Ät och bli smal. Hur hittar jag rätt bland alla dietråd?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Advertisements

Näringslära Energiintag för olika energibehov
Energigivande näringsämnen
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Det svenska kulturarvet
Ät rätt För att träna lätt.
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
Hur mycket mat behöver du?
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Utvecklingscentrum för Klinisk Överviktsbehandling.
kunskap och inspiration
Näring och individuella behov åk 8
Näringsämnen i kroppen
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
För dig som har typ 2-diabetes
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Ätstörningar Ata Ghaderi och Thomas Parling
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Hur ska man planera upp sina måltider?
ENERGI.
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Sveriges matkultur.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Repetition.
Energigivande näringsämnen
Vem är jag? Jenny Gadell 33 år
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
Träningslära ÅK8.
ATT BLI EN IDROTTARE.
Fibrer Fibrer är kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Fibrer är gjord av ett korn. Vad är fibrer? Fibrer kommer ifrån växtriket. Växtriket är.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Repetition av näringslära
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Barnfetma: Hur kan vi påverka? Betydelsen av - matvanor - fysisk aktivitet Claude Marcus Rikscentrum för Barnfetma Karolinska Universitetssjukhuset 2005.
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Träna svenska A och B Häfte 10 Mat och dryck En matsedel Matsedel
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Vitaminer.
Kost för prestation.
Presentationens avskrift:

Ät och bli smal. Hur hittar jag rätt bland alla dietråd? Charlotte Erlanson-Albertsson Inst för experimentell medicin Lunds Universitet

Övervikt – ett globalt problem

Födointag Energiförbrukning

Evolutionen ger en förklaring

Människan är unik Hjärnan Ansiktet Fettväv

Hjärnans storlek beror på vad vi äter

Hjärnan behöver energi

Vi fick en smak för det söta Frukt 100g 50 kcal Blad 100g 20 kcal

Energiförbrukning (kcal/dag) Hjärnan: 240 x vikt Muskel: 13 x vikt Fettväv: 4 x vikt Skelett: 2 x vikt Hayes et al, 2002

Hjärnan använder mycket energi Hayes et al, 2002 C. Erlanson-Albertsson Lunds Universitet

Ansiktet

”Survival of the fattest” Människan föds med underhudsfett Behövs för hjärnan

Fetman – attraktiv ? Devinité feminine

Fettväven skiljer män och kvinnor

”Thrifty genes” Hunger efter kolhydrater Lagra som fett

Vi väljer ej mellan blad och frukt Utan livsmedel med socker

Vi väljer äpplekakan före äpplet

Vi väljer söta drycker

Vår utveckling

Socker ökar vikten *** *** *** 1,2 l/läsk om dagen * Raben et al, 2002

Konsumtion av läsk i Sverige

Socker aktiverar belöningssystemen *** *** * Lindqvist et al, 2005

Vilka väljer socker? Unga Kvinnor Lågt självförtroende Vågar inte säga ifrån Mattson and CEA, 2005

Mat ”Jag vill ha mer” Hypothalamus ”Jag är nöjd” Belönings centrum Socker mm Hjärnstam ”Jag är nöjd” Mat

Nya dieter Bort med kolhydrater!

Nya dieter Mer protein Mer fett Mindre kolhydrater

Nya dieter Atkin Stenålderskost Montignac GI-metoden

Ej tillåtet - socker, bröd, gryn, pasta, ris och potatis

Atkins Livs Energi (%) Atkins 50-60 5 10-20 36 25-35 59 8 Kolhydrater Protein 10-20 36 Fett 25-35 59 Fibrer 8 Ingår Blandad kost Socker 10% Kött, fisk, kyckling, ägg, nötter, ost

Atkins diet Atkin Brehm et al, 2004

Lägre blodfetter med Atkin Brehm et al, 2004

Varför fungerar Atkin? Fett mättar På gränsen till illamående Protein mättar

Risker med Atkin? Hjärnan lägre neurogenes Efter ett år utplaning

Paleolitisk kost 33 % kolhydrat 33 % protein 34% fett 26 % fibrer Kött, fisk, kyckling, ägg, grönsaker, rotfrukter, frukt, nötter Magert protein, Fleromättade fetter (omega-3 fettsyror), Fibrer Vitaminer, mineraler, Antioxidanter Nyttiga växtkomponenter

Cardiovascular disease resulting from a diet and lifestyle at odds with our Paleolithic genome: how to become a 21st-century hunter-gatherer. O'Keefe JH Jr, Cordain L. Mayo Clin Proc. 2004 Jan;79(1):101-8.

Val av föda

Frågetecken Människan anpassbar Kalciumbrist, osteoporos Protein Baslivsmedel Ej mjölk, ost, bröd, potatis, ris, säd

Montignac Livsstil! 37 % kolhydrat 31 % protein 27% fett 16 % fibrer Kött, fisk, kyckling, ägg, ost, mjölk, grönsaker, nötter, rotfrukter, frukt, vin Livsstil!

Montignac The Montignac method: scientific foundation debatable (6 artiklar) Hälsosamt (1 artikel) Br J Nutr. 2002 12 män, BMI 33, 6 dagar Lägre födointag, blodfetter, Fler studier önskas!

GI-metoden Ät kolhydrater med lågt glykemiskt index Söta med fruktos eller ”lightsocker” Ät mycket protein GI-tabeller

Ska överviktiga följa GI-metoden? ”Ja” DB.Pawlak et al. ”Nej” A.Raben et al.

Glykemiskt Index: en effektiv viktminskningsmetod eller endast en modefluga? Av: Linus Nilsson. Läkarutbildningen, termin 5, Lunds Universitet. Handledare: Charlotte Erlanson-Albertsson.

GI-metoden

GI-metoden

Ej tillåtet - socker, bröd, gryn, pasta, Vinsten med nya dieter Ej tillåtet - socker, bröd, gryn, pasta, ris och potatis

Livsmedelsverket 55-70 gram socker per dag! Varför?

Kostnader för obesitas Andreyeva et al, 2004

Försämrat minne med ”diet” 12 bokstavskoder Tex CPTDG Green et al, 2003

Många dietkurer är misslyckade Start BMI 38.2 Dröm BMI 26.0 (-32% vikt) Dietkurer 31.2 (-18 % vikt) Kvinnor mer missnöjda Dallegrave 2004

Varför gå ner i vikt? Hälsa Utseende 64 % 36% Missnöje med kroppen Självuppskattning låg Mer ätstörningar Reas et al, 2004

Slutsatser Problem med kolhydrater –använd nya dieter Annars följ Livsmedelsverkets råd ½ kg frukt per dag, Fisk 3 ggr i veckan, Bröd, potatis, mjölk, vatten ”Utrymmesmat” (glass, coca mm) är moderna droger Långtidseffekter av kolhydratfattig kost okänd

Skaffa nya belöningar! Mat Alkohol Vatten Droger Filosoficirklen Musik LU?

Tack för uppmärksamheten! Andreas Lindqvist Rickard Könke Jie Mei Annemie Baaman Catarina Rippe Karin Berger Mona Landin-Olsson Patrik Brundin Rolf Håkanson Sinan Hans Erik Åkerlund Per-Åke Albertsson Maria Sörhede Winzell Bo Ahrén Anna Stegmark Pernilla Lydahl Stefan Pierzynowski Bengt Borgström