Satsdelar

Vad är satsdelar? I språket har varje ord sin bestämda uppgift och plats. Vi kan i svenskan uttrycka detta både genom ordens placering och genom olika former eller böjningsmönster. Pia ser Oscar Oscar ser Pia Pia ser honom Han ser Pia Hon ser Oscar Oscar ser henne De olika orden i en sats/mening kallas satsdelar och det är satsdelarna som visar vilken uppgift ordet har.

Sats och mening En fullständig sats innehåller minst ett subjekt och ett predikat. Fåglarna kvittrar Oscar cyklar s p s p subjektet är den/det/de som är eller gör något predikat är det som händer, det man gör

En mening börjar alltid med stor bokstav och avslutas med punkt, frågetecken eller utropstecken. Kom! Kvittrar fåglarna? Oscar cyklar och fåglarna kvittrar.

Huvudsats och bisats En huvudsats kan stå för sig själv och bilda en begriplig mening. Oscar slutade arbeta. Bisatsen ger mer information om huvudsatsen, men kan inte stå för sig själv. Oscar slutade arbeta, eftersom klockan var fyra.

Både huvudsats och bisats kan stå först Både huvudsats och bisats kan stå först. Lägg märke till att ordföljden i huvudsatsen blir annorlunda om den sätts efter bisatsen. Eftersom klockan var fyra, slutade Oscar att arbeta. En mening kan också bestå av två huvudsatser. Oscar slutade arbeta och Lisa bjöd på kaffe.

BIFF-regeln Man kan känna igen en huvudsats och en bisats genom att sätta in ordet ”inte” i satsen. I en Bisats kommer Inte Före Första verbet i predikatet. Ett predikat kan bestå av två verb; Han hade slutat arbeta.

Bisatser …, när hon inte öppnade fönstret Bisatser …, när hon inte öppnade fönstret. Fastän hon inte hade sovit gott, … …, som inte kommer att lyckas. Trots att Oscar inte slutade arbeta… Huvudsatser Hon öppnade inte fönstret, … Hon hade inte sovit gott, … Det kommer inte att lyckas … Oscar slutade inte att arbeta trots att klockan var fyra

Satsdelar Subjekt Predikat Predikatsfyllnad Objekt direkt objekt, indirekt objekt Attribut Adverbial rums-, tids-, sätts- och satsadv.

Subjekt och predikat Subjektet är den, det eller de som uträttar något eller är något. Pia cyklar. Petter och Lotta spelar tennis. Himlen är blå. Predikatet är det som händer eller uträttas. Predikatet är alltid ett verb och kan stå i olika tempus – tidsformer. En sats kan bestå av flera predikat. Petter och Lotta spelade tennis. Himlen var blå. Linus låg och läste.

Predikatsfyllnad Efter vara, bliva, heta och kallas följer alltid en predikatsfyllnad. En predikatsfyllnad kan vara både ett substantiv och ett adjektiv. Det kan bestå av flera ord, men med ett huvudord. Elias är trött Lisa har blivit läkare. Han heter Pelle. Vi kallas Tigrarna. Jag blev helt otroligt glad. Blev du glad?

Objekt Direkt objekt eller ackusativobjekt. En sats innehåller ofta även ett objekt. Vissa verb kräver ett objekt, annars blir satsen inte fullständig. Jag köper en bil. Jag läser en bok. Jag träffar en kompis. Vi besöker våra vänner. Det direkta objektet är direkt kopplat till predikatet och svarar på frågan ”vem/vilka”, ”vad”. Vad köper jag? Svar: en bil Vad läser jag? Svar: en bok Vem träffar jag? Svar: en kompis Vilka besöker vi? Svar: våra vänner

Indirekt objekt eller dativobjekt Det indirekta objektet är den satsdel som ”råkar ut för något” eller är mottagare av något. Man får fram det genom att fråga ”åt”, ”till” eller ”för” vem. Ofta står prepositionen framför objektet. Han ger klubban åt Lena. Lisa kastade bollen till Pelle. Hon visar kortet för honom. Vi köper en blomma till honom. Hon blev glad och gav honom en kram.

Du kan nästan alltid utesluta det indirekta objektet och ändå få en fullständig sats. Lisa kastade bollen. Hon visar kortet. Vi köper en blomma. Om du har två olika objekt i en sats är det indirekta objektet är nästan alltid en person och det direkta objektet föremålet. Du kan inte utesluta det direkta objektet här. Vi köper en blomma till honom. s p direktobj. indirektobj.