Förbättrad miljö, ökad mångfald - är EUs jordbrukspolitik på rätt väg? Peter Einarsson

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Kärnkraftsopinionen november 2006 T Analysgruppen vid KSU:Hans Ehdwall Synovate Temo: Arne Modig, John Almering Datum:
Kortfakta om partierna
Varför EU? Varför sammanhållningspolitik? Varför Interreg? Daniel Tarschys Stockholms universitet & SIEPS (Svenska Institutet för Europapolitiska Studier)
Jordbruksdepartementet Klimatförhandlingarna i Köpenhamn – påverkan på skogsindustrin? Ingenjörsvetenskapsakademin 9 feb 2010 Hans Nilsagård, kansliråd.
~ Den första mobiltelefonen ~
LANDSBYGDSPROGRAMMET Bakgrund Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken. Programmet innehåller satsningar.
Kort om miljön och vår konsumtion
Framtida CAP November 2012.
Sveriges Konsumenter •Sveriges enda konsumentorganisation •Äger Råd & Rön •Driver konsumentrådgivning •Fyller 20 år under 2012 •Representerar Sverige nationellt.
Levnadsvillkor och resursfördelning
If I ruled the EU…!. EU: s budget för 2013 är 150,9 miljarder Euro.
Lär mer om EU. Förvaltningspartnerskap Management partnership •Samarbetsavtal 2009 – 2012 mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen Sveriges regering.
Fjärde järnvägspaketet
Välkomna 1. SH Ekonomi Resultat 2010 Sysse Hardenby Distriktskassör
Diskussionspunkter Allmänt Viktigt att se vad som finns i landskapet runt IS-biotoperna, och vilken historia/kontinuitet själva IS-biotopen och omgivande.
Jordbrukspolitiken 2014 – 2020 Utfallet av politisk överenskommelse juni 2013 Fredrik von Unge - LRF Mjölk Bollnäs 4 september 2013.
Förändringstryck inom jordbrukspolitiken under de närmaste åren Marjatta Jokela Jord- och skogsbruksministeriet Utbildning kring ansökan om stöd 2007.
Ungdomsdialog Alfta 12 maj. LUPP 2010 Vad är LUPP? Hur ska vi få länets högsta svarsfrekvens? Vad gör elevråden? Information från respektive elevråd U-råd.
2 Studien visar att…  Sverige ska minska kväveutsläppen – men inte lika mycket som andra länder.  Det går att få större effekt på Östersjön till samma.
Open Access. bakgrund olika typer av OA hur mycket publiceras OA på MDH idag, och hur stor "OA-potential" finns det? vad gör vi på MDH:s bibliotek idag?
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Den samhällsekonomiska nyttan av utlandsstudier Resultat från studier i utredningen av utlandsstudiemedel (SOU 2011:26)
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
Kommundirektörsföreningen
Sveriges 4H – lära genom att göra. Sveriges 4H Internationell organisation: 80 länder 100 år gammal organisation medlemmar i Sverige bred verksamhet.
Västra Götaland.
Hur ska landstingen klara de framtida utmaningarna? Forum Vårdbyggnad Av Björn Sundström Sveriges Kommuner och Landsting.
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
Utvärdering av projekt- att mäta hur förväntningar uppfylls?
NAFTA: ett exempel på marknads-regionalism
Fyra viktiga element i konsumentbeslut
Makt och Demokrati.
Klimathotet Krympt global ekonomi - med 51 tusen miljarder kronor Svåra översvämningar (höjda havsnivåer) Vattenbrist, torka, ökenutbredning Oförutsedda.
1 Pension & omställning 10 februari Informationsmöte scenkonstpensionerna  Inledning  Avvecklingen av Pisa (SPV)  Förhandlingar om nytt system.
Studieresa - BRO nov 2009 Representanter från Näringslivskontor REKO-Lärcentra Destinationsgruppen Länsstyrelsen Regionaltresurscentra ALMI ALMI/IFS.
Penningpolitik med inflationsmål
CAP för eko. 2 Naturskyddsföreningen Grundad 1909 Demokratisk, ideell förening medlemmar 24 länsförbund, 280 kretsar Riksstämman beslutar om verksamhet.
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Pass 7 KYOTOPROTOKOLLET. Klimatkonventionen Först i slutet av 1980-talet började politiker engagera sig i klimatproblemet IPCC grundades och 1990 kom.
Kommunerna och Kontaktcenter Framtida utmaningar Kommer offentlig sektor i framtiden att växa i samma takt som nu ? Vad tyder på motsatsen ? Befolkningens.
Makroekonomi med tillämpningar
BUDGET - EN EKONOMISK PLANERING
Gårdsstöd 2012 Helsingfors Kati Törmä Mavi / Avdelningen för landsbygdsnäringar / Enheten för arealstöd Obs. Bara gällande författningar är officiella.
Vårt historiska arv! Nätverket Kvinnokraft arbetade under 1980-talet för att skapa opinion kring fördelningen av de regionalpolitiska medlen och den ojämna.
BNP (BruttoNationalProdukt):
Hej och välkomna hit! Jag heter….
Nya hastighetsgränser Stefan Bertilsson Nationell Projektledare.
EUs jordbrukspolitik CAP
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund CAP en gemensam politik i siffror.
HSS ekonomi 2011 och viktiga datum i budget 2013 Jonny Eriksson.
Välkommen! Willkommen! Bienvenu! Welcome to Växjö! Växjö Europas grönaste stad 환영 歓迎 歡迎 Tervetuloa 欢迎 Julia Ahlrot Miljöstrateg.
Aborter i Norden 2013 Anna Heino Mika Gissler.
Hur vi kan höja Salthalten i Östersjön. O2gruppen.se.
Vill du ha fler gäster? Kostnadseffektiv och mätbar marknadsföring av din restaurang.
De prioriterade energimålen El-effektiviteten ska öka Förbrukningen av fossila bränslen ska minska.
Demografi - Befolkningsutveckling
KONSUMTIONSSAMHÄLLET. V AD ÄR KONSUMTIONSSAMHÄLLET ? Vi handlar mer än vi behöver för att överleva – ökad konsumtion av mat, kläder, saker mm Massproduktion.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Utvecklingen av antalet mjölkföretag
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
EU-kommissionens perspektiv
Förgröningsstödet Martin Johansson Regelhandläggare, Stödregelenheten
Kompensationsbidrag Nationella stöd
Bankunionen: säkra och tillförlitliga banker
Kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården
Sådan har man håndteret enkeltbetalningsordningen i Sverige
Privatekonomi – vad är det?
Privatekonomi – vad är det?
Presentationens avskrift:

Förbättrad miljö, ökad mångfald - är EUs jordbrukspolitik på rätt väg? Peter Einarsson

Peter Einarsson 13 november 2010 CAP på och 1970-talet  Underskott  Mål: självförsörjning, återuppbyggnad  Medel: prisstöd –införselavgifter –stödköp (intervention) –exportbidrag  Budgetkostnad: gratis –införselavgifterna betalade stödköp och exportbidrag –kostnaden på matpriset, inte på skattsedeln

Peter Einarsson 13 november 2010 CAP på 1980-talet  Växande överskott  Självförsörjningsmål uppnått (med råge)  Prisstöd fortsätter driva på produktionen  Budgetkostnad: växer okontrollerat –införselavgifter minskar –stödköp och exportbidrag ökar –kostnad både på matpriset och skattsedeln

Peter Einarsson 13 november 2010 CAP på och 2000-talet  Stegvisa reformer  Mål: –eliminera överskotten –WTO-anpassning –miljö, landsbygdsutveckling  Medel: "frikoppling" –prisstödet avvecklas –allt stöd via skattsedeln = sänkta matpriser  Budgetkostnad: fortsatt hög men under kontroll

Peter Einarsson 13 november 2010 CAP idag  Gårdsstöd –mer än 2/3 av budgeten, helt EU-finansierat –betalas utan motprestation (måste följa lagen) –stödnivåer varierar, bygger på gamla prisstödet  Landsbygdsstöd –cirka 1/4 av budgeten, matchas med nationella pengar –betalas för specifika prestationer  Prisstöd –några procent av budgeten, varierar år från år

Peter Einarsson 13 november 2010

O

Peter Einarsson 13 november 2010 Nya reformförslaget (?)  Klippa banden till historiska stödnivåerna –"gröna" kriterier för del av gårdsstödet  Utjämning (men inte helt) –inom länder mer än mellan länder –mellan åkermark och betesmark?  Oförändrad budget  Oförändrat/minskat landsbygdsstöd? –"ska fortsätta", utjämnas mellan länderna –kompensationsbidrag flyttas till gårdsstödet