byta till 50 mm väggpanel höger: att nyinvestera i 16 mm polykarbonat eller 50 mm väggpanel Skillnad i livscykelkostnad vid byte till 50 mm väggpanel från enkelglas respektive 16 mm polykarbonat.

Grund minskar värmeförlusterna genom konvektion och drag (vid dränerad grundläggning), ett måste vid odling i jord eller på mark. Fotot visar en grundisolering med Isodrän.

Exemple på två olika typer av isolering vid platta på mark (höger) eller plintgrund (vänster). Plintgrund är vanligast i växthussammanhang. Grundisolering

Energieffektivisering i växthus Flik 7 - Väv

Vävens funktion effektreducering, energibesparing, skuggning, temperaturreglering (upp/ner, luft/planta), mörkläggning (kortdagsbehandling), ökat ljusutbyte från assimilationsbelysning, diffusering, fuktreglering (upp/ner).

Hur minskar väven effektbehovet? Väven fungerar som en barriär vilket: minskar konvektionen* mellan växthusluften och ytterskalet, minskar strålningsförlusterna från plantor och inredning till ytterskalet, * konvektion = varm luft avger sin värme till en kall yta

Vävunderhåll

Höger: tejpad väv där krokarna sitter. Vänster: kroken har börjat slita sönder väven, t.ex. vid blåst. Hög tid att tejpa. Höger: tejpad väv där krokarna sitter. Tejpning

Täta kallrasfickor Kall luft är tung och trycker in plastfolien. Därför är det viktigt med starka och täta kallrasfickor.

Väven är för gammal och har börjat gå sönder Väven är för gammal och har börjat gå sönder. Borde varit bytt för flera år sedan. Gammal väv

Kallrasfickor Dräneringen i kallrasfickan har inte fungerat, så den har fyllts med kondensvatten från taket och till sist brustit. Ser man en kallrasficka med vatten, stick upp en kniv så att vattnet rinner ut.

Fastsättning En vävhållare i vävens framkant har lossnat så att väven drar snett.

Korrekt installation

Kallrasficka stark, tät, ligger an mot grundmur. Stark och tät kallrasficka. Notera vajern som pressar väven mot grundmuren.

Ordenlig kallrasficka i grönsaksodling Ordenlig kallrasficka i grönsaksodling. Det långa nerhänget på den rörliga väven gör att trycket blir lagom starkt för att hålla emot den kalla luften utan att väven går sönder. Kallrasficka vid takfot

Kallrasficka ligger an mot grundmur, snyggt klammrad i överkant med rostfri klammer. Snygg kallrasficka med sydd överkang istället för rostfri klammer (lyxigt).

Energieffektivisering i växthus Flik 8 - Vindskydd

Energiförluster Vindens inverkan Vindens andel av energiförlusterna i ett växthus är avsevärda. Energiförluster Vindens inverkan

Minskar energianvändningen med 8% för varje meter per sekund

Vindskydd 50 % luftegenomsläpplighet, nät eller växter, minskar risken för stormskador (minskad försäkringspremie?) växter kräver klippning och kan fungera som värd för skadeorganismer. Fotot på bilden är ett för glest nät för maximal effekt. Bäst är en täthet på 50 %.

Cascada AB Jonas Möller Nielsen Georgs väg 1 432 97 Rolfstorp 0709-68 63 93 jonas.moller.nielsen@cascadaab.se http://cascadaab.se/