Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
PRIVATJURIDIK Köp och andra avtal (kapitel 8, sid )
Advertisements

EU, bakgrund Tre krig: Fransk-tyska , 1: vkr , 2:a vkr
Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin Kapitel 16
Nyckelaktörer i ekonomin
Förvaltningen av guld- och valutareserven & Betalningssystemet RIX
EU, bakgrund Tre krig: Fransk-tyska , 1: vkr , 2:a vkr
SAMHÄLLSEKONOMI Varför studera ekonomi? Företagsekonomi
Konjunkturer.
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Behövs det pengar? Byteshandel.
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Penningpolitisk rapport juli 2009
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Kapitel 23 Årsredovisning och analys.
Internationell Ekonomi
VARFÖR ÄR HANDEL NÖDVÄNDIG?
Från framgång till kris
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Sverige i den globala ekonomin
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
SUOMEN PANKKI | FINLANDS BANK | BANK OF FINLAND 1 Likheter och skillnader mellan de nordiska EU-ekonomierna Erkki Liikanen Stockholm
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
EU (Europeiska Unionen)
1 EMU: NÄR OCH HUR? Klas Eklund Malmö, 25 januari 2002.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Ekonomiska kretsloppet
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Samarbete i det internationella systemet Kapitel 4.
Konjunkturer.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Penningpolitik med inflationsmål
Kapitel 9 Kalkyler med totala kostnader.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Kapitel 15 Budgeten.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
1 Klas Eklund SNS, 19 november 2002 TIO ÅR MED RÖRLIG VÄXELKURS OCH INFLATIONSMÅL: BARA ETT KVAR VAD KAN VI LÄRA FÖR FRAMTIDEN?
Vinst- disposition 2008 Riksbankens diarienummer STA.
Privatisering eller offentligt ägande? Privatisering tar sin utgångspunkt i New Public Management (NPM), och är (var) en reaktion på svårigheten att finansiera.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur Vad är makroekonomi? Kapitel 1.
Stefan Ingves Extramöte i finansutskottet 16 augusti 2011.
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Makroekonomi med tillämpningar
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Penningpolitisk uppföljning april Svensk ekonomi växer i år och arbetsmarknaden har vänt.
Prisnivå och växelkurs på lång sikt Kapitel 12
N ATIONALEKONOMI OCH EKONOMISK TILLVÄXT. B EHOV, PRIS OCH EKONOMISK TILLVÄXT.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
K11: sid. 1 Kapitel 11 En öppen ekonomi på medellång sikt Real växelkurs under fast resp. flytande växelkurs. AS-AD för den öppen ekonomi med fast växelkurs.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
Finansinspektionen Vi övervakar finansmarknaden. Historia.
Ekonomisk politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Arbetsmarknadspolitik.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
Kap 16 Centralbanken och penningpolitiken Finanspolitiken handlar om skatter och utgifter och sköts av regering (och riksdag). Penningpolitiken handlar.
FINANSMARKNADER Med fokus på kreditmarknaden. CENTRALT INNEHÅLL OCH KUNSKAPSKRAV Centralt innehåll  Finansiella marknader i den internationella ekonomin.
Ekonomi & Handel Genomgångar.
SAMHÄLLsekonomi.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Tips Kap 12 viktigast i hela boken. Fig 12.5 (eller ord)
Kap 11 Pengar och inflation
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
HANDEL I VÄRLDEN.
I-linjen Vt Detta är en mall för att göra PowerPoint presentationer. Du skriver in din rubrik på första sidan. För att skapa nya sidor, tryck.
Makroekonomi med tillämpningar
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Källor: SCB och Riksbanken
Presentationens avskrift:

Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN

Centralt innehåll Drivkrafter bakom och effekter av olika handels- och valutapolitiska ingrepp i internationella handelsrelationer. Finansiella marknader i den internationella ekonomin. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

Valutakurs Valutakurs = priset på en valuta Kan vara FAST eller FLYTANDE/RÖRLIG (Sverige sedan 1992)

Valutakursens förändring Vid flytande växelkurs: löpande förändring beroende på marknadens värdering Vid fast växelkurs: devalvering eller revalvering genom politiskt beslut

Valutamarknadens aktörer: Valutahandlare Kapitalförvaltare Stora företag Riksbanken (t ex stödköp) Regeringen (vid fast växelkurs)

EMU – European Monetary Union Hinder för införande av EMU: Olika penningpolitik Olika industristruktur och industripolitik Olika skattepolitik Olika arbetsmarknad

Konvergenskriterierna för EMU: Inflationstakten (inte mer än 1,5% högre än i de 3 länder som har lägst inflation) Stabil valutakurs i 2 år Långa räntan (inte mer än 2% högre än i de 3 länder med lägst ränta) Statsskulden inte över 60% av BNP Budgetunderskottet inte större än 3% av BNP

Vilka länder har inte Euro? Sverige (har ej ansökt) England (vill stå utanför) Danmark (vill stå utanför) Plus 7 av de 12 ”nya” EU-länderna som önskar gå med efterhand (gäller 2011) Alla EU-länder deltar i det ekonomiska samarbetet i EMU, men alla har alltså inte infört Euro.

Eurons införande 1 januari 1999 Valutakursen för euron fastställdes gentemot andra valutor Valutakurserna inom EMU fixerades gentemot varandra och gentemot euron Europeiska centralbanken tog över ansvaret Elektroniska betalningar i euro Ekonomisk redovisning i euro

Eurons införande 1 januari 2002 Euron introduceras som betalningsmedel, dvs som sedlar och mynt 1 juli 2002 De tidigare valutorna upphör att gälla

När kronan (SEK) är stark är det billigt att köpa utländsk valuta När kronan (SEK) är svag är det dyrt att köpa utländsk valuta

Ann Wetterström Nacka Enskilda gymnasium 2014 vt