Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Hämta rapporten här: www.vgregion.se/verksamhetsanalys
Verksamhetsanalys 2011 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Presentation HSU 30 maj 2012 Frågor om rapporten: Marianne Förars 070 887 56 61 Rapport diagram och kompletterande filer finns här: www.vgregion.se/verksamhetsanalys
Verksamhetsanalys 2011 Åttonde rapporten VA maj – ÖJ november Rapporten skall ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårds-nämndområden i regionen och mellan regionen och riket/andra delar av riket
Vård på lika villkor Patientkvalitet Professionell kvalitet Organisationskvalitet Tidsserier
Denna bildfil Denna bildfil innehåller tabeller, diagram och ”kort om”- rutor ur rapporten Ange källa ”Verksamhetsanalys 2011” vid återgivning
Regionens befolkning
Hälso- och sjukvårdsnämndområden 2011 1 12 11 4 2 5 3 10 7 6 9 8 Angered Partille Härryda Mölndal Norra Hisingen Västra Askim- Frölunda- Högsbo Göteborg Lundby Östra Härlanda Örgryte- Majorna- Linné Centrum Alingsås
Hälso- och sjukvårdsnämndområden 2011 Källa SCB och Göteborgs stad.
Figur A-1. Antal kvinnor och män per ettårsklass i Västra Götaland 2011. Källa SCB
Figur A-2. Andel i befolkningen (%) fördelat på åldersklasser och HSN 2011. Källa SCB och Göteborgs stad.
Tabell A-1. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år respektive 80 år, fördelat på och HSN och kön 2011. Andel 65+ Andel 80+ Kvinnor Män HSN 1 25,7% 23,6% 8,2% 5,5% HSN 2 27,5% 9,3% 6,0% HSN 3 21,5% 17,9% 6,9% 4,4% HSN 4 20,1% 17,8% 5,4% 3,7% HSN 5 18,4% 14,1% 6,4% 3,5% HSN 6 19,8% 17,5% 5,8% 3,9% HSN 7 16,8% 14,0% 5,2% 3,2% HSN 8 21,7% 18,0% 7,2% HSN 9 23,0% 19,4% 7,6% 4,8% HSN 10 23,5% 19,6% 7,4% 4,7% HSN 11 17,0% 13,8% HSN 12 14,3% 10,9% 2,7% VG 20,0% 16,6% 6,5% 4,0% Riket Källa SCB och Göteborgs stad.
Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år 2011 (Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta) Källa SCB och Göteborgs stad.
Figur A-4. Prognostiserad förändring av folkmängden i Västra Götaland mellan år 2011 och 2050. Källa SCBs nationella befolkningsprognos omräknat till VG-antal
Figur A-5. Prognostiserad förändring av försörjningskvot 2011-2050 i Västra Götaland, Källa SCBs nationella befolkningsprognos omräknat till VG-antal (Försörjningskvot= Antal personer i åldern 0-19 och 65+ dividerat med 20-64-åringar)
Figur A-6. Prognostiserad förändring (%) av folkmängden mellan år 2011 och 2020 per HSN. Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssek-retariatet.
Figur A-7. Prognostiserad förändring av folkmängden i Västra Götaland mellan år 2011 och 2020, fördelat på åldersklasser Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssek-retariatet.
Figur A-8. Prognostiserad förändring (%) av folkmängden mellan år 2011 och 2020 för åldersgruppen 65-79 år, fördelat på HSN Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssek-retariatet.
Figur A-9. Prognostiserad förändring (%) av folkmängden mellan år 2011 och 2020 för åldergruppen 80 år och äldre, fördelat på HSN Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssek-retariatet.
Figur A-10. Andel (%) i befolkningen som är 65 år eller äldre år 2011 och prognos för 2020, fördelat på HSN Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet.
Figur A-11. Andel (%) dagligrökare i Västra Götaland år 2011 fördelat på bakgrundsvariabler. Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Västra Götaland, 16-84 år. www.vgregion.se/folkhalsoenkaten
Figur A-12. Andel (%) med fetma (BMI>30) år 2011 fördelat på åldersgrupper och HSN. Källa: Folhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Västra Götaland. www.vgregion.se/folkhalsoenkaten
Tabell A-2. Levnadsvanor och hälsoeffekter, 2004-2009, 2011 i Västra Götaland. 16-84 år Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Västra Götaland. www.vgregion.se/folkhalsoenkaten
Tabell A-2. Levnadsvanor och hälsoeffekter, 2005-2008, 2011 i Västra Götaland. 65-84 år Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Västra Götaland. www.vgregion.se/folkhalsoenkaten
Perspektiv på resurser och resursförbrukning
Tabell B-1. Kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå Tabell B-1.Kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare 2010. Källa SKL.
Figur B-1. Skillnad i kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå Figur B-1. Skillnad i kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare 2010. Källa SKL.
Figur B-2 Strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare 2010 (Hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader exkluderade) Källa Socialstyrelsen
Figur B-3 Kostnad per (konsumerad) DRG-poäng - öppen och sluten specialiserad vård 2010 Källa Socialstyrelsen
Figur B-4 Kostnad per viktad vårdkontakt i primärvård 2010 Källa Socialstyrelsen
ACG i Västra Götaland
Figur B-2 Relativ ACG casemix per åldersgrupp och kön
Figur B-3 Absolut ACG-tyngd per åldersgrupp och kön
Figur B-4 Andel i befolkningen med någon indikation för skörhet, per HSN
Figur B-5 Risk för höga kostnader för hälso- och sjukvård, Andel i befolkningen per HSN
VG Primärvård – vårdval och ersättning
Figur C-1. Kostnad för VG per invånare och HSN 2011, i relation till genomsnitt i regionen (1,00)
Sjukhusens akutmottagningar
Figur D-1. Schematisk beskrivning av ledtider på akutmottagningen. Patient kommer till akuten Patient tar kölapp Tid Triage, första vårdkontak t Första kontakt med läkare Patient lämnar akuten, går hem eller läggs in på vårdavdelning TTL = tid till första kontakt med läkare TGT = patientens totala genomloppstid på akuten TTT = tid till triage, första vårdkontakt
2010 TTT 2011 TTT Figur D-2. Måluppfyllelse för tid till triage (TTT) under mars – december 2010. Måltal för 2010 var 90 % inom 10 minuter. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering. Figur D-3. Måluppfyllelse för tid till triage (TTT) under 2011. Måltal för 2011 var 90 % inom 10 minuter. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering
2010 TTL 2011 TTL Figur D-4. Måluppfyllelse för tid till läkare (TTL) under mars – december 2010. Måltal för 2010 var 90 % inom 90 minuter. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering. Figur D-5. Måluppfyllelse för tid till läkare (TTL) under 2011. Måltal för 2011 var 90 % inom 60 minuter. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering.
2010 TGT 2011 TGT Figur D-6. Måluppfyllelse för total genomloppstid (TGT) under mars – december 2010. Måltal för 2010 var 90 % inom 5 timmar. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering. Figur D-7. Måluppfyllelse för total genomloppstid (TGT) under 2011. Måltal för 2011 var 90 % inom 4 timmar. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering.
Figur D-8. Om du fick vänta på läkaren, vad anser du om väntetiden Figur D-8. Om du fick vänta på läkaren, vad anser du om väntetiden? Nöjdhet uttryckt i PUK-värde. Svarsalternativ: Den var acceptabel/- något för lång/- alldeles för lång/Jag behövde inte vänta. Urval av de personer som besökt akutmottagningarna i Västra Götaland under fyra höstveckor 2009, 2010 respektive 2011
Figur D-9.Fick du information om i vilken ordning man tog hand om (prioriterade) patienterna? Svarsalternativ: Ja/Nej/Ej aktuellt.
Figur D-10. Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Svars-alternativ: Ja, helt och hållet/Delvis/Nej. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård” Urval av de personer som besökt akutmottagningarna i Västra Götaland under fyra höstveckor 2009, 2010 respektive 2011. Nöjdhet uttryckt i PUK-värde.
Figur D-11. Fråga: Hur lång tid fick du tillbringa på akutmottagningen Figur D-11. Fråga: Hur lång tid fick du tillbringa på akutmottagningen? Svarsalternativ: < 1 tim./1-2 tim./2-4 tim./4-6 tim./>6 tim. Urval av de personer som besökt akutmottagningarna i Västra Götaland under fyra höstveckor 2009, 2010 respektive 2011. Nöjdhet uttryckt i PUK-värde.
Tabell D-1. Ett urval personer som besökt akutmottagningarna i Västra Götaland veckorna 40-43 år 2011 (n = 14 560). Andel (%) inom respektive kategori som svarat Utmärkt på frågan Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? Svarsalternativ: Utmärkt, Mycket bra/Bra/Någorlunda/Dåligt.
Tillgänglighet
TILLGÄNGLIGHET Följande tillgänglighetsgränser följs kontinuerligt i Västra Götalandsregionen: ”0” Telefontillgänglighet, sjukvårdsrådgivningarna Telefontillgänglighet, vårdcentralerna ”7” Läkarbesökstillgänglighet, vårdcentralerna ”90” Besökstillgänglighet, specialiserade vården Behandlingstillgänglighet, specialiserade vården ”30” Besökstillgänglighet, BUP ”60” Tillgänglighet till fördjupad utredning, BUP Tillgänglighet till behandling, BUP ”90” Tillgänglighet till neuropsykiatriska utredningar för vuxna ”2” Tillgänglighet till specialistbesök, barn, vid välgrundad misstanke om cancer ”14” Tillgänglighet till specialistbesök, vuxna, vid välgrundad misstanke om cancer Dessutom följs tre ledtider vid sjukhusens akutmottagningar: TTT (Tid till triage) 10 min TTL (Tid till läkare) 60 min TGT (Total genomsloppstid) 240 min
Figur E-1. Sjukvårdsrådgivningen: Andel samtal besvarade inom 3 minuter: VGR resp riket. Källa: Inera. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.
Figur E-2. Sjukvårdsrådgivningen: Andel samtal besvarade inom 3 minuter inom VGR. Källa: Inera. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.
Figur E-3. Telefontillgänglighet vid vårdcentraler: Andel besvarade/behandlade samtal. Källa: SKL
Figur E-4. Läkarbesökstillgänglighet vid vårdcentraler: Andel som fått sitt besök inom 7 dagar. Källa: SKL
Figur E-5. Vårdgarantiuppfyllelse för besök och behandlingar, VGR och riket. Källa: SKLs väntetidsuppföljning.
Figur E-6. Antalet patienter som väntat längre än vårdgarantigränsen 90 dagar till besök i VGR. Källa: SKLs väntetidsuppföljning
Figur E-7. Antalet patienter som väntat längre än vårdgarantigränsen 90 dagar till behandling i VGR. Källa: SKLs väntetidsuppföljning
Figur E-8a. Vårdgarantiuppfyllelse för besök vid AL, ANS, FSS, KS och NU. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.
Figur E-8b. Vårdgarantiuppfyllelse för besök vid Skas, SU, SÄS, PVs mott och Capio Lundby. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.
Figur E-9a. Vårdgarantiuppfyllelse för behandlingar vid AL, FSS, KS och NU. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.
Figur E-9b. Vårdgarantiuppfyllelse för behandlingar vid SkaS, SU, SÄS, H&H och Capio Lundby. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.
Figur E-10. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för BUP-besök, BUP-fördjupad utredning och BUP-behandling. Källa: Regionens väntetidsuppföljning.
Figur E-11. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för BUP-besök i VGR Figur E-11. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för BUP-besök i VGR. Källa: Regionens väntetidsuppföljning
Figur E-12. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för BUP-fördjupad utredning i VGR. Källa: Regionens väntetidsuppföljning
Figur E-13. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för BUP-behandling i VGR. Källa: Regionens väntetidsuppföljning
Figur E-14. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för neuropsykiatrisk utredning för vuxna i VGR. Källa: Regionens väntetidsuppföljning
Figur E-15. Uppfyllelse av regional vårdgaranti för förstabesök till specialistmottagning vid välgrundad misstanke om cancer. Källa: Regionens väntetidsuppföljning
Figur E-16. Uppfyllelse av regionala mål för ledtider vid akutmottagningarna Källa: Regionens väntetidsuppföljning
Konsumtion av hälso- och sjukvård
Figur F-1. Kontaktgrad. Antal som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer år 2011 Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-2. Kontaktgrad 2011 per vårdform. Könsuppdelat. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-3. Kontaktgrad. Förändring 2006-2011. Källa: Vårddata-basen Vega
Tabell F-1 Kontaktgrad för olika vårdformer per HSN 2011. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-4. Kontaktgrad för primärvård och specialiserad öppenvård per HSN 2011. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-5. Andel (%) som besökt vården två eller fler gånger senaste tre månaderna, fördelat på bakgrundsvariabler Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” Västra Götaland, 16-84 år. www.vgregion.se/folkhalsoenkaten
Öppenvårdskonsumtion Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-6. Konsumtion av antal läkarbesök i specialiserad vård per 1000 invånare för landstingen 2010. Källa: Kolada, SKL. Källa: Kolada, SKL.
Figur F-7. Konsumtion av antal läkarbesök inom primärvård, i och utanför regionen, fördelat på femårsåldersgrupp och kön 2011. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-8. Konsumtion av antal läkarbesök inom specialiserad vård, i och utanför regionen, fördelat på femårsåldersgrupp och kön 2011. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-9. Procentuell förändring av konsumtion av antal läkarbesök inom primärvård, fördelat på åldersgrupper, 2008-2011. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-10. Procentuell förändring av konsumtion av antal läkarbesök inom specialiserad vård, fördelat på åldersgrupper, 2008-2011. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-11. Konsumtion av antal läkarbesök inom primärvård, fördelat på HSN 2008-2011. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-12. Konsumtion av antal läkarbesök inom specialiserad vård, fördelat på HSN 2008-2011. Källa: Vårddata-basen Vega
Tabell F-2. Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) och primärvård per 1000 invånare 2010 och 2011, Källa: Vårddata-basen Vega Åldersstandardi-serade värden.
Figur F-13. Konsumtion av antal läkarbesök bland personer 65 år och äldre, inom primärvård, fördelat på HSN 2008-2011. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-14. Konsumtion av antal läkarbesök bland personer 65 år och äldre, inom specialiserad vård, fördelat på HSN 2008-2011. Källa: Vårddata-basen Vega
Slutenvårdskonsumtion Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-15. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare för landstingen 2010. Källa: Kolada SKL
Figur F-16. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen 2011, fördelat på femårsåldersgrupp och kön. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-17. Förändring (%) av somatiska vårdtillfällen 2008-2011, fördelat på åldersgrupp. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-18. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen 2008-2011. Källa: Vårddata-basen Vega
Tabell F-3. Konsumtion av somatisk slutenvård år 2011 samt förändring mot 2008. Källa: Vårddata-basen Vega Åldersstan-dardiserade värden
Figur F-19. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen bland personer 65-79 år, 2008-2011. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-20. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen 2011, fördelat på åldersgrupp och HSN. Källa: Vårddata-basen Vega
Undvikbar slutenvård Källa: Vårddata-basen Vega
Källa: Vårddata-basen Vega
Undvikbar slutenvård Antal Kvinnor Män 8 539 9 064 Kroniska tillstånd Anemi 322 146 Astma 341 384 Diabetes 865 1 283 Hjärtsvikt 1 684 1 983 Högt blodtryck 389 291 Kronisk obstruktiv lungsjukdom 1 069 760 Kärlkramp 734 1 539 Akuta tillstånd Blödande magsår 161 217 Diarré 301 208 Epileptiska anfall 914 1 094 Inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen 119 - Njurbäckeninflammation 1 658 1 277 Öra-näsa-halsinfektion 523 524 Tabell F-4 Antal personer med undvikbar slutenvård år 2011 Västra Götaland, samt fördelningen Källa: Vårddata-basen Vega Huvuddiagnos, (för diabetes även bidiagnoser) För definition, se öppna jämförelser.
Figur F-21. Undvikbar slutenvård, 2011 respektive 2005. Källa: Vårddata-basen Vega Huvuddiagnos, (för diabetes även bidiagnoser) För definition, se öppna jämförelser.
Figur F-22. Undvikbar slutenvård, 2011 Figur F-22. Undvikbar slutenvård, 2011. fördelat på femårsåldersgrupper och kön. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-23. Undvikbar slutenvård, 2011 fördelat på HSN och kön Figur F-23. Undvikbar slutenvård, 2011 fördelat på HSN och kön. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård” Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-25. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden 2005-2011, fördelat på kön. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-24. Undvikbar slutenvård, 2011 fördelat på HSN och fem åldersklasser. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-26. Undvikbar slutenvård, 2005-2011 Figur F-26. Undvikbar slutenvård, 2005-2011. Förändring (%) jämfört med år 2005, fördelat på åldersgrupper. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-27. Undvikbar slutenvård, 2005-2011. fördelat på diagnosgrupper. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-28 och F-29. Undvikbar slutenvård 2005-2011 Figur F-28 och F-29. Undvikbar slutenvård 2005-2011. Antal personer totalt respektive 65 år och äldre, fördelat på HSN. Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-30. Undvikbar slutenvård i Nordöstra Göteborg (HSN 12) Figur F-30. Undvikbar slutenvård i Nordöstra Göteborg (HSN 12). Procentuell avvikelse från Västra Götalandsvärde, fördelat på sjukdomsgrupperna. 2009-2011. Källa: Vårddata-basen Vega. Procentuell avvikelse från Västra Götalandsvärde i antal personer med undvikbar slutenvård per 100 000 invånare, åldersstandardiserat Förklaring: XX% = Värden som är statistiskt signifikant skilda mot VG-värdet +XX = Antal fler personer som vårdats per år jämfört med om HSN-området haft samma nivå som VG. åldersstandardiserat (XX) = Antal personer som vårdats år 2011 i HSN
Figur F-30. Undvikbar slutenvård i Östra Skaraborg (HSN 10) Figur F-30. Undvikbar slutenvård i Östra Skaraborg (HSN 10). Procentuell avvikelse från Västra Götalandsvärde, fördelat på sjukdomsgrupperna. 2009-2011. Källa: Vårddata-basen Vega. Procentuell avvikelse från Västra Götalandsvärde i antal personer med undvikbar slutenvård per 100 000 invånare, åldersstandardiserat Förklaring: XX% = Värden som är statistiskt signifikant skilda mot VG-värdet +XX = Antal fler personer som vårdats per år jämfört med om HSN-området haft samma nivå som VG. åldersstandardiserat (XX) = Antal personer som vårdats år 2011 i HSN
Figur F-32. Hjärtsvikt (huvuddiagnos) - undvikbar slutenvård medelvärde 2009-2011, per HSN Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-33. Njurbäckeninflammation (huvud-diagnos) - undvikbar slutenvård, 2005-2011, per HSN. Källa: Vårddata-basen Vega
Tabell F-5. Njurbäckeninflammation - undvikbar slutenvård 2009 och 2011, fördelat på diagnos (huvuddia) och medicinskt verksamhetsområde. Källa: Vårddata-basen Vega
Tabell F-6 Undvikbar slutenvård – personer, vårdtillfällen, vårddagar - år 2011 Västra Götaland, per kön. Undvikbar slutenvård Antal Kvinnor Män Personer 8 539 9 064 Vårdtillfällen 11 500 12 486 vtf 0-1 dagar % 21% 25% Vårddagar 64 350 67 137 Vårdtillfällen per person 1,3 1,4 Vårddagar per person 7,5 7,4 Vårddagar per vårdtillf. 5,6 5,4 Källa: Vårddata-basen Vega Vårddagar beräknat som utdatum minus indatum. Knappt en procent av vårdtillfällena varade 40 dagar och upp till flera år. Dessa fall betraktades som outliers och vårddagarna sattes till 40 dagar för dessa.
Figur F-34. Undvikbar slutenvård, 2011 – vårdtillfällen per diagnosgrupp, fördelat på 0-1 dagar respektive 2 eller fler dagar. Källa: Vårddata-basen Vega -huvuddiagnos, diabetes även bidiagnos
Figur F-35. Undvikbar slutenvård, 2011 Figur F-35. Undvikbar slutenvård, 2011. Antal vårdtillfällen respektive vårddagar per vårdad person med ”undvikbar slutenvård” fördelat på diagnosgrupp Källa: Vårddata-basen Vega -huvuddiagnos, diabetes även bidiagnos
Figur F-36. Undvikbar slutenvård – personer, vårdtillfällen, vårddagar - år 2011, fördelat på HSN Källa: Vårddata-basen Vega
Figur F-37. Undvikbar slutenvård, 2011 – vårdtillfällen och vårddagar per person respektive vårdtillfälle, fördelat på HSN. Källa: Vårddata-basen Vega Åldersstandardiserade värden.
Källa: Vårddata-basen Vega
Kvalitetsuppföljning - medicinska resultat och uppföljning
Nationella Diabetesregistret, NDR.
Figur H-1. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet HbA1c <52 mmol/mol, 2010 och 2011. Källa: NDR.
Figur H-2. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 mm Hg, 2010 och 2011. Källa: NDR
Figur H-3. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol <2,5 mmol/l, 2010 och 2011. Patienter 30-74 år. Källa: NDR
Figur H-4. Täckningsgrad i procent där varje punkt är en vårdcentral, 2010 och 2011. Avser antal patienter registrerade i NDR i förhållande till antal patienter med diabetesdiagnos som besökt vårdcentralen. Källa: NDR och vårddatabasen Vega. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.
Figur H-5. Täckningsgrad i procent för vårdcentraler i de olika HSN-områdena 2010 och 2011. Källa: NDR och vårddatabasen Vega. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.
Figur H-6. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 52 mmol/mol 2011, individer < 80 år. Varje punkt motsvarar värdet för en vårdcentral. Källa: NDR.
Figur H-7. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 52 mmol/mol 2010 och 2011, individer < 80 år. Per HSN. Källa: NDR.
Figur H-8. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 2010 och 2011, individer < 80 år. Per HSN. Källa: NDR.
Figur H-9. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol <2,5 mmol/l 2010 och 2011, individer < 80 år. Varje punkt är en vårdcentral. Källa: NDR.
Figur H-10. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol <2,5 mmol/l 2010 och 2011, individer < 80 år. Per HSN. Källa: NDR.
Figur H-11. Varje punkt är en vårdcentral 2010 eller 2011 Figur H-11. Varje punkt är en vårdcentral 2010 eller 2011. Bilden visar andel av patienter registrerade i NDR som har en uppgift om HbA1c. Källa: NDR.
Figur H-12 Varje punkt är en vårdcentral 2010 eller 2011 Figur H-12 Varje punkt är en vårdcentral 2010 eller 2011. Bilden visar andel av patienter registrerade i NDR som har en uppgift om LDL-kolesterol. Källa: NDR.
Figur H-13. Varje punkt är en vårdcentral 2010 eller 2011 Figur H-13. Varje punkt är en vårdcentral 2010 eller 2011. Bilden visar andel av patienter registrerade i NDR som har en uppgift om rökning. Källa: NDR.
Tabell H-1. Andel (%) av patienter som saknar uppgift om mätvärden och procentuell förändring mellan 2010 och 2011. Källa: NDR
Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS
Tabell H-2. Målnivåer (enl. ADA) för HbA1c i olika åldrar Tabell H-2. Målnivåer (enl. ADA) för HbA1c i olika åldrar. Omräknat till nya enheten. Källa: SWEDIABKIDS
Figur H-14. Klinikers medel-HbA1c, 2008, 2009, 2010 och 2011, för patienter med insulinbehov över 0,5 E/kg kroppsvikt, d.v.s. de har helt förlorat förmågan till egen insulinproduktion. Observera att skalan inte börjar på 0. Källa: SWEDIABKIDS
Figur H-15. Andel patienter med HbA1c < 57 mmol/mol och med insulindos >0,5 E/kg kroppsvikt, 2011. Källa: SWEDIABKIDS.
Figur H-16. Andel patienter som använde insulinpump 2008, 2009, 2010 och 2011. Källa: SWEDIABKIDS.
Tabell H-3. Andel som under 2011 kontrollerat blodtryck, ögon och njurfunktion samt andel där det finns notering om rökning, fysisk aktivitet och årskontroll. Källa: SWEDIABKIDS.
Svenskt Bråckregister
Figur H-17. Andel som omopereras inom 5 år efter ljumskbråcksoperation, 2004–2008, 2005-2009 resp. 2006-2010. Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.
Figur H-18. Andel som omopereras inom 5 år efter ljumskbråcksoperation, 2004–2008, 2005-2009 resp. 2006-2010. Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.
Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP - GallRiks
Tabell H-4. Deltagande enheter/sjukhus i Västra Götaland samt i vilken utsträckning utförda kolecystektomier och ERCP och dessas 30-dagars uppföljning har registrerats i GallRiks. Källa: GallRiks årsrapport 2010.
Figur H-19. Andel patienter som opereras med miniinvasiv teknik vid borttagande av gallblåsa, 2009 och 2010. 95 % konfidensintervall 2010. Källa: Öppna jämförelser 2010 och 2011.
Figur H-20. Andel miniinvasiv kirurgi vid elektiv kolecystektomi vid olika sjukhus, 2010 (n>25 per sjukhus, 95 % konfidensintervall). Sjukhus i VGR markerade med streckade staplar. Källa: GallRiks årsrapport 2010
Figur H-21. Andel av de elektivt opererade patienterna som drabbades av någon kirurgisk komplikation 2010 (n>25 per sjukhus, 95 % konfidensintervall). Sjukhus i VGR markerade med streckade staplar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.
Figur H-22. Andel av akuta kolecystektomier som utförts med miniinvasiv teknik 2010 (95 % konfidensintervall). Källa: GallRiks årsrapport 2010.
Figur H-23. Andel kolecystektomier som utförts med miniinvasiv teknik vid akut operation vid olika sjukhus 2010 (>25 per sjukhus, 95 % konfidensintervall). Sjukhus i VGR markerade med streckade staplar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.
Figur H-24. Andel av akut opererade patienter som fått någon kirurgisk komplikation vid olika sjukhus 2010 (>25 per sjukhus, 95 % konfidensintervall). Sjukhus i VGR markerade med streckade staplar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.
Figur H-25. Andel patienter som får antibiotika vid borttagande av gallblåsa, 2010. Avser planerade operationer. Källa: Öppna jämförelser 2011.
Figur H-26. Andel elektiva kolecystektomier som genomförts med en postoperativ vårdtid på 0-1 dagar i olika regioner/landsting 2010 (95 % konfidensintervall). Källa: GallRiks årsrapport 2010.
Figur H-27. Andel elektiva kolecystektomier som genomförts med en postoperativ vårdtid på 0-1 dagar vid olika sjukhus 2010 (n>25, 95 % konfidensintervall). Sjukhus i VGR markerade med streckade staplar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.
Figur H-28. Kostnad per DRG-poäng vid galloperation, 2010 Figur H-28. Kostnad per DRG-poäng vid galloperation, 2010. Källa: Öppna jämförelser 2011.
Figur H-29. Metod för sedering vid ERCP i olika landsting 2010 Figur H-29. Metod för sedering vid ERCP i olika landsting 2010. Landstingen/regionerna är rangordnade utifrån hur stor andel av patienterna som sederas med Propofol oavsett om detta skett under narkos eller eget ansvar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.
Figur H-30. Sedering vid ERCP vid olika sjukhus 2010 (n>25) Figur H-30. Sedering vid ERCP vid olika sjukhus 2010 (n>25). Sjukhusen är rangordade efter andel patienter som sederats med Propofol oavsett om detta skett under narkos eller eget ansvar. Källa: GallRiks årsrapport 2010.
RIKSHÖFT
Figur H-31. Andel höftfrakturer registrerade i RIKSHÖFT 2008, 2009 och 2010 av samtliga höftfrakturer (ICD-10 kod S72.0-S72.2) registrerade i Socialstyrelsens patient-register. Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.
Figur H-32. Medelväntetid till operation för höftfraktur 2007, 2008, 2009 och 2010 Källa: Öppna jämförelser 2008, 2009, 2010 och 2011.
Figur H-33. Medelväntetid till operation för höftfraktur 2007, 2008, 2009 och 2010 för kvinnor och män i Västra Götaland och i riket. Källa: Öppna jämförelser 2008, 2009, 2010 och 2011.
Figur H-34. Andel patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar, 2010 och 2011. Källa: RIKSHÖFT. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”
Figur H-35. Medelvårdtid 2007, 2008, 2009 och 2010 Figur H-35. Medelvårdtid 2007, 2008, 2009 och 2010. Källa: RIKSHÖFT årsrapporter 2007, 2008, 2009 och 2010.
Figur H-36. Andel protesopererade patienter vid cervikal höftfraktur 2007-2008, 2008-2009 samt 2009-2010. Avser patienter 65 år och äldre. Åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.
Svenska Höftprotesregistret
Figur H-37. Andel totala höftproteser som inte reviderats inom 10 år, 1999-2008, 2000-2009 och 2001-2010. 95 % konfidensintervall 2000-2009 och 2001-2010. Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.
Figur H-38. Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation, 2005-2008, 2006-2009, 2007-2010 med 95 % konfidensintervall för 2006-2009 och 2007-2010. Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.
Figur H-39. Genomsnittlig förbättring i patientrapporterad hälsorelaterad livskvalitet (mätt med EQ-5D) vid uppföljning ett år efter total höftprotesoperation. Patienter som opererats 2007-2008 respektive 2008-2009, 95 % konfidensintervall för 2008-2009. Källa: Öppna jämförelser 2010 och 2011.
Figur H-40. Andel totala höftproteser som inte reviderats inom 10 år, 1999-2008, 2000-2009 respektive 2001-2010 för kvinnor och män i Västra Götaland och riket. Källa: Öppna jämförelser 2009, 2010 och 2011.
Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg)
Tabell H-5. Klassificering av fetma enligt WHO.
Figur H-41. Antal obesitasoperationer per klinik under 2009-2011 Figur H-41. Antal obesitasoperationer per klinik under 2009-2011. NU-sjukvården opererade inte obesitas under 2009. Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. Källa: SOReg.
Figur H-42. Operationernas relativa fördelning per klinik, 2009-2011 Figur H-42. Operationernas relativa fördelning per klinik, 2009-2011. NU-sjukvården opererade inte obesitas under 2009. Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. Källa: SOReg.
Figur H-43. Medel-BMI, kg/m2, per klinik före operation samt 1 respektive 2 år efter operation för patienter opererade med gastric bypass under 2009. Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. Källa: SOReg.
Figur H-44. Andel patienter som följts upp 6 veckor efter operation Figur H-44. Andel patienter som följts upp 6 veckor efter operation. NU-sjukvården opererade inte obesitas under 2009. Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. * Op 2011 omfattar patienter opererade 1/12 2010-30/11 2011. Källa: SOReg.
Figur H-45. Andel patienter som följts upp 1 år efter operation Figur H-45. Andel patienter som följts upp 1 år efter operation. NU-sjukvården opererade inte obesitas under 2009. Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. Källa: SOReg.
Figur H-46. Andel patienter som följts upp 2 år efter operation Figur H-46. Andel patienter som följts upp 2 år efter operation. Utomläns avser patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen som opererats av enheter utanför regionen. Källa: SOReg.
Svensk Reumatologis Kvalitetsregister
Figur H-47. Kumulerat antal patienter i Västra Götaland som inkluderats i Svensk Reumatologis kvalitetsregister, 1995-2011, oavsett diagnos. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.
Figur H-48. Andel patienter med biologiskt läkemedel vid reumatoid artrit, 1 januari 2010. Avser patienter 18 år och äldre. Källa: Öppna jämförelser 2011.
Figur H-49. Antal patienter i Västra Götaland med biologiskt läkemedel vid reumatoid artrit 2007-2012. Avser patienter 18 år och äldre. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.
Figur H-50. Antal bionaiva Figur H-50. Antal bionaiva* RA-patienter i Västra Götaland som startat biologisk behandling under respektive år. *Patienter som inte tidigare behandlats med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.
Figur H-51. DAS28CRP vid senaste besök 2011 Figur H-51. DAS28CRP vid senaste besök 2011. Genomsnittligt värde för RA-patienter som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.
Figur H-52. Funktionsförmåga (HAQ-index) vid senaste besök 2011 Figur H-52. Funktionsförmåga (HAQ-index) vid senaste besök 2011. Genomsnittligt värde för RA-patienter som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.
Figur H-53. Patientrapporterad förbättring av hälsa 4-12 månader efter behandlingsstart av första biologiska läkemedel vid reumatoid artrit 2008-2010. Effekt mäts som procentuell förändring av patientens globala VAS. * Färre än 10 fall. Källa: Öppna jämförelser 2011.
Figur H-54. Allmän hälsa (VAS-skala) vid senaste besök 2011 Figur H-54. Allmän hälsa (VAS-skala) vid senaste besök 2011. Genomsnittligt värde för RA-patienter som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.
Figur H-55. Andel kvinnor och män med biologiskt läkemedel vid reumatoid artrit, 1 januari 2010. Avser patienter 18 år och äldre. Källa: Öppna jämförelser 2011.
Figur H-56. Genomsnittligt värde för DAS28CRP vid senaste besök 2011 för kvinnor och män i Västra Götaland med RA som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.
Figur H-57. Genomsnittligt värde för HAQ-index vid senaste besök 2011 för kvinnor och män i Västra Götaland med RA som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.
Figur H-58. Genomsnittligt värde för Allmän hälsa vid senaste besök 2011 för kvinnor och män i Västra Götaland med RA som behandlas (besök där biol. beh. startats ingår inte) respektive inte behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister
Psykiatri
Figur H-59. Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per 100 000 invånare, 2010. Avser personer 20-59 år med tidigare psykiatrisk vård. Åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna jämförelser 2011.
Nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke
Tabell H-6 Bakgrundsdata registrerade i Riks-Stroke 2011
För 2011 var täckningsgraden för samtliga regionens sjukhus nästintill 100 procent, ett mycket gott resultat.
Tabell H-7 Uppföljningsdata saknas. Andel i % Tabell H-7 Uppföljningsdata saknas. Andel i %. Preliminära data för 2011 (23 april 2012) Källa: Riks-Stroke
Figur H-60. Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet, 2010 och 2011. Källa: Riks-Stroke. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.
Figur H-61 Andel strokepatienter vårdade på strokeenhet Figur H-61 Andel strokepatienter vårdade på strokeenhet. Västra Götalandsregionen och riket, kvinnor, män och totalt under åren 2001 – 2010. Källa: Riks-Stroke i ÖJ 2011.
Figur H-62 Andel strokepatienter direktinskrivna på strokeenhet, 2011 jämfört med 2010. Källa: Riks-Stroke.
Figur H-63. Dela strokeenhet Figur H-63. Dela strokeenhet. Antal timmar från ankomst sjukhus till inskrivning på strokeenhet. Källa: Riks-Stroke
Figur H-64 Andel av patienter med stroke, ICD-kod I61, I63 och I64, som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, 2011. Källa: Vårddatabasen Vega.
Figur H-65. Andel av kvinnor respektive män med stroke, ICD-kod I61, I63 och I64, som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, 2011. Källa: Vårddatabasen Vega.
Fig H-66. Medel och medianvårdtid i dagar per sjukhus, VG region och riket 2011 jämfört med 2010 VG Region och riket. Källa Riks-Stroke 2011.
Figur H-67 Andel döda inom 28 dagar efter förstagångsstroke inklusive döda utanför sjukhus, 1994-2010. Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen i Öppna Jämförelser 2011.
Figur H-68. Dödlighet efter sjukhusvårdad förstagångsstroke för Västra Götalandsregionen och för riket. Kvinnor, män och totalt. Treårsmedelvärden under tidsperioden 1993 – 2010. Källa Patientregistret och dödsorsaksregistret Socialstyrelsen i ÖJ 2011.
Figur H-69. Andel döda i förstagångsstroke inklusive döda utanför sjukhus efter utbildning. Avser åldersgruppen 35-79 år. År 1994 - 2010. Källa Patientregistret och dödsorsaksregistret Socialstyrelsen i ÖJ 2011.
Figur H-70. Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke från ljus stapel till mörk 2005-2007, 2006-2008, 2007-2009, 2008-2010. Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och dödsorsaksregistret Socialstyrelsen ur ÖJ 2008 2009 2010 2011.
Figur H-71. Andel % av patienterna i åldrarna 18-80 år med hjärninfarkt som akutbehandlats med trombolys 2004-2010. Västra Götalandsregionen och riket. Kvinnor, män och totalt. Källa: Riks-Stroke i ÖJ 2011.
Figur H-72. Andel i målgruppen som fått trombolys vid stroke, 2010 Figur H-72. Andel i målgruppen som fått trombolys vid stroke, 2010. Källa: Riks-Stroke i Öppna Jämförelser 2011.
Tabell H-8 Andel i målgruppen som fått trombolys 2009 2010 och 2011 Tabell H-8 Andel i målgruppen som fått trombolys 2009 2010 och 2011. Källa: Öppna Jämförelser och Riks-Stroke. Trombektomier är ej inräknade i denna tabell.
Tabell H-9 Trombolys bland patienter med diagnos I63 och ålder 18 - 80 år per sjukhus. Källa Riks-Stroke 2011. Sjukhus Andel givna trombolyser % Diagnos I63 18-80 år Kärnsjukhuset 9,8% Lidköping 9,9% NÄL 8,3% Kungälv 9,4% Alingsås Borås 6,7% Sahlgrenska* 7,9% VG region 8,40% Riket 9.9%
Tabell H-10 Larmat för trombolys. Antal registreringar Tabell H-10 Larmat för trombolys. Antal registreringar. Källa Riks-Stroke 2011 Registrerade larm Skas 97 NÄL 113 Kungälv 32 Alingsås 36 Borås 82 SU 174 VG region 534 Riket 4003
Figur H-73 Tid från insjuknande till trombolys (Delay) Figur H-73 Tid från insjuknande till trombolys (Delay). Medel och mediantid i minuter, samt antal patienter i målgruppen. Källa Riks-Stroke 2011
Figur H-74. Tid från ankomst till trombolys (Delay) – DtN Figur H-74. Tid från ankomst till trombolys (Delay) – DtN. Medel och mediantid i minuter, samt antal patienter i målgruppen. Källa Riks-Stroke 2011. * för SU och Borås tid till bolusdosen (en första injektion).
Figur H-75. Andel behandlade med antikoagulantia per sjukhus vid inskrivning (WarVIA) respektive utskrivning (WarVUA). Källa Riks-Stroke 2011.
Figur H-76. Tillgång till logoped. Källa: Riks-Stroke 2011
Figur H-77. Boendeform 3 månader efter insjuknande. Källa: Riks-Stroke
Figur H-78 Andel strokepatienter som var ADL-beroende helt eller delvis 3 månader efter akutfasen. Källa: Riks-Stroke 2011.
Figur H-79. Jämförelse mellan sjukhus av andel patienter som 3 månader efter strokeinsjuknandet uppger sin allmänna hälsa vara ganska god eller mycket god per sjukhus och riket. Källa Riks-Stroke 2011
Cancer
Hudmelanom
Tabell I-1: Incidens av malignt melanom i huden (åldersstandardiserad mot Sveriges medelbefolkning år 2000). Antalet fall per 100 000 individer. Uppgifterna avser Västra Sjukvårdsregionen, vilket förutom Västra Götaland även inkluderar Norra Halland. 2009 2010 Män 36 39 Kvinnor 35
Indikator: Väntetid från första läkarbesöket till primärkirurgi Fig I-1: Tid, i antal dagar (x-axel) från första läkarbesök till primäroperation (patienter diagnostiserade 2009-2010) per Hälso- och Sjukvårdsnämndområde. (Observera att datum för första läkarbesök är en uppgift som ibland inte ifylls korrekt. Detta på grund av att man saknar kännedom om första besöksdatum i primärvården och istället anger första besöksdatum på den egna kliniken. Dessa uppgifter kan därför bli något missvisande).
Indikator: Väntetid från diagnostisk åtgärd till besked om diagnos Fig I-2: Väntetid från diagnostisk åtgärd till att patienten får besked om diagnos i antal dagar (patienter diagnostiserade 2009-2010).
Indikator: Maligna melanom ≤ 1 mm Fig I-3: Antal och andel hudmelanom som är max en millimeter tjocka (diagnostiserade 2009-2010) uppdelat på de olika nämndområdena.
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid maligna melanom Fig I-4: Relativ femårsöverlevnad per Hälso- och Sjukvårdsnämndområde. Figuren illustrerar även skillnader i relativ femårsöverlevnad mellan kvinnor och män. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster 2007-2011. Se kapitlets inledning för närmare förklaring.
Huvud- och halscancer
Indikator: Multidisciplinär bedömning vid huvud- och halscancer Fig I-5. Multidisciplinär bedömning vid huvud- och halscancer (N=633).
Indikator: Väntetid från remiss till behandlingsbeslut år 2008-2010 Fig I-6. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut år 2008-2010 (N=620).
Indikator: Väntetid från remissankomst till behandlingsstart år 2008-2010 Fig I-7. Väntetid från remissankomst till behandlingsstart år 2008-2010 (N=519).
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid huvud-halscancer Fig I-8 5-års relativ överlevnad vid huvud och halscancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster 2007-2011. Se kapitlets inledning för närmare förklaring.
Lungcancer
Indikator: Andel patienter med icke-småcellig lungcancer i stadium IA-IIB som opereras Fig. I-9. Andel patienter med icke-småcellig lungcancer i stadium IA-IIB som opereras.
Indikator: Andel patienter med icke småcellig lungcancer som genomgått PET-DT inför start av kurativt syftande behandling Fig. I-10 Andel patienter med icke småcellig lungcancer som genomgått PET-DT inför start av kurativt syftande behandling.
Indikator: Andel pat med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får thorakal strålbehandling i palliativt syfte Fig. I-11. Andel patienter med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får thorakal strålbehandling i palliativt syfte.
Indikator: Andel lungcancerfall som bekräftats med vävnadsprov Fig I-12 Andel patienter med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får thorakal strålbehandling i palliativt syfte.
Indikator: Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB som får kurativt syftande kemoradioterapi Fig. I-13. Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB som får kurativt syftande kemoradioterapi.
Indikator: Andel patienter med tumörstadium IV i performance status 0, 1 eller 2 som får kemoterapi i palliativt syfte Fig. I-14. Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB som får kurativt syftande kemoradioterapi.
Indikator: 2-årsöverlevnad vid lungcancer Fig. I-15. Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB som får kurativt syftande kemoradioterapi.
Indikator: Andel fall där behandlingsbeslut tagits i multidisciplinär konferens Fig. I-16. : Andel fall där behandlingsbeslut tagits i multidisciplinär konferens
Indikator: Ledtid från remiss till behandlingsbeslut Fig. I-17. : Andel fall där behandlingsbeslut tagits i multidisciplinär konferens.
Bröstcancer
Indikator: Fastställd malignitet preoperativt Fig I-18. Andel patienter med preoperativt fastställd malignitet.
Indikator: Reoperation på grund av tumördata Fig I-19. Andel patienter som reopererats på grund av tumördata. Observera att x-axeln slutar på 20.
Indikator: Reoperation på grund av komplikationer Fig I-20. Andel patienter som reopererats på grund av komplikationer. Observera att x-axeln slutar på 10
Indikator: Undersökning med sentinel node teknik Fig I-21. Andel där sentinel node utfördes för att studera tumörspridning.
Indikator: Bröstbevarande kirurgi som slutgiltigt ingrepp Fig I-22. Andel som genomgått bröstbevarande kirurgi som slutgiltigt ingrepp.
Indikator: Multidisciplinär bedömning - preoperativt Fig I-23: Andel patienter bedömda på preoperativ multidisciplinär konferens.
Indikator: Multidisciplinär bedömning - postoperativt Fig I-24: Andel patienter bedömda på postoperativ multidisciplinär konferens.
Indikator: Väntetid från diagnos till första besök hos specialist Fig I-25: Väntetid från diagnos till första besök hos specialist. Vågrätt linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median.
Indikator: Väntetid från första besök hos specialist till operation Fig I-26: Väntetid från första besök hos specialist till operation. Vågrätt linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median.
Indikator: Väntetid från operation till PAD-besked till patient Fig I-27. Andel fall där datum för PAD-besked till patient har angivits. Enbart patienter som har opererats ingår i urvalet
Indikator: Väntetid från operation till PAD-besked till patient Fig I28: Väntetid från operation till PAD-besked till patient. Vågrätt linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median. VG* hänvisar till ett område som enbart utgörs av HSN 1, 2, 3, 8, 9, och 10.
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid bröstcancer Fig I-29. 5-års relativ överlevnad vid bröstcancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster 2007-2011. Se kapitlets inledning för närmare förklaring.
Äggstockscancer
Indikator: Andel bedömda av referenspatolog Fig I-30. Andel bedömda av referenspatolog.
Indikator: Andel radikalt opererade vid stadium IIIC-IV Fig I-32. Andel radikalt opererade vid stadium IIIC-IV
Indikator: Väntetid från remissankomst till diagnos/operation Fig. I-33. Väntetid från ankomsdatum för remiss till diagnosdatum/operation
Indikator: Väntetid från diagnos/operation till behandlingsbeslut Fig I-34. Väntetid från diagnosdatum/operation till datum för beslut om behandling.
Indikator: Väntetid från behandlingsbeslut till start av kemoterapi Fig I-35. Väntetid från beslut om behandling till datum för start av kemoterapi.
Indikator: Väntetid från diagnos/operation till start av kemoterapi Fig I-36. Väntetid från diagnosdatum/operation till start av kemoterapi.
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid äggstockscancer Fig I-37. 5-års relativ överlevnad vid ovarialcancer/äggstockscancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster 2007-2011. Se kapitlets inledning för närmare förklaring.
Njurcancer
Indikator: Utredd med CT/Thorax preoperativt Fig I-38. Andel patienter som utretts med CT/thorax.
Indikator: Väntetid: remissdatum- första besök hos specialist Fig I-39: Väntetid i dagar från remissdatum till första besök hos specialist. Vågrät linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median.
Indikator: Väntetid: Första besök hos specialist- behandlingsbeslut Fig I-40: Väntetid i antal dagar från första besök hos specialist till behandlingsbeslut. Vågrät linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median. Då medianen ligger på noll dagar innebär detta att datum för första besök hos specialist och behandlingsbeslut sammanfaller.
Indikator: Väntetid: ledtid från remiss till operation Fig I-41: Väntetid i antal dagar från remiss till operation. Vågrät linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median.
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid njurcancer Fig I-42: Femårsöverlevnad med konfidensintervall. Överlevnaden är relativ och bygger på periodanalys med fönster 2007-2011. Se kapitlets inledning för förklaring.
Urinblåsecancer
Indikator: Väntetid från remiss till 1:a specialistbesök Fig I-43. Väntetid från remiss till 1:a specialistbesök
Indikator: Väntetid från 1:a besök specialist till diagnostisk TUR/px Fig I-44. Väntetid från 1:a besök specialist till diagnostisk TUR/px
Indikator: Andel T1 som genomgått reresektion och intravesikal behandling Fig I-45. Andel T1 som genomgått reresektion och intravesikal beh
Indikator: Andel T2-T4 som genomgått radikalt syftande cystektomi eller strålbehandling Fig I-46. Andel T2-T4 som genomgått radikalt syftande cystektomi eller strålbehandling
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid urinblåsecancer Fig I-47. : 5-års relativ överlevnad vid urinblåsecancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster 2007-2011. Se kapitlets inledning för närmare förklaring.
Prostatacancer
Indikator: Andel mellan och högrisktumörer hos patienter under 75 år, som fått kurativt syftande behandling Fig. I-48. Andel mellan och högrisktumörer hos patienter under 75 år, som fått kurativt syftande behandling
Indikator: Andel lågrisktumörer som fått aktiv monitorering Fig. I-49. Andel lågrisktumörer som fått aktiv monitorering
Indikator: Ledtid från remiss till 1:a besök hos specialist Fig. I-50. Ledtid från remiss till 1:a besök hos specialist
Tjocktarmscancer
Indikator: Multidisciplinär bedömning - preoperativt Fig I-51. Andel patienter som bedöms på preterapeutisk multidicsiplinär konferens (MDT).
Indikator: Multidisciplinär bedömning - postoperativt Fig I-52. Andel patienter som bedöms på postoperativ multidisciplinär konferens.
Indikator: Reoperation inom 30 dagar efter primäroperation Fig I-53. Andel patienter som reopererats inom 30 dagar efter primäroperation. Observera att x-axeln slutar på 30.
Indikator: Letalitet inom 30 dagar efter operation Fig I-54. Andel patienter som avlider inom 30 dagar efter operation. Observera att x-axeln slutar på 30.
Indikator: Letalitet inom 90 dagar efter operation Fig I-55. Andel patienter som avlider inom 90 dagar efter operation. Observera att x-axeln slutar på 30.
Indikator: Minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation , stadium T1-T3 Fig I-56. Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation , stadium T1-T3
Indikator: Mer än 2 veckors slutenvård efter operation Fig I-57. Andel patienter med > 2 v slutenvård efter op. Observera att x-axeln slutar på 50.
Indikator: Komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion) Fig I-58. Andel patienter som fått komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion). Observera att x-axeln slutar på 30.
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid tjocktarmscancer Fig I-59. 5-års relativ överlevnad vid tjocktarmscancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster 2007-2011. Se kapitlets inledning för närmare förklaring.
Ändtarmscancer
Indikator: Multidisciplinär bedömning – preoperativt Fig I-60. Andel patienter som bedöms på preterapeutisk multidisciplinär konferens (MDT).
Indikator: Multidisciplinär bedömning – postopertivt Fig I-61. Andel patienter som bedöms på postoperativ multidisciplinär konferens.
Indikator: Reoperation inom 30 dagar efter primäroperation Fig I-62. Andel patienter som reopererats inom 30 dagar efter primäroperation. Observera att x-axeln slutar på 30.
Indikator: Letalitet inom 30 dagar efter operation Fig I-63. Andel patienter som avlider inom 30 dagar efter operation. Observera att x-axeln slutar på 30.
Indikator: Letalitet inom 90 dagar efter operation Fig I-64. Andel patienter som avlider inom 90 dagar efter opeRation. Observera att x-axeln slutar på 30.
Indikator: Bäckensepsis (anastomosinsufficiens) hos patienter med cancer rekti opererade med främre resektion Fig I-65. Andel patienter med bäckensepsis (anastomosinsufficiens) per antal patienter med cancer recti opererade med främre resektion. Observera att x-axeln slutar på 30.
Indikator: Minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation , stadium T1-T3 Fig I-66. Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation , stadium T1-T3
Indikator: Strålbehandling inför operation Fig I-67. Andel strålbehandlade inför operation.
Indikator: Mer än 3 veckors slutenvård efter operation Fig I-68. Andel patienter med > 3 v slutenvård efter op. Observera att x-axeln slutar på 50.
Indikator: Komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion) Fig I-69. Andel patienter som fått komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion). Observera att x-axeln slutar på 30.
Indikator: 5-års relativ överlevnad vid ändtarmscancer Fig I-70. 5-års relativ överlevnad vid ändtarmscancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster 2007-2011. Se kapitlets inledning för närmare förklaring.
Patientsäkerhet
Tabell J-2. Svarsfrekvenser % patientsäkerhetskulturmätning per sjukhus och regionen. Verksamhet Totalt utskickade Returnerade Svarsfrekvens Alingsås Lasarett 614 388 63% Angereds Närsjukhus 126 114 90% Frölunda Specialistsjukhus 205 165 80% Kungälvs Sjukhus 1055 645 61% NU-sjukvården 5420 3136 58% Sahlgrenska Universitetssjukhuset* 8571 4076 48% SÄS 2065 1438 70% SKAS 3471 2723 78% Primärvården Fyrbodal 703 504 72% Primärvården Göteborg 1565 916 59% Primärvården Skaraborg 966 612 Primärvården Södra Bohuslän 531 336 Primärvården Södra Älvsborg 87% Habilitering och Hälsa 885 659 74% Hela Regionen 26880 16326
Regionens styrkor är: Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Regionens svagheter är: Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Överlämningar och överföringar av patienter mellan vårdenheterna Samarbete mellan vårdenheterna. Benägenhet att rapportera avvikelser
Figur J-1 Patientsäkerhetskulturmätning 2011 Röd yta VGR, blå yta riket Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser En icke straff- och skuldbeläggande kultur Arbetsbelastning och personaltäthet Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse
Figur J-2 Patientsäkerhetskulturmätning 2011 Blå yta VGR, grön yttre linje primärvård, röd linje sjukhus Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser En icke straff- och skuldbeläggande kultur Arbetsbelastning och personaltäthet Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse
Tabell J-3 Andel som deltagit i mätning av trycksår Sjukhus Avdelningar som deltagit enligt databas Befintliga avdelningar Alingsås 7 Kungälv 12 NU-sjukvården 31 35 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 101 102 SKAS 45 SÄS 25 26 Frölunda Specialistsjukhus 1 Totalt VGR 222 228
Tabell J-4 Andel som deltagit i mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Sjukhus Avdelningar som deltagit Befintliga avdelningar Alingsås 7 Frölunda specialistsjukhus 1 Kungälv 11 12 NU-sjukvården 36 37 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 110 115 SKAS 45 49 SÄS 24 30 Totalt VGR 234 251
Figur J-3 Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av ”God Vård”.
Figur J-4 Punktprevalensmätning trycksår landsting
Figur J- 5 Punktprevalensmätning trycksår Sjukhus VGR Figur J- 5 Punktprevalensmätning trycksår Sjukhus VGR. Andel trycksår per kategori %.
Patientnämndernas uppföljning
Tabell K-1 Antal ärenden per vårdform fördelade på kvinnor och män för 2011. Därutöver 450 ärenden på annan verksamhet. Källa: Patientnämndernas årsredovisning 2011. Utförare Kvinnor Män Anonyma Totalt Sjukhusvård 1503 1105 44 2652 PV offentlig 439 305 16 760 PV privat 144 72 216 Privatvård 76 50 126 Tandvård 162 106 4 272 Kommunvård 66 51 9 Annan 145 108 262 övrig okänd verksamhet 158 112 29 299 övrig verksamhet VGR 74 70 6 150 Summa 2767 1979 117 4863
Tabell K-2 Patientnämnd 2009 2010 2011 PNB 56 74 50 SÄS Alingsås PNG 76 109 SU Östra Mölndal Kungälv PNM 19 24 33 KSS, SIL PNU 55 49 NÄL, Uddevalla Summa 206 221 242 Huvudområde Vård och behandling 102 117 142 Bemötande kommunikation information 42 41 37 organisation, regler, resurser 61 62 övrigt 1 Tabell K-2
Befolkningens uppfattning om hälso- och sjukvården
Vårdbarometern Sveriges kommuner och landsting mäter rullande befolkningens inställning till hälso- och sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer bland personer över 18 år. Västra Götalandsregionen deltar genom de lokala hälso- och sjukvårdskanslierna i undersökningen sedan år 2002 (hälso- och sjukvårdsnämnd 4 fr.o.m. kvartal 3, år 2005). År 2011 intervjuades 7 510 personer i Västra Götaland. Antalet är något färre än tidigare år till följd av att Göteborgsnämnderna gjort ett mindre urval. Datainsamlingen är indelad i två perioder varje år och materialet blir tillgängligt efter varje insamling. Svarsfrekvensen är cirka 50 procent. Från och med 2010 genomförs ”nya Vårdbarometern” som har ett renodlat befolkningsperspektiv utan patienterfarenheter, och med flera nya frågeområden. Frågorna avser bland annat förtroende för vården, tillgång till vård, sjukvårdens finansiering och prioriteringar, attityder till olika behandlingsformer, informationskällor, samt olika bakgrundsvariabler (kön, ålder, födelseland, utbildning etc). År 2011 redovisas ingen separat årsrapport för Vårdbarometern i Västra Götaland. Resultat från regionen och övriga landsting samt metodbeskrivning finns på hemsidan www.vardbarometern.nu, Resultat redovisas även i andra sammanhang, t ex i SKLs årsrapport och i Öppna Jämförelser.
Figur L-1 Andel västragötalänningar (%) som uppger tillgång till vård, förtroende för vårdcentral respektive sjukhus, samt varit i behov av sjukvård utan att söka vård. 2002-2011 Ny metod from 2010 (men gamla metoden användes parallellt i VG 2010 och därför finns två värden för VG 2010). Resultat för ”riket exklusive Västra Götaland” redovisas som streckade linjer. Källa: Vårdbarometern.
Figur L-2 Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, fördelat på HSN-kansliområden. 2002-2011. Ny metod from 2010 (men gamla metoden användes parallellt i VG 2010 och därför finns två värden för VG 2010). OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern.
Figur L-3 Andel västragötalänningar (%) har tillgång till vård, har ringt 1177 senaste 6 månaderna, ansåg lätt att komma fram på telefon till 1177. 2002-2011. Ny metod from 2010 (men gamla metoden användes parallellt i VG 2010 och därför finns två värden för VG 2010). Resultat för ”riket exklusive Västra Götaland” redovisas som streckade linjer. Källa: Vårdbarometern.
Patientnöjdhet vid vårdcentralsbesök
Fig M-1 Samtliga vårdcentraler i VGR Fig M-1 Samtliga vårdcentraler i VGR. PUK-värde för "de åtta tyngsta frågorna" i Patientenkäten 2009-2011, samt PUK-medelvärde för dessa frågor. Källa: Nationell patientenkät primärvård
Fig M -2 Samtliga vårdcentralerna inom respektive HSN-område Fig M -2 Samtliga vårdcentralerna inom respektive HSN-område. PUK-medelvärde för de "åtta tyngsta frågorna" 2009-2011. Källa: Nationell patientenkät primärvård
Fig M-3 Samtliga privat- respektive offentlig bedrivna vårdcentraler i VGR. PUK-medelvärde för "de åtta tyngsta frågorna" 2009-2011. Källa: Nationell patientenkät primärvård
Läkemedel
Figur N-1. Antal antibiotikarecept per 1000 invånare och år Figur N-1. Antal antibiotikarecept per 1000 invånare och år. 2011 jämfört med 2010. Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise
Tabell N-4: Utfall på nyckeltal för läkemedel 2008-2011 Tabell N-4: Utfall på nyckeltal för läkemedel 2008-2011. Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise Nyckeltal 2008 2009 2010 2011 Andel kinoloner av UVI-antibiotika till kvinnor 18 år och äldre 20% 16% 14% 13% (lågt värde önskas) Andel PcV av luftvägsantibiotika till barn 0-6 år 60% 63% 65% 68% Andel PcV av luftvägsantibiotika till vuxna 18 år och äldre 46% 49% 50% Andel PC av intravenösa betalaktamer för slutenvård 47% 67% 70% Andel peroralt sumatriptan av perorala triptaner 62% 64% 72% Andel långverkande morfin av långverkande opioider 19% 18% 17% Andel generiskt alfuzosin av alfuzosin 9% 26% 45% 66%
Tandvård
Figur O-1 Kariesfrihet hos 3 & 6-åringar per nämnd 2010/2011
Figur O-2 Utvecklingen av kariesfrihet hos 6-åringar per nämnd mellan åren 2008 & 2011
Figur O-3 Medelvärdet på antal kariesskadade, extraherade eller lagade mjölktänder hos 6-åringar, deft.
Figur O-4 Medelvärdet på antal kariesskadade och lagade vuxentänder hos 12-åringar, DFT
Figur O-5 Medelvärdet på antal kariesskadade och fyllda tänder hos 19-åringar.
Figur O-6 SIC index för 19-åringar per nämnd under åren 2008-2011
Figur O-7 Medelvärde på antal kariesskadade och lagade tänder hos 21-åringar
Figur O-8 Andelen ungdomar per åldersgrupp och nämnd som tecknat friskvårdsavtal augusti 2011
Figur O-9 Andelen av de svarande skattar sin tandhälsa som ganska eller mycket dålig 2007 och 2011 per nämnd. 95% konfidensintervall
Figur O-10 Nödvändig tandvård per nämndområde och antal behandlade från 20 år och uppåt
Figur O-11 Tandvård som led i sjukdomsbehandling 2011 per nämndområde och antal behandlade från 20 år och uppåt.
Hälso- och sjukvårdens personal
Tillsvidare-anställda Andel tillfälligt anställda Tabell Q-1. Antal anställda per anställningsform och område per den 31 dec 2011. Källa = Årsredovisning. Område Tillsvidare-anställda Visstids-anställda Tim-avlönade Totalt Andel tillfälligt anställda Förändring 2011-2010 Antal Procent Sjukhus 28 182 2 564 2 139 32 885 14,3% 332 1,0% Primärvård 4 950 454 421 5 825 15,0% -98 -1,7% Tandvård 2 826 89 47 2 962 4,6% 31 1,1% Habilitering & Hälsa 951 110 30 1 091 12,8% 45 4,3% Totalt Hälso- och sjukvård 36 909 3 217 2 637 42 763 13,7% 310 0,7%
Figur Q-1. Procentuell utveckling av antal anställda år 2009 till 2011 för sex personalgrupper. Källa = Årsredovisning
Tabell Q-2. Antal anställda per personalgrupp och område per den 31 dec 2011 samt förändring jämfört med 31 dec 2010. Sjukhus Primärvård Tandvård Habilitering & Hälsa Förändring Personalgrupp 2011 Antal % Sjuksköterskor, barnmorskor 11 426 162 1,4 2 168 -45 -2,0 0,0 34 6 21,4 Undersköterskor m.fl. 8 000 -95 -1,2 469 -23 -4,7 31 -3 -8,8 Läkare 4 422 230 5,5 926 -43 -4,4 24 33,3 Tandläkare 13 2 18,2 936 20 2,2 Tandsköterskor, -hygienister m.fl. 25 1 837 14 0,8 Läkarsekreterare 2 273 -14 -0,6 680 -12 -1,7 39 -1 -2,5 45 15,4 Rehabilitering och förebyggande 2 282 -27 1 092 37 3,5 12 -7,7 22 3,3 Sjukhustekniker/labpersonal inkl BMA 1 629 23 95 -5 -5,0 5 1 25,0 30 Utbildning, kultur och fritid 133 -8 -5,7 -57,1 -100,0 83 2,5 Teknik, hantverkare 87 1,2 4 11 15 7,1 Kök, städ, tvätt 107 -11 -9,3 -14,3 100,0 Administration 2 488 69 2,9 379 0,5 122 -0,8 145 Totalt 32 885 332 1,0 5 825 -98 2 962 1,1 1 091 4,3
FigurQ-2. Kostnad bemanningsföretag år 2007 till 2011 per Sjukhus och Primärvård uppdelat på läkare och sjuksköterskor, mnkr. Källa = Årsredovisning.
Tabell Q-3. Personalomsättning år 2010 och 2011 varav pensionsavgångar Tabell Q-3. Personalomsättning år 2010 och 2011 varav pensionsavgångar. Källa = Årsredovisning. Område 2010 2011 Personal-omsättning varav pension Sjukhus 5,8 2,1 5,9 1,9 Primärvård 9,3 2,4 8,3 2,3 Tandvård 5,6 2,2 5,3 Habilitering & Hälsa 2,6 6,6 Totalt 6,2 2,0
FigurQ-3. Andel utförd tid år 2010 och 2011 per område FigurQ-3. Andel utförd tid år 2010 och 2011 per område. Källa = Årsredovisning.
FigurQ-4. Andel utförd tid år 2011 per personalgrupp och kön FigurQ-4. Andel utförd tid år 2011 per personalgrupp och kön. Källa = Årsredovisning.
Del 2 Basala uppgifter