Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas FÖRELÄSNING 7 Konjunkturer och ekonomisk politik i den keynesianska modellen Litteratur: kapitel 15, (F&J)

Jämvikts-BNP ändras när autonom efterfrågan ändras Þ Konjukturfluktuationer (DY) orsakas av skift i autonom efterfrågan Stabiliseringspolitik sker genom ändringar i autonom efterfrågan © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

DYjämvikt > DADautonom Multiplikatoreffekten: Den kedjereaktion som en ökning i autonom efterfrågan sätter igång genom att nya inkomster i varje led ger upphov till nya konsumtionsutgifter, så att sluteffekten är större än den ursprungliga uppgången i autonom efterfrågan: DYjämvikt > DADautonom © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Hög g Þ stor multiplikator Multiplikatorn Mått på hur jämviktsinkomsten ändras relativt förändringen i autonom efterfrågan. Hög g Þ stor multiplikator g = 0,8 Þ multiplikator = 5 g = 0,6 Þ multiplikator = 2,5 aut © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Liten multiplikator: låg g: flack AD(Y) 45° Y AD AD = Y AD2(Y) Y2 AD2 DADautonom Liten DY > DADaut AD1(Y) Y1 AD1 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Stor multiplikator: hög g: brant AD(Y) 45° Y AD AD = Y AD2 AD2(Y) Y2 AD1(Y) Y1 AD1 DADautonom Stor DY © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

. . Vad bestämmer multiplikatorns storlek? Multiplikatorn = Ju högre g, desto större multiplikator: Ju högre MPC, desto större multiplikator Ju högre t, desto mindre multiplikator Ju högre MPM, desto mindre multiplikator © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Multiplikatorprocessen som kedjereaktion Antag att Y anpassar sig till AD inom varje period 10 0,8*10 = 8 8 0,8*8 = 6,4 6,4 40 50 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Finanspolitik Finanspolitik = beslut som rör den offentliga sektorns inkomster och utgifter Syftar till att: styra ekonomin mot potentiell BNP, d.v.s. utjämna kortsiktiga fluktuationer främja effektivitet (hög BNP) främja långsiktig tillväxt i BNP Anm: jämför Figur 1.1 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 1

Statens utgifter Konsumtion (del av G) Investeringar (del av G) Transfereringar (Tr) Räntor på statsskulden © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Skatt på varor och tjänster Sociala avgifter och egenavgifter Statens inkomster Skatt på inkomst Skatt på varor och tjänster Sociala avgifter och egenavgifter Skatt på egendom Övriga inkomster © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Budgetutfall (budgetsaldo, budgetöverskott) = T – G – Tr Begrepp Budgetutfall (budgetsaldo, budgetöverskott) = T – G – Tr Statsskuld = ackumulerat underskott, d.v.s. summan av alla tidigare budgetunderskott © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 2

Keynesiansk stabiliseringspolitik Stabilisering av autonom efterfrågan och därmed BNP genom förändringar i finanspolitiken som motverkar förändringar i privat autonom efterfrågan. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Offentlig utgiftsförändring: DY = [1/(1-g)] × DG Förändringar i inkomstoberoende transfereringar: DY = [1/(1-g)] × MPC × DTr DADaut DCaut = DADaut © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Aktiv (diskretionär) finanspolitik kan minska fluktuationerna i BNP genom att minska fluktuationer i DADaut 45° Y AD AD = Y Stora DY Stora DADaut Små DY Små DADaut © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Minskad skattesats t AD 45° Y AD = Y t ¯ DY © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Automatiska stabilisatorer Automatisk stabilisator Inneboende egenskap i ekonomin som dämpar effekterna på BNP av förändringar i autonom efterfrågan genom att minska multiplikatorn. Exempel: proportionell inkomstskatt inkomsten efter skatt ändras mindre än inkomsten före skatt så att disponibel inkomst och konsumtion och därmed BNP varierar mindre. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Automatisk stabilisator, t. ex Automatisk stabilisator, t. ex. hög skattesats, ger mindre fluktuationer i BNP 45° Y AD AD = Y Fluktuationer DADautonom Stora DY Låg t, hög g, hög multiplikator Små DY Hög t, låg g, låg multiplikator © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Intern och extern balans Extern balans Bytesbalansen är lika med noll. Intern balans BNP-gapet är lika med noll. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Hur påverkas den externa balansen (bytesbalansen) av BNP-ändringar? Om BNP stiger, ökar importen (eftersom vi köper importerade varor för en del av inkomstökningen). När importen ökar, försämras bytesbalansen. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Intern och extern balans AD = Y 45° Y AD NX Ingen motsättning mellan intern och extern balans. . DG Extern balans Intern balans Ypotentiell Y1 NX(Y) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Intern och extern balans 45° Y AD AD = Y NX Motsättning mellan intern och extern balans. DG . Intern balans Ypotentiell Y1 NX(Y) . Extern balans © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Devalvering 45° Y AD AD = Y NX NX­ Förbättring extern balans Förbättring intern balans NX(Y) AD(Y) Y1 Ypotentiell © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Konjunkturen enligt den keynesianska modellen Störningar Förändringar i privat autonom efterfrågan (C0, I, NX) Stabiliseringspolitik Finanspolitik (G), devalvering, revalvering Spridnings-mekanism Multiplikator Konjunkturcykel Fluktuationer i BNP och arbetslöshet © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur