Infektioner i nyföddhets- & Spädbarnstiden Sofia Ygberg, Inst Kvinnor och Barns Hälsa, Astrid Lindgrens Barnsjukhus NÄTVERSION UTAN BILDER

Tidiga infektioner Sena infektioner Foster Nyfödd Första månaden Första året 2% infekterade Tidiga infektioner Sena infektioner Maternella, Nosokomiala, Samhällsförvärvade 10% infekterade första månaden Infektion är vanligaste orsaken till läkarbesök

HUR FÖRSTÅR VI ATT BARNET ÄR SJUKT ?? Instabil temperatur Infektion, kläder, omgivning, abstinens ½ av alla nyfödda barn med infektion får feber För hög eller för låg temp Första månaden, alltid läkarbedömmning vid feber Hypotension Blod/vätske förlust mediciner till mamman infektion (svamp) Dålig färg Dålig genomblödning, ex infektion, hjärtfel Tachykard, bradykard Tachy: arytmi, feber, stress Brady: Rota, hypoxi, anafylaxi, ökat intrakraniellt tryck

Apne, dålig saturation, grunting RDS, pneumoni Anemi Metabolt, ex hypoglykemi Uteslutningsdiagnos: prematur andningsstörning Irritabel, slö, kramper Dehydrering, elektrolytrubbning Hypoglykemi Infektion Missbruk CNS missbildning Utslag Peteckier: ex toxoplasmos, syfilis, sepsis, prot C brist Blåsor: ex Herpes Svullen buk Svampsepsis NEC Tarmatresi Volvulus

Ofta avsaknad av fokala symtom Gul Patologiskt om före 24h/stiger för snabbt/för högt Okonjugerat Sepsis, globindefekter, ärftliga tillstånd Blöder Kongenitala defekter DIC (tromboelastogram) Oligouri 25% sepsis har akut njursvikt, 15% av dessa anuri Associerar med meningit och DIC Associerar med dålig utgång Buktande fontanell Barnet skriker, krystar Hydrocephalus Meningit Ofta avsaknad av fokala symtom

Labvärden Metabol acidos CRP Prokalcitonin Blodbild Leverfunktion Blododling Lumbalpunktion Direktfärgning Serologi Rundodling

BEHANDLING Symtomatisk Antibiotika, empiriskt vald Antiviralamedel-Aciclovir Antifungalamedel-Amphotericin B Glukokortikoider ? IVIG ? Antikroppar? Protein C ?

BEHANDLING Symtomatisk Antibiotika, empiriskt vald Antiviralamedel-Aciclovir Antifungalamedel-Amphotericin B Glukokortikoider ? IVIG ? Antikroppar? Protein C ? Ökat behov vid infektion Ökad protein katabolism Ökad glukoneogenes Höjt BT Antiinflammatorisk - blockar vita blodkroppar +avsvällande +bättre akuteffekt -ökad risk nosokomiala inf -hyperglykemi -ingen effekt neo meningit

BEHANDLING Symtomatisk Antibiotika, empiriskt vald -Neutralisering av bakteriella exotoxiner och endotoxiner -Attenuering av bakteriell celladherens och invasivitet -Stimulering av fagocytos -Sänkt pro-inflammatoriskt cytokinsvar -Ökat anti-inflammatoriskt cytokinsvar -Modulering av komplementkaskaden Symtomatisk Antibiotika, empiriskt vald Antiviralamedel-Aciclovir Antifungalamedel-Amphotericin B Glukokortikoider ? IVIG ? Antikroppar? Protein C ? +effekt vid STSS -ingen effekt neo sepsis eller meningit

BEHANDLING Symtomatisk Antibiotika, empiriskt vald Antiviralamedel-Aciclovir Antifungalamedel-Amphotericin B Glukokortikoider ? IVIG ? Antikroppar? Protein C ? +kontinuerligt nya kandidater +välfungerande i djurmodeller -ingen effekt neo sepsis

BEHANDLING Symtomatisk Antibiotika, empiriskt vald Antiviralamedel-Aciclovir Antifungalamedel-Amphotericin B Glukokortikoider ? IVIG ? Antikroppar ? Protein C ? +effekt adult sepsis +bättre cirkulation Gram neg djur modell +om deficient, ev god effekt +ökat behov menigokock meningit, substitution? -kort T1/2 -ingen klarlagd effekt neo infektion

OLIKA TYPER AV INFEKTIONER INTRAUTERINA NOSOKOMIALA SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE

Intrauterina infektioner Transplacentala infektioner CMV Rubella-rödahund Varicella-vattkoppor Parvovirus B19- femte sjukan Treponema pallidum-syfilis Herpes Toxoplasma Timing -tidigt: missfall, fosterdöd, tillväxthämmning ,missbildningar, klinisk sjukdom hos barnet vid födsel -sent: klinisk sjukdom hos barnet vid födsel

CYTOMEGALOVIRUS Stort herpesvirus Infekterar mononucleära celler och lymfocyter Drabbar immunosupprimerade Vanligaste kongentiala infektionen Ger upphov till Tillväxtretardation Hepatosplenomegali Trombocytopeni Purpura CNS defekter Dövhet Andra herpesvirus ger liknande skador

RUBELLA Bra vaccinskydd i Sverige (kontroller) Farligt för fostret tidigt (fram till 18v) Före v 8 skador i form av Blindhet-kongenital katarrakt Dövhet Utvecklingsstörning Missbildningar i hjärta och buk

Syfilis Mammor med sekundär syfilis Missfall, dödfödda barn Symtom vid födsel eller senare Ovanlig att barnen utvecklar tertiär syfilis Vanliga symtom Tidig födsel Hepatosplenomagli Skelett abnormaliteter Pneumoni Hudförändringar Utvecklingsstörning

Intrauterina infektioner Ascenderande infektioner- chorioamnionit

Chorioamnionit Sepsis hos 1-4 % -vanligare hos pojkar 2x -barnet aspirerar ger pneumoni +/- sepsis, meningit -barnet sväljer ger kolonisation +/- sepsis, meningit Sepsis hos 1-4 % -vanligare hos pojkar 2x - vanligare hos prematurer 3-10 % chorioamnionit 20-24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 gestrationsålder

Chorioamnionit Tidiga tecken feber hos mamman +/- andra symtom Hos fostret tachykardi och asfyxi vid födsel Bakteriell kolonisation ger inte alltid sjukdom - Frisk - över 37 v - ej ROM mer än 18 timmar - Antikroppar från mamman - Få bakterier med låg virulens nivå Infektionen fullminant hos barnet efter timmar upp till 2 dygn = TIDIG

Streptococcus agalactiae,GBS Vanlig Typ III farligast 60-70 % insjuknar första dygnet Högre letalitet hos äldre barn Screening? Antibiotika till mamman Profylax till barnen? Intrapartum antibiotika kan förhindra tidig GBS ej sen. Escherichia coli Oroande ökning Gram negativer ökad mortalitet Resistens problematik Andra streptokocker inkl Pneumokocker, KNS, Listeria, HI, T. Pallidum, Neisseria

NOSOKOMIALA INFEKTIONER Def: efter 3 dagar, och inte transplacental Ovanligt (mindre än 1%) hos barn på vanlig BB avdelning, stort problem på neo avdelningar Ökar med antalet infarter, parenteral nutrition, kirurgi, shuntar, bredspektrum antibiotika och vårdtid KNS absolut vanligast, följt av alfa hemolytiska Streptokocker, Enterokocker, Enterobacter, Neisseria, E. coli, Pseudomonas 70% Gram pos, 18% Gram neg, 12% svamp Mortalitet i snitt kring 10%

SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE INFEKTIONER ORSAKER TILL FEBER UNDER 3ÅÅ Meningit 2.1% (SP, NM) Bakteriell pneumoni 3% (SP, SA) Septiska infektioner 1% (GBS, SA, SP) Mjukdels-, skelett-, och ledinfektioner 1% (SA) Övre UVI 1% (EC) Bakteriell gastroenterit 0.1% (S) RSV, Metapneumovirus, Rota, barnsjukdomarna 91.1%

SAMMANFATTNING Man skiljer på tidiga infektioner och sena infektioner. Tidiga infektioner är från tiden i livmodern, medan sena kan vara maternella, nosokomiala, eller samhällsförvärvade CMV är en viktig etiologi till intrauterina infektioner Chorioamnionit orsakas ofta av GBS Infektionssymtom hos små barn är vaga-feber är inte en tillförlitlig markör Nosokomiala infektioner orsakas ofta av KNS