KAPITLET ”VI KONSTRUERAR OCH BYGGER” I TEKNIKBOKEN ”TEKNIK DIREKT”

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Varför bygger man broar?
Advertisements

Varför bygger man broar?
Att rita perspektiv Följ med steg för steg.
Fritt fall – ett fall i vakuum
KRAFTER - Märkbara men osynliga.
VÄRME.
Värmelära.
3. Material och sammanfogning
Värme är rörelse.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Att rita perspektiv Följ med steg för steg
1. HÅLLFASTHET ATT BYGGA STARKT SID
Slöjd Presentation! Av: Malte Bergman.
2. Broar Sid
Förmågor & Centralt innehåll
Byggmaterial för stora byggnader. * Natursten * Tegel * Betong * Stål.
Att bygga hus Teknik direkt s
Kort om | Funktionsmembran
Material och Hållfasthet
Brobygge.
Newtons 2:a lag En linjär rörelse beskriver grejer som rör sig med en konstant fart eller är i vila (mekanisk jämvikt) MEN Det mesta som rör sig gör det.
Nytt golv av finaste furu
Izet Omanovic, Söderkullaskolan, Malmö –
Gravitationen = Gravitationskraften = Tyngdkraften
Alkaner Alkoholer Organiska syror
Hållfasthetslära Repetition.
Per Eriksson, Tomtaklintskolan, Trosa –
Fysik Materia Del 2.
Värme och väder del 1.
Värme.
Sammanfattning av sid Puls teknik
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Newtons 2:a lag En linjär rörelse beskriver grejer som rör sig med en konstant fart eller är i vila (mekanisk jämvikt) MEN Det mesta som rör sig gör det.
Kraft och tryck Sid
Arbete, energi och effekt
Brokunskap.
Vind, vatten och jord
Kraft - motvikt All kraft har en motkraft
Akustik Läran om ljud.
Vad är värme Värmelednings förmåga Värmekapacitet
Konstruktiv dimensionering av murverk
Energiformer & omvandlingar
Teknik Årskurs 8 Projekt ”Brobygge” Vecka
NORMALSPÄNNING I BÖJDA BALKAR
Gravitationen = Gravitationskraften = Tyngdkraften
SPÄNNING & TÖJNING NORMALSPÄNNING
Vad minns du från förra lektionen?
Byggmaterial för stora byggnader. * Natursten * Tegel * Betong * Stål.
Dessutom leder de värme väldigt väl. Leder ström Har metallglans
Att bygga hus Teknik direkt s
Metaller Kap 12 Sid
Ett av de fyra elementen Vilka är de fyra? Vatten Eld Luft Jord.
Värme Temperatur Värmetransport Meteorologi Värme och värmeutvidgning Temperaturskalor Värmeenergi Fast, flytande och gas Kondensation,stelning, smältpunkt.
Mälarhöjdens skola åk 8 Ht 16 Ljud. Vad är ljud Ljud är en svängning i materia. För att ljud ska uppkomma behövs det en ljudkälla. Tex våra stämband eller.
1. HÅLLFASTHET ATT BYGGA STARKT SID
Broar.
Byggmaterial för stora byggnader. * Natursten * Tegel * Betong * Stål.
Hållfasthet Teknik. Materialval.
Underhåll båtled Översyn efter vinterns härjningar
Kort om | Funktionsmembran
1. HÅLLFASTHET ATT BYGGA STARKT SID
2. Broar Sid
Materialkunskap Åk 9 Karlsängskolan.
Newtons 1:a lag. Tröghetslagen
1. HÅLLFASTHET ATT BYGGA STARKT SID
3. Material och sammanfogning
1. HÅLLFASTHET ATT BYGGA STARKT SID
1. HÅLLFASTHET ATT BYGGA STARKT SID
1. HÅLLFASTHET ATT BYGGA STARKT SID
Presentationens avskrift:

KAPITLET ”VI KONSTRUERAR OCH BYGGER” I TEKNIKBOKEN ”TEKNIK DIREKT” HÅLLFASTHETSLÄRA KAPITLET ”VI KONSTRUERAR OCH BYGGER” I TEKNIKBOKEN ”TEKNIK DIREKT”

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslära = Läran om hur krafter påverkar olika ämnen och föremål Självfallet är det mycket viktigt att vid byggande av olika konstruktioner innan beräkna hur saker ska dimensioneras och vilket material man ska använda för att klara av en viss belastning.

FÖRSTA AV FYRA VIKTIGA EGENSKAPER TRYCKHÅLLFASTHET = Hur väl ett föremål tål tryckkrafter!

ANDRA AV FYRA VIKTIGA EGENSKAPER DRAGHÅLLFASTHET = Hur väl ett föremål tål dragkrafter!

TREDJE AV FYRA VIKTIGA EGENSKAPER HÅRDHET = Hur väl ett material står emot krafter på ytan. Ju hårdare desto mindre repkänslig.

FJÄRDE AV FYRA VIKTIGA EGENSKAPER ELASTICITET = Ett föremål är elastiskt om det återfår sin ursprungliga form efter den har utsatts för krafter som gjort att det ändrat sin form!

BÖJNING När något böjs, exempelvis en balk, utsätts den för både drag- och tryckkrafter. I balken ovan är blir det dragkrafter i underkant och tryckkrafter i överkant. Då gäller det att ha rätt material på rätt plats! Var tror du man i detta fall ska armera med armeringsjärn om balken gjuts i betong?

BALKAR En balk är en stång som t.ex. håller upp golvet i ett hus eller vägbanan på en bro. Här är en s.k. limträbalk Balkars huvuduppgift är att motstå böjning och de kan vara av olika material, t.ex. järn, trä, betong

BALKARS FORM GER DE DESS NAMN I-, T-, C-, U-, H- och L-balkar är olika exempel. Här en I-balk: O-balkar eller rör-balkar har egenskapen att de är lika svåra att böja från alla håll.

ARMERING OCH BETONG ARMERING betyder att man förstärker saker. Ett av det idag absolut viktigaste byggnadsmaterialen är BETONG som man kan säga är konstgjord sten. Betong innehåller: Grus, sten, och vatten, cement (bindemedel som hårdnar i kontakt med vatten).

BETONG + JÄRN = SANT BETONG har mycket god tryckhållfasthet men dålig draghållfasthet. ARMERINGSJÄRN har mycket god draghållfasthet men dålig tryckhållfashet. JÄRN och BETONG utvidgar sig dessutom lika mycket i värme! I uppgift 3 på sid 116 i läroboken, TEKNIK DIREKT, så får du övning var man ska armera betongkonstruktioner.

KORRUGERING Korrugering ger styvhet då det är svårare att böja saker som har längre avstånd mellan ytterkanterna. Korrugering spar också material som både gynnar ekonomin och miljön.

FACKVERK Eifeltornet är byggt av ett luftigt nätverk av balkar ihopsatta till trianglar. Detta byggnadssätt kallas FACKVERK. Vad ser ni för fördelar med fackverk? Diskutera och anteckna i grupper.