Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län-

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Demensvård utifrån palliativ vårdfilosofi
Advertisements

Arvidsjaur Kommun Britta Susann.
Resultat Det som framkom i mätningarna var att aktiviteter som är omtyckta (bl.a. musik, gymnastik) av boende gör att fler stannar kvar i salongen och.
Bättre mat och hälsa för äldre
Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län-
Resultat Vi kan konstatera att de framgångsfaktorer och de insatser vi genomfört gjort skillnad. Personen ifråga har fått ett jämnare humör. Enligt diagrammet.
Äldreomsorgens demensteam
Här händer det grejer! Under studiens gång har vi sett att förändringsarbetet inneburit större möjligheter för påverkan över aktiviteterna i gemensamhetsutrymmet.
Genombrottsprojektet Ger rehab/ Tomelilla kommun
11 Kvaliteten i ditt vård- och omsorgsboende Stadsledningskontorets brukarundersökning Blackebergs Gruppboende Bromma.
Resultat Införandet av rapporter uppskattas och ses som mycket värdefullt av personalen. Personalen känner sig tryggare och bättre informerade. Alla tar.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Mark Särskilt boende.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
Brukarundersökning 2014 Enkät till brukare med beslut om växelvård på Lupinängen Tumba vård- och omsorgsboende.
Resultat: Mätningarna efter förändringarna visade ett gott resultat. De boende åt mer och de gick upp i vikt. Deras livskvalitet visade sig även ha ökat.
Resultat: Vi ser en ökning av antalet tillfällen av utevistelse och promenader. Antalet boende som får erbjudande om utevistelse har ökat, under den tredje.
Linnea 9 Bodil Jonsson Eleonore Fransson Maritha Mandelholm
”Sjuksköterskor gör det systematiskt”
Resultat: Under 5 veckor valde vi att mäta hur många gånger vi fick borsta tänderna minst 1 gång/dag på fyra av våra svåraste demenssjuka boende. Vi gjorde.
Bra planering skapar trygghet
Resultat: Samtliga fyra omsorgstagare som omfattats av förbättringsarbetet har minskat antalet gånger de avböjt hjälp p g a att de inte orkat ta emot den.
Resultat: Personalen upplever genom intervjuer att de vet inte hur och är osäkra inför bemötandet av BPSD-personer. Bekräfta personen, handlingsplaner.
Resultat: Mättningar som vi gör en gång i vecka respektive månad ser vi en förändring och en markant förbättring i arbetet. Personalgruppen gillar PPP.
Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- Maria Beckman Inoussa Mounira Irene Andersson coach Pernilla Fransson.
Resultat: Mättningar som vi gör en gång i vecka respektive månad ser vi en förändring och en markant förbättring i arbetet. Personalgruppen gillar PPP.
MER ”EGENTID” – SÅ STÄRKER VI BARNENS MÖJLIGHET TILL SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Bambi Ekonomisk förening – Bambi Korttidshem, Matilda.
Resultat: Under de två veckorna med schemalagda promenader har de utförts 10 dagar av 14. Välbefinnandekurvan hos de boende visar på en minskad oro och.
Resultat: Antalet personcentrerade genomförandeplaner i verksamheten har ökat från 62% till 100%.. Våra kollegor har, med hjälp av ”verktygen”, fått ökad.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Stockholm_Serafen Vård o Omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mora Särskilt boende.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Att förebygga oro och ångest hos personer med demenssjukdom på gruppboende Helena Hagberg, Johanna Wallin-Mårtensson, Marjo Moberg, Hoa Hoang , Eva Fawaz Lindström . Anette Norman (anette.norman@stockholm.se ) Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- Mälarbacken vård- och omsorgsboende är ett gruppboende med 182 lägenheter, vackert beläget vid Mälaren i Bromma. Vår inriktning är gruppboende för demenssjuka. Varje enhet är uppdelad i tre grupper med 9/9/8 lägenheter. Enstaka lägenheter är för korttidsboende och för äldre personer med psykiska funktionshinder. Här finns träffpunkt Marys café, vårdhundteam, båten Flåtten samt möjligheter till kulturarrangemang. Våra ledord är Helhet, Öppenhet, Respekt och Ansvar. I FAMNA projektet är fler kompetenser representerade som sjukgymnast, undersköterskor och sjuksköterskor med specialistkompetens i demensvård Problemområde Vi har identifierat ett behov att skapa en tryggare och lugnare tillvaro på enheten genom ett personcentrerat förhållningssätt i enlighet med de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Framför allt på eftermiddagarna och kvällarna vandrar oroliga boende omkring tillsynes planlöst mellan enheternas olika grupper, utan förmåga att orientera sig eller på egen hand skapa en känsla av sammanhang i sin tillvaro. Ångest - och orosutlösta beteenden trappas upp i takt med att otryggheten ökar. Förbättringsprocessen Behov: förebygga oro och ångest eftermiddag och kväll Mål: förebygga oro och ångest och öka välbefinnandet Boendes behov har kartlagts med mätinstrument som beteende schema och personskattning 4.Agera 1.Planera 2.Göra 3.Studera Arbetsteamet gör kontinuerliga utvärderingar med individuella uppföljningar av genomförandeplanen Kontinuerlig handledning och arbetsplatslärande Lilla gruppen Frukostklubb vardagar kl 08-11 med värdinna från café verksamhet Personcentrerat bemötande utifrån individuellt dokumenterad genomförandeplan med livsberättelsen som grund Följa nationella riktlinjer för demenssjuka Personalenkät där personalens upplevelser efterfrågas om för- och nackdelar med ”Lilla gruppen” Mätning av givna doser vid behovsläkemedel mot oro Mätning av BPSD symtom Lilla gruppen Beskrivning av ”Lilla Gruppen” Lilla gruppen består av 3 till 4 boende som alla är i behov av extra mycket stöd för att hantera sin tillvaro. Deras oro och ångest kan lätt övergå i rop-, skrik- eller vandringsbeteende som är mycket påfrestande både för dem själva men också för deras närmaste omgivning. Symtomen uppstår då de lämnas ensamma, som när personalen är upptagen med andra uppgifter eller med andra boende . Lilla gruppen samlas på eftermiddagen då behovet oftast är som störst. Personalbemanningen är utökad från sex till sju personer på kvällen. En utbildad Silviasyster ansvarar för och tar hand om Lilla gruppen med boende som har svåra beteendesymtom. Silviasystern ska känna de boende samt deras behov väl. Lilla gruppen sitter avskilt där de kan finna lugn och ro och utför aktiviteter allt efter stundens behov. I samband med middagen som intas gemensamt finns också möjlighet att vara delaktig med dukning och disk. Det är av stor vikt att Silviasystern som håller i gruppen får hjälp av sina arbetskamrater vid oförutsedda händelser. Gruppen ska aldrig lämnas utan tillsyn. Mätningar Staplarna är utdrag från gjord BPSD personskattning på en av deltagarna i lilla gruppen vecka 42, 44 och 47. Gul = agitation, Brun/orange = ångest, Grå = irritabilitet, Cerise = motoriskt avvikande beteende Diagrammet redovisar enhetens förbrukning avseende antal givna doser vidbehovsläkemedel mot oro som boende har fått under mätperioden vecka 38-47. Lilla Gruppen startade vecka 41m Resultat ”Jag tycker det har blivit lugnare på avdelningen.” Färre givna doser enligt vidbehovsläkemedel mot oro förbättrar välbefinnandet hos de svårast sjuka äldre. Diagrammet visar på minskad användning av vidbehovsläkemedel mot oro. Staplarna som beskriver Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom är utdrag från skattningar gjorda i BPSD-registret. Målet med BPSD personskattning är att nå under den röda linjen. De tre gjorda skattningarna på en boende visar att problemområden som agitation, ångest, irritabilitet och motoriskt avvikande beteende har sjunkit markant sedan Lilla gruppen startade vecka 41. De minskade BPSD -symtomen ger en lugnare och mer harmonisk boendemiljö och minskar behovet av vidbehovsläkemedel mot oro. Några citat från personal då de svarat på frågan: Har ni som personal märkt någon skillnad efter den Lilla gruppen startat? i så fall vad? ”Stor skillnad, vi kan arbeta i lugn och ro. De boende stressas inte upp längre och vi får en harmonisk miljö. Ibland skulle man önska att den fanns även på förmiddagen”. ”Att det blivit lugnare på avdelningen, speciellt vid måltider.” Hur går vi vidare? Tillgodose personalens behov av handledning och reflektion. Bedriva internutbildning med den palliativa vårdfilosofin som grund. Fortsätta utveckla den personcentrerade vården med de nationella riktlinjerna som grund. Kompetensen ”finns i huset” men behöver kontinuerligt underhållas för att inte falla i glömska. Vad har vi lärt oss? Att även små förändringar i arbets- och förhållningssätt kan göra stor skillnad i vardagen. Att när vi försöker göra det vanliga ovanligt bra - så har det en stor betydelse för både boende och personals välbefinnande.