Vävnader Histologi: Läran om vävnaders celler och extracellulära matrix Vävnad: En grupp snarlika celler med en gemensam funktion Vävnader: Epitel.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Respirationssystemet
Blodet och transporterna
Cellen.
Muskler och Styrka.
Din kropp består av miljarder celler!
FlexCrème™.
”LITET RUM” ”BYGGSTENAR” ”FABRIKER”
Männisokroppen.
Människokroppen.
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Välkommen till föreläsningen om musklerna
Hjärtat, lungorna och blodomloppet
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Rörelsesystemet För att du ska kunna röra dig krävs ett sammarbete mellan skelett och muskler.
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 5 (s ) The Integumentary System Dick Delbro Vt-10.
Naturkunskap B - Brinellgymnasiet
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro Vt-10.
Människans fysiologi VT-08.
Hjärtat och blodomloppet
Celler, organ och organsystem
Människans biologi Maria Svens, Finland, Övriga Norden –
Biologi 2 Människans fysiologi
Hjärtat och blodet Blå grupp.
Hud, skelett och muskler
Optiska instrument och ögat
VAD ÄR EN CELL?.
Människan: Blodomloppet
Blodomloppet!!! Nu ska vi redovisa vårat arbete som vi jobbat med under början av vårterminen. Vi har jobbat med…
Välkommen till föreläsningen om Hjärtat & blodomloppet
Segelklaffar Fickklaffar Fickklaffar Segelklaffar Caesar.
Blodomloppet och blodet
HUDEN kroppens största organ
Skelettet HGA 2012.
Människan som organism
Celler.
”World Kidney Day” 12 mars 2015.
RÖRELSESYSTEMET.
Matspjälkningen Matspjälkningskanalens olika delar och organ Munhålan
Kroppens organ.
Mikroskopering.
Kroppens försvar.
Blodet och transporterna
Blodet Blodtransport.
Muskler Människan behöver skelett, senor och muskler för att kunna röra sig. Det finns tre huvudgrupper av muskler: Skelettmuskler, även kallade tvärstrimmiga.
Blodomloppet.
Celler Kroppen består av hundratusen miljarder celler
Huden HGA 2012.
MÄNNISKOKROPPEN.
BIOLOGI - Människokroppen
Kroppens anatomi.
“Undersökning av naturen”
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Människan – din hälsa I arbetsområdet kommer vi att studera människokroppen och vad som påverkar din mentala och fysiska hälsa. Vad behöver du egentligen.
Allt som lever S Vad är biologi?.
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
Skelettet och musklerna
Segelklaffar Fickklaffar Fickklaffar Segelklaffar Caesar.
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Hjärtat och blodomloppet
Temaarbete under 4 lektioner
Rörelseappartaten - Skelett & muskler
Hjärtat.
Celler.
Hjärtat och blodomloppet
Anatomi - hur är din kropp byggd?.
Människokroppen - celler i samarbete
Histologi + Anatomi Tentafrågor /Stefan.
Histologi + Anatomi Tentafrågor Skapad av Stefan Albrektsson
Presentationens avskrift:

Vävnader Histologi: Läran om vävnaders celler och extracellulära matrix Vävnad: En grupp snarlika celler med en gemensam funktion Vävnader: Epitel Bindväv Muskelvävnad Nervvävnad Organ: En avskild struktur som består av de olika vävnadstyperna och som har en specifik funktion i kroppen CE/05

Enskiktat skivepitel HK14 Kärl; ven och artär Epitel (endotel) Artär CE/05

NU1 Njure Kubiskt epitel Glomeruli Tubuli CE/05

Enskiktat cylinderepitel GI10 Ileum (tunntarm) Enskiktat cylinderepitel Epitel Lumen Villi CE/05

Flerskiktat oförhornat skivepitel GI1 Matstrupe (esophagus) Flerskiktat oförhornat skivepitel Epitel Lumen CE/05

Flerskiktat förhornat skivepitel HU11 Tjock hud Flerskiktat förhornat skivepitel Förhornat lager Dermis (läderhud) Epitel = epidermis (överhud) CE/05

GI10 Ileum (tunntarm) Lucker bindväv Bindväv Kärl CE/05

Stram organiserad bindväv CV6 Sena, längssnitt Stram organiserad bindväv Parallella kollagena fibrer Fibroblaster CE/05

Blodutstryk, låg förstoring CV1 Blodutstryk Blodutstryk, låg förstoring CE/05

Blodceller CV1 Blodutstryk Erytrocyter Eosinofil Neutrofiler Lymfocyt Monocyt Trombocyter Basofil CE/05

Brun och vit fettväv HK14 Kärl; ven och artär Brun fettcell Vit fettcell Fettväv Artär Ven CE/05

Brosk RE5 Luftstrupe (trachea) Chondrocyt Enskiktat cylinderepitel Cilier Brosk CE/05

Ben CV14 Ben, längssnitt Osteon Volkmanns kanal Tvärsnitt Längssnitt Haversk kanal Osteocyter Canaliculi CE/05

Skelettmuskulatur MT1 Tunga Endomysium Muskelfibrer Flerskiktat oförhornad skivepitel Perimysium Epimysium Muskulatur CE/05

HK1 Hjärtmuskel Hjärtmuskulatur Kapillär Kärl Muskelcell CE/05

GI10 Ileum (tunntarm) Glatt muskulatur Muskulatur CE/05

Ljusmikroskop Okular - ger förstoring och är där man tittar 1. Tub - går från okular till objektiv Revolver - objektiven sitter monterade på den Objektiv - lins förstorar och ger bild, finns i flera styrkor Objektbord - där man placerar preparaten Objektbordsmanöver - lägesändring av preparat Makrometerskruv - grovjustering av skärpa Mikrometerskruv - finjustering av skärpa Kondensorlins - fokuserar ljusstrålen Ljuskälla - belyser preparatet underifrån 1. 2. 3. 4. 7. 8. 5. 9. 6. CE/05

Mikroskoperingsteknik Studera preparatet utanför mikroskopet för att få en helhetsbild. Placera preparatet på objektbordet och förankra det med hjälp av klykan. Börja alltid med lägsta förstoringen. Fokusera med makrometerskruven först och finjustera skärpan med mikrometerknappen. Var uppmärksam vid högre förstoringar på hur nära preparatet är objektet. Risk för kollision! Studera preparatet i låg förstoring för att få en översikt. Byt sen till högre förstoring för att se detaljer. CE/05