Repetition Djur- och växtcellens struktur

Biologi = Läran om livet Vad är liv? Behöver energi Tar upp näring och avger avfall (mat, solljus) Andas Kan förökas (dela sig eller fortplanta sig) Reagerar på omgivningen Har en viss rörelseförmåga Dör Ett annat ord för levande varelser är organismer. Livet Biologi betyder läran om livet och behandlar alltså allt runt omkring oss som lever. Det vill säga allt från havslevande fiskar och irriterande myggor, till minimala bakterier och växter i vår omgivning. Allt som lever helt enkelt. Ett annat ord för levande varelser är organismer. Men hur vet man att något lever? Vad är liv? Alla har vi en känsla för vad som lever och vad som inte gör det. Du vet förmodligen att du själv lever, medan datorn du läser detta på inte gör det. Men att förklara detta med ord är inte lika lätt – till och med bland biologer råder det något delade meningar. I vilket fall som helst finns det ett antal krav som bör vara uppfyllda för att få räknas som liv. Varenda ett måste inte vara uppfyllt – undantag finns alltid. Först och främst är organismer är beroende av energi för att leva. Växter löser detta genomfotosyntesen där de utnyttjar solens energirika strålar, medan djur tvingas äta andra organismer för att få energi. Även bakterier är beroende av energi – som antingen fås genom fotosyntes eller genom nedbrytning av energirika ämnen. Även en ämnesomsättning är nödvändig. Organismer behöver ta upp näring och avge avfall. Vi människor behöver tillexempel få i oss en rad olika fettsyror, proteiner och vitaminer för att må bra – och samtidigt lämna ifrån oss avföring. För att kunna räknas som levande måste en organism på ett eller annat sätt kunna fortplanta sig. Det kan ske genom befruktning mellan två individer – något som vi ser hos många mer avancerade djur och växter. Men det kan också ske genom så kallat könlös befruktning där ett djur eller en växt klonar sig själv. Encelliga organismer kan dessutom helt enkelt dela på sig själva och bilda två nya organismer. Det finns dock organismer som inte kan fortplanta sig, som är sterila. Mulor – en korsning mellan en åsna och en häst – saknar till exempel denna förmåga, men räknas ändå som levande eftesom dess celler kan dela sig, vilket på sätt och vis är en sorts förökning. Nästan alla organismer har förutom detta en viss rörelseförmåga, även om de inte måste kunna röra sig så värst mycket. Det kan räcka med rörelser inne i kroppen, som vid matsmältningen. Även växter har denna förmåga – bladen där fotosyntesen sker riktas till exempel mot solen för att de ska få så mycket energi som möjligt. Levande varelser bör också kunna känna av och regera på så kallade yttre stimuli, vilket betyder att de måste kunna reagera på hur omgivningen ser ut, känns, luktar eller låter. Många djurarter blir till exempel trötta vid mörker, vilket är ett sätt att reagera på omgivningen. Till och små och till synes livlösa bakterier kan reagera på yttre stimuli – vid svåra yttre förhållande kan många bakterier bilda så kallade vilsporer, med ett skyddande skal runt omkring sig. Sist men inte minst är alla organismer uppbyggda av en/flera celler, som är den minsta levande byggstenen. Bakterier består till exempel av bara en cell medan du och jag består av omkring hundratusen miljarder celler.   Var finns liv? Liv finns nästan överallt på jorden. Det finns i luft, mark, vatten, i isarna på nord och sydpolen, nära undervattensvulkaner med höga svavelhalter, och i varma källor där temperaturen är över 100 °C. Men det finns också platser där liv inte kan existera – på platser med mycket strålning, högst tryck, ogynnsam kemisk sammansättning och/eller höga temperaturer klarar inget liv av att leva. Det område i vilket liv kan finnas kallas biosfären och sträcker sig något tiotal km upp i atmosfären och några få km ner under jordskorpan.

Vad består alla organismer av? Vilka är de minsta byggstenarna i en organism?  CELLer - funktionell enhet - strukturell enhet Djur, växter och bakterier består av celler som ser annorlunda ut.

Uppgift 1 - Djur cell cellmembran cellplasma mitokondrie cellkärna

Uppgift 2 - Växtcell cellkärna cellmembran cellvägg cellsaftrum cellplasma Klorofyll korn mitokondrie

Uppgift 3 Nämn 3 skillnader mellan en djurcell och en växtcell: - ……………………. Nämn några likheter mellan en djurcell och en växt cell: - ……………………

Uppgift 5 Varför behöver djurceller en cellmembran? Isolerar cellen, gaser och näring utbyts via membranet Varför behöver växtceller en cellvägg? Håller upp och isolerar växten

Uppgift 6 Vad finns i cellkärnan? Varför behöver organismer det?

Uppgift 7 Hur får växter energi från omgivningen? Hur får djur energi i sig?

Extra uppgifter för de som älskar kemi! Vad består cellplasman av? Vad består cellmembran av? Vad är fotosyntes? Beskriv kemiska formeln.

Cellernas varierande uppgifter Biologi – lektion 2 Cellernas varierande uppgifter

Mikroskopet Okular Objektiv Objektsbord Grovjustering Bländare Lampa Objektiv Objektsbord Grovjustering Finjustering (lilla) Objektsglas Täckglas

Vilken cellsort ser du på bilden?

Vilka funktioner har växtceller? Ta upp solljus och vatten och omvandla det till syre och socker (=näring) Hålla upp växten.

Nämn några olika djurcellstyper

Kan ni gissa vilken typ av celler ni ser på bilden?

Beskriv vilka funktioner har hudcellerna Isolera kroppen och skydda den mot yttre påfrestningar.

Kan ni gissa vilken typ av celler ni ser på bilden? (Muskelceller)

Rita och beskriv vilken funktion har muskelcellerna Att röra på kroppen

Rita och beskriv vilken funktion har en nervcell Vi tänker med nervcellerna och det är de som styr våra muskel.

Rita och beskriv vilken funktion har en röd- och en vit blodcell Röd – transportera syre Vit – bekämpa virus och bakterier

Kroppen är uppbyggd av celler (djurceller) Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om cellerna fungerar på ett likartat sätt finns det skillnader mellan dem. En del celler har till exempel specialiserats så att de är bra på att röra sig, medan andra är bättre på att ta emot information. Tillsammans med andra celler som fungerar på samma sätt bygger cellerna upp vävnader, till exempel muskulatur och ben. Vävnader bildar i sin tur organ, som hjärta och lungor. Tillsammans är vävnaderna och organen vår kropp. Tack vare att cellerna fungerar olika kan kroppen bli så komplex som den är.

Många miljarder celler Kroppen hos en vuxen person innehåller ungefär 100 000 miljarder celler. Alla celler är inte helt lika, utan har olika uppgifter. Därför har de också lite olika utseende. Nervceller har till exempel långa trådliknande utskott så att de kan leda information till andra delar av kroppen. Cellerna är mycket små. Äggcellen, som är kroppens största cell, är ungefär en tiondels millimeter i diameter. Kroppens minsta celler, de röda blodkropparna, är bara några tusendels millimeter i diameter. Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA. Celler kan se ganska olika ut beroende på vilka uppgifter de har, men vissa grunddrag är lika hos alla celler.

Cellmembranet är skalet Varje cell omges av en tunn hinna som kallas för cellmembran. Hinnan består egentligen av två tunna skikt av fett, så kallade lipider. I fettlagren finns det också en del proteiner och kolhydrater. Kolhydraterna sticker ofta ut från cellmembranets yta och fungerar som kännetecken för cellen. Cellmembranet fungerar som ett skydd och hindrar vattenlösliga ämnen från att fritt föras ut ur cellen. Innehållet i cellen skiljer sig mycket från miljön utanför cellen, och det är viktigt att den skillnaden finns annars skulle inte cellen överleva. Inuti cellen finns det mycket kaliumjoner, medan vävnadsvätskan utanför cellen innehåller mer natriumjoner. Cellmembranet är inte helt tätt, utan små partiklar skickas ut eller in genom membranet genom speciella kanaler och pumpar.

Cellerna sitter fast i varandra Cellerna kan fästa i varandra genom särskilda fogar. När många likartade celler med samma uppgifter sitter fast i varandra kallas det för vävnader. Cellerna sitter ihop olika hårt, men en del har ingen förankring alls till andra celler. Det gäller till exempel blodkroppar.

Cellens inre Innanför cellmembranet finns en trögflytande vätska som kallas för cytoplasma. Cytoplasman består till största delen av vatten. I den geléliknande vätskan finns bland annat salter, näringsämnen och proteiner. Cellens kärna fungerar som en slags kommandocentral som styr alla funktioner i cellen. Kärnan innehåller arvsmassa, DNA. Mitokondrier är cellens kraftverk och bildar energirika kemiska ämnen från maten vi äter. Denna kemiska energi behövs för de olika processer som sker i en cell. I celler med hög energiförbrukning, till exempel muskelceller och leverceller, kan det finnas flera hundra mitokondrier.