Rening av avloppsvatten Sammandrag av Kap 1-3 i “Introd

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Åtgärdsprogram och Miljökvalitetsnormer
Advertisements

Handläggning av slamärenden Falkenberg
Nitrat/nitrit - hälsoaspekter
Geografi Henrik Carlsson.
Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Varianter på rening av förorenat vatten
Hur stor betydelse har kretslopp av näringsämnen från avlopp?
Kemikalieplan för Stockholm SIDAN 1. Miljöprogram för Stockholm, delmål 2.1 Innehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen i upphandlade varor ska minska.
Kort om miljön och vår konsumtion
Tuvan Tuvan är ett Avloppsreningsverk i Skellefteå.
Vikasjön i Falu kommun Varför Vikasjön? • Mot slutet av 1970-talet försämrades vattenkvaliteten i Vikasjön påtagligt – vattnet.
Förädling av rötrester
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Vatten Östersund Vatten värt att vårda
Levnadsvillkor och resursfördelning
Växternas mineralnäring
Olika energi källor Skilj mellan förnyelsebara och ej förnyelsebara energikällor (fossila bränslen eller material)
MILJÖ.
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Varuinformationsblad
Susanne Eriksson och Lennart Höglind Lagstiftning, miljömål etc Avloppsreningsverk.
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
Slam, fosfor och miljögifter i jordbruket. Policys och beslut Kemikalier – Ingen spridning av ämnen med inneboende farliga egenskaper (toxicitet, persistents,
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Fruktsamhet och mortalitet, uppdelat på födelseländer och
Kemi.
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Tomas Ekelund Samordnare för Klimatanpassning
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Horisontella mål i projektverksamhet
Energikällor.
Robert Gidehag & Jonas Arnberg. Studiens frågeställningar Övergripande: Är den svenska alkoholpolitiken effektiv på 2000-talet?
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Biogasutbildning 2011 Projektgrupp Swebgas Patrik Ullerud Maria Rydén Jesper Ring Mirel Kevric Emil Lundberg.
1 Regional bild av vatten- och avloppssituationen i omvandlingsområden Bernhard Jaldemark Andreas Egbäck Martin Bunn Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Kväve Almedalen 2013 Johanna Sandahl, vice ordförande.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Statusklassning samt Åtgärdsprogram Bedömning av kemisk status, miljöproblem, risk, MKN Klart 30 aug 2008 Vattendelegationen tar beslut om.

Miljöproblem härrörande från energianvändning
Informationsteknologi Institutionen för informationsteknologi | Välkomna till kursen Vattenreningsteknik 3p (5p) Bengt Carlsson.
Miljömål: Levande sjöar och vattendrag
Farliga ämnen.
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Reningsprocessen av avloppsvatten
Anneli Andersson Chan, processingenjör avlopp och biogas
LOVA Lokala Vattenvårdsprojekt Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön Sofie Palmquist.
Info VA-strategi Smedjebackens kommun
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Greppa fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken Arne Joelsson, Länsstyrelsen Hallands län.
ALTERNATIVA BRÄNSLEN OCH FORDON BRÄNSLECELLSDRIVNA FORDON Carlos Sousa AGENEAL, Local Energy Management Agency of Almada.
Vattenundersökningar vid Norra Randen Norra randen (NR) - 6 sjömil öster om Grisslehamn - Lat 60 o 06’N, Long 18 o 57’E - Bottendjup 130 meter.
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Miljögifter i Abborre längs norra Sveriges kust
Planera och åtgärda landsbygdens avlopp. Vatten och avlopp i stadsplanering 1800-talet Sverige-urbanisering Epidemier, hygienproblem och odör 1900-talet.
Förebyggande miljöarbete - Giftfri Miljö Uppströmsarbetet helt avgörande Renare avloppsvatten till reningsverken är en förutsättning för ett hållbart samhälle.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Projektförslag Val av VA-system HT2011. Seminarieparken.
Regeringsuppdrag fosfor – konsekvenser för slamanvändning i Sverige VAS-rådet 13 februari Regeringsuppdrag fosfor – konsekvenser för slamanvändning i Sverige.
Avloppshantering i Stockholms län – ett vägval i strategin för Ingen övergödning Vas-rådet den 13 februari 2014.
Slammet som resurs – Käppalas arbete för att sluta Kretsloppet Cecilia Bertholds.
Vattenrening.
Miljö kemi.
Dofsan – ett pilotprojekt
Vattenrening.
Tillsammans. För en hållbar livsmiljö.
Klimatgasutsläpp från Svenskt jordbruk 2009
Presentationens avskrift:

Bengt Carlsson Bengt.Carlsson@it.uu.se Rening av avloppsvatten Sammandrag av Kap 1-3 i “Introd. till avloppstekniken” + lite tillägg Bengt Carlsson Bengt.Carlsson@it.uu.se

Innehåll Kort historik (Samhällets krav) Sammansättning och mängd. Fosfor Slamhantering

1. Kort historik 1800-talet Sverige: Epidemier, hygienproblem, latriner odör. 1850: barnadödligheten i Stockholm högst bland ett antal städer i Europa. 1883: Första WC’n i Stockholm, 20 år senare 400 st. Införandet av WC var kontroversiellt: hygien - kretslopp 1930: Stockholm lägsta barndödligheten jämfört med ett antal Europeiska städer. EPOKER 1850-1930 Folkhälsoepoken (även brandskydd) 1930- nutid Miljöskyddsepoken Nutid - Kretslopp, hållbarhet, återvinning av näringsämnen...

UTBYGGNAD Tid Problem Åtgärd 1940 Synliga föroreningar Sedimenteringstankar 1950 Låg syrehalt Biologisk rening 1970 Övergödning Kemisk fällning+biol.ren 1990 Marin övergödning Kväverening 00XX Hållbarhet?? ???? Hur ska reningsverken se ut i framtiden? Forskarfråga, se http://www.urbanwater.org/

Avloppsvattenrening i tätorter (reningsverk för fler än 2000 personer)

Föroreningspåverkan (välkänt!) Avsättningar Grumlighet/missfärgning Syrekonsumption (=> fiskdöd, dålig lukt) Eutrofiering (algproduktion => syrebrist) Giftverkan Anrikning

2. Samhällets krav I kursboken beskrivs situationen 1996. Läses kursivt! Från 1999: Miljöbalken: Stora ARV – Miljödomstolen Små ARV - Länsstyrelsen

3. Sammansättning och mängd Avloppsvatten (förorenat vatten från samhället): Spillvatten hushåll industri Dagvatten (regn o smältvatten) Dränvatten (läckage av grundvatten) Kombinerat ledningssystem: allt vatten i en ledning Duplikat ledningssystem: skilda ledningar för spill- och dagvatten

Föroreningsparametrar Organiska föroreningsparametrar (summanalyser): Biokemisk syreförbrukning, BOD Kemisk syreförbrukning, COD Glödförlust Totalt organiskt kol, TOC Suspenderat (partikulärt) substans (SS) Fosfor (P) Kväve (N)

Fosfor (P) och kväve (N) Organiskt (löst och suspenderat) Löst oorganiskt: Ortofosfat Polyfosfat N: Organiskt bundet Oorganiskt: Ammonium Nitrit Nitrat

Koncentrationer Koncentrationener betecknas ofta mg NH4 –N per liter (eller g/m3). Tillägget “-N” visar att det är vikten av N atomen som avses snarare än hela molekylen. Genom att använda “N-atomen” blir massbalansberäkningar enkla: T ex vid nitrifikation omvandlas 1 mg NH4 –N till 1 mg NO3 –N. I kursen kommer vi oftast att utelämna “-N”. I modellbeskrivningar används ofta SNH istället för NH4 –N och SNO istället för NO3 –N

Mängder och sammansättning Tyskland ca 150 l/p,d Sverige ca 200 l/p,d USA ca 400 l/p,d Typisk sammansättning av orenat avloppsvatten: SS 200 mg/l BOD7 200 mg O2/l P 3-7 mg/l N 30 mg/l (framförallt ammonium) personekvivalent (pe) : räkna om industribelastning till motsvarande personbeastning. Normalt används 70 g BOD7/dag

Utsläppsvillkor Kraven beror av storlek av verket och plats. Inga generella regler. Typiska krav (årsmedelvärden): Små ARV (<10 000 pe) inlandet: 15 mg BOD7/l 0.5 mg tot-P/l Stora ARV (>10 000 pe) : 15 mg tot-N/l 15 mg BOD7/l 0.5 mg tot-P/l Mycket stora ARV (>100 000 pe) med utsläpp i havet från norska gränsen till Norrtälje: 10 mg tot-N/l 15 mg BOD7/l 0.3 mg tot-P/l

Gränsvärde. Ett värde som aldrig får överskridas alt underskridas. Riktvärde. Ett värde som, om det överskrids/underskrids skall föranleda åtgärder för att förhindra upprepning. Se vidare: www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/lagar/foreskri/snfstext/194-7.htm

Fosfor (P) Problem: Utsläpp av fosfor till recipienten ger eutrofiering. Ändlig resurs, bör således återföras till växande grödor. Huvuddelen av fosforen i kommunalt avlopps-vatten kommer från fekalier och tvättmedel. P-konc var vid 1940-talet omkring 2-4 mg/l. Under de två följande årtiondena steg koncentrationen kraftigt 10-15 mg/l. Efter införandet av fosfatfria tvättmedel har konc sjunkit igen (3-7 mg/l)

Flera ersättningspreparat för fosfor i tvättmedel finns Flera ersättningspreparat för fosfor i tvättmedel finns. Preparaten är dock ej helt problemfria: Miljökonsekvenserna av ersättningspreparaten ej kända. En del preparat, kan ej helt avskiljas i reningsverken. Fosforsubstituten kan ge lägre tvätteffekt, minska maskinlivslängd och klädernas livslängd.

Slamhantering Komplext problem: Miljökrav (bromerade flamskyddsmedel mm mm) Kretslopp, innan slamstoppet återfördes cirka 25% av tillförd P till jordbruket. Acceptans (hygien) Ekonomiska drivkrafter (t ex deponiavgift) Huvudaktörer: Svenskt vatten (Intresseorg för reningsverken) LRF – Lantbrukarnas riksförbund Naturvårdsverket

Slamhantering inom EU (ca 1999) Jordbruksanvändning (35%) Deponering, utfyllnad (40%) Förbränning (10%). Ökar!! Tillförsel till havet!! Övrigt metoder (fiskföda, bränsle, byggnadsmaterial) Naturvårdsverket delmål var: År 2000: Minst 75% av slammet i hållbart kretslopp År 2010: Minst 90% av slammet i hållbart kretslopp

Naturvårdsverket Aktionsplan (dec 2002): Lång sikt: Alla näringsämnen där praktiskt möjligt ska återföras. År 2015: Minst 60% av fosforn i avlopp ska återföras till produktiv mark. Minska mängden föroreningar till åkermark och avlopp. Minska risk för smittspridning.

Vad är lösningen på slamproblematiken??? En giftfri miljö! Tills dess: Förbränning (kortsiktigt?) Processer som kan separera näringsämnen och tungmetaller, t ex: - Aqua Reci, se www.chematur.se/ Urin- klosettvattensystem (dock dyrt)