Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas FÖRELÄSNING 5 Pengar Prisnivå och växelkurs Litteratur: kapitel 11 och 12, (F&J) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Handel i en bytesekonomi Bytesekonomi En ekonomi i vilken en vara byts mot en annan utan ett allmänt accepterat betalningsmedel. Antalet priser i en bytesekonomi är mycket större än i en penningekonomi. Byteshandel är kostsamt och hindrar därmed specialisering och tillväxt. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Handel i en penningekonomi Pengar Allmänt accepterade betalningsmedel Monetär ekonomi En ekonomi i vilken varor byts mot pengar som sedan byts mot andra varor. Likviditet Bytbarhet. Pengar är den mest likvida varan. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Pengars funktioner Pengar har tre funktioner: Bytesmedel (medium of exchange) tillräcklig förutsättning Värdebevarare (store of value) nödvändig förutsättning Värdemätare (unit of account) ej nödvändig förutsättning © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Från varupengar till kreditpengar Mynt Ursprungligen metall i standardiserade viktenheter för vilka penningenheten är lika med en viktenhet. När myntet minskar i vikt eller renhet minskar myntets värde och inflation uppstår. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Kreditpengar Pengar i form av depositionsbevis (sedlar) eller banktillgodohavanden som skapats genom utlåning av banken. Reservkvot Kvoten mellan bankens reserver, till exempel guld, och depositioner. I en modern ekonomi utgörs bankens reserver av centralbankens pengar (kontanter och bankernas tillgodohavanden hos centralbanken) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Potentiellt problem med kreditpengar: Bankpanik ( bank run) Den rusning som uppstår när insättare till följd av ett (sant eller falskt) rykte förlorar förtroendet för banken och därmed kräver att få sina depositioner inlösta. Solid Att kunna uppvisa ett positivt eget kapital. Likvid Att ha tillräcklig mängd likvida medel till sitt förfogande. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Hur betalar man med kreditpengar? Sedlar Depositionsbevis i jämna belopp. Under metallmyntfot kan sedlar lösas in mot metall. Giro-, check- och betalkortssystem Metoder för att meddela banken om överföringar mellan bankkonton. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Betalning med banktillgodohavande: girosystem © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Betalning med banktillgodohavande: checksystem © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Från metallmyntfot till pappersmyntfot Metallmyntfot Ett system i vilket pengar består av metall eller är inlösliga mot metall. Pappersmyntfot Ett system i vilket pengar inte är inlösliga mot någon metall. Dagens myntfot är en pappersmyntfot Förutsättning 0: Pengarna är skyddade som lagligt betalningsmedel (legal tender) Förutsättning 1: Pengar kan ej lätt förfalskas Förutsättning 2: Pengar finns i begränsat utbud © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Penningmängden Från snävt till brett augusti 2008, miljarder SEK M0 = allmänhetens innehav av kontanter = 96 M1= M0 + ej tidsbunden bankinlåning = 1 391 M2 = M1 + tidsbunden bankinlåning = 1 706 M3 = M2 + korta penningmarknadsinstrument= 2 176 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Centralbanken och penningmängden Steg 1: Bestämning av den monetära basen Monetär bas = utelöpande sedlar och mynt = M0 + bankernas kontantinnehav Centralbanken har monopol på att ge ut monetär bas. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Hur påverkar centralbanken den monetära basen? lån till allmänheten öppen marknadsoperation valutamarknadsintervention vanligaste metoden i Sverige: öppen marknadsoperation (i form av s.k. repor) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Expansiv öppen marknadsoperation: centralbanken köper statspapper från allmänheten i utbyte mot monetär bas: MB Centralbanken Allmänheten Statspapper Allmänhetens balansräkning Centralbankens balansräkning Tillgång Skuld Utländska tillgångar Lån Statspapper ¯ Monetär bas ­ Eget kapital Tillgång Skuld Valutareserv Monetär bas ­ Statspapper ­ Eget kapital © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Steg 2: Fördelning av den monetära basen mellan allmänhet och banker Allmänheten behåller en viss mängd monetär bas som kontanter och sätter in återstoden på banken. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Steg 3: Kreditmultiplikatorns inverkan Banker skapar pengar genom utlåning. bankreserver = bankernas innehav av kontanter + bankernas tillgodohavanden i centralbanken reservkvot = reserver / inlåning © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

De tre stegen : MB ® M Centralbanken kontrollerar indirekt penningmängden CU = kontanter hos allmänheten, D = bankinlåning M = CU + D = penningmängd MB = R + CU = monetär bas DR DCU Steg 2: Allmänhetens beslut DM = DCU + DD Steg 1: Centralbankens penningpolitik: DMB DD Steg 3: Bankernas utlåning © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Förhållandet mellan monetär bas och penningmängd M = CU + D = penningmängd CU D CU R MB = CU + R = monetär bas © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Ökning av monetär bas och penningmängd om CU är konstant M = CU + D = penningmängd MB = CU + R = monetär bas DD = DM DR © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Kreditmultiplikatorn = q = = Kreditmultiplikatorn Kvoten mellan penningmängd och monetär bas, ett tal större än ett när reservkvoten är mindre än ett. Kreditmultiplikatorn = q = = c = CU/D = allmänhetens kontanter/bankinlåning, (steg 2) r = R/D = bankernas reserver/bankinlåning (steg 3) Härledning: FJ, sid. 227, fotnot 2 Exempel: a) Allmänheten använder inte kontanter: c =0; r = 0,1 Þ q =10 b) 10 % av allmänhetens penninginnehav är i form av kontanter: c =0,1; r = 0,1; q = (0,1+1)/(0,1+0,1) = 5,5 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Den klassiska kvantitetsteorin Pengars omloppshastighet Ett mått på hur ofta pengar används under en viss tidsperiod. Omloppshastigheten, V, beräknas genom att totala utgifter divideras med penningmängden. V © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Definition V Þ Bytesekvationen M × V = P × T Totala utgifter är lika med penningmängden, M, gånger omloppshastigheten, V, i sin tur lika med prisnivån, P, gånger mängden transaktioner, T. Exempel: M = 50, V= 4, T = 100, P=2 Totala utgifter = M*V = 50*4 = 100*2 = P*T = 200 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Inkomstomloppshastighet Nominell BNP dividerat med penningmängden V = P×Y/M Y = real BNP © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Kvantitetsteorin V = P×Y/M Þ M×V = P×Y Om V och Y är konstanta: Prisnivån är direkt proportionell mot penningmängden ty: P = M×V/Y = M×konstant © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Köpkraftsparitetsteorin för växelkurser Arbitrage Riskfri vinst som uppstår genom att någonting köps billigt och säljs dyrt. Lagen om ett pris Samma vara ska, uttryckt i gemensam valuta, ha samma pris på olika platser, transport- och tullkostnader borträknade. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Absolut köpkraftsteori för växelkursen Nivån på växelkursen är på lång sikt lika med kvoten mellan priserna i lokal valuta för varukorgar med samma innehåll. Specialfall: Big Mac-index, P = kronor per Big Mac i Sverige, P* = dollar per Big Mac i USA. (see www.economist.com) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Sverige-USA: SEK/dollar 1980-2009 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Depreciering En försvagning av valutan till följd av att priset på utländsk valuta stiger. Appreciering En förstärkning av valutan till följd av att priset på utländsk valuta sjunker. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur