DNA DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

DNA:s uppbyggnad DNA är uppbyggt av kvävebaserna: A = adenin T= tymin C= cytosin G = guanin DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

DNA spiral Eukaryoters DNA är linjärt och oftast uppdelat i flera kromosomer. Människan har 46 kromosomer i kroppscellerna. Om man lägger alla DNA bitar i en cell efter varandra blir strängen 2m lång. DNA spiral DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

DNA:s veckning För att få plats i cellkärnan måste DNA packas tätt. DNA tråden lindas runt proteiner som kallas histoner. Varje histon-DNA-paket kallas nukleosom. Dessa veckas ytterligare och bildar kromatinfiber som ser ut som ”pärlhalsband”. DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

Kromosom Nukleosomerna packas tätt till kromatinfiber som packas ytterligare till en tät kromosom. Alltså kan man säga att kromosom är en starkt veckad form av DNA. Kromosom DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

Gener Ett arvsanlag kallas en gen. Generna är en beskrivning till ett protein och proteinet ger en viss egenskap. Därför kan man säga att informationen om en egenskap finns lagrad i genen. Varje gen utgör en viss sträcka på DNA-spiralen. DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

DNA- molekylen DNA- molekylen kan öppna sig! När den öppnar sig kan den kopieras så att en likadan DNA- molekyl bildas. Den öppnar sig också när cellen ska läsa av genernas information om vilka proteiner som ska bildas. 90% av DNA- molekylen är bara ”skräp” resten är gener. DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

Kromosomer Kromosomerna består av en lång spiralformad DNA- molekyl. Människan har 46 kromosomer i en cellkärna i varje cell förutom i könscellerna. Könskromosomer: XX = kvinna XY = man DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

Kromosomavvikelser Det finns kvinnor med bara en X-kromosom→ Tumers syndrom. De bildar då i varierad grad kortväxta, infertila, har hjärtproblem mm. Det finns män med könskromosomerna XXY → Klinefelters syndrom. De får i varierad grad kvinnliga kroppsformer, infertilitet, damp, sömnproblem, små testiklar som producerar för lite testosteron. Det finns män med könskromosomerna XYY-syndrom → mycket testosteron. De blir våldsbenägna. Överrepresenterade i fängelser. DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

Genotyp Det är anlagen i generna. En blåögd person har generna blått och blått bb. Genotypen är bb. En brunögd person kan ha genotypen BB eller Bb. DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

Fenotyp Är det vi ser! En person med genotypen Bb → Fenotypen är bruna ögon. En person med genotypen BB → Fenotypen är brunögd. DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

Homo-/ heterozygot Dominant respektive recessiv Homozygot = de två anlagen är identiska, ex BB Heterozygot = de två anlagen är olika, ex Bb Dominant = det räcker med att en av föräldrarna bär på den egenskapen som att den ska uttryckas. Recessiv = s.k. vikande, då krävs det att båda föräldrar är anlagsbärare för att egenskapen skall uttryckas hos avkomman. DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

Blodgrupper Vi har blodgrupperna A, B, AB och 0 (noll). Vi har generna A och B som är dominanta och genen 0 som är recessiv. Genotyp Fenotyp AA, A0 A BB, B0 B AB AB 00 00 DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

Mitos- vanlig celldelning DNA kopierar sig själv så att cellen har 92 kromosomer. Kromosomerna radar upp sig i mitten av cellkärnan. Cellkärnans vägg löses upp. Kromosomerna vandrar till varsin sida av cellen (till en centriol). Ny cellvägg bildas. Nu finns det två celler med identiska lika arvsanlag. DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

Meios- könsceller bildas Kromosomparen letar upp varandra och lägger sig bredvid varandra. Kromosomerna korsar varandra och byter material med varandra. Cellkärnan löses upp. Cellen delar sig och vardera cell får 23 kromosomer (en kromosom från varje par). Sedan sker vanlig celldelning. 4 könsceller är bildade. DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

RNA- proteintillverkning När kroppen ska tillverka protein ska DNA’t avläsas för att proteiner ska kunna tillverkas i proteinerna. Först och främst öppnar sig DNA-strängen för kopiering av koderna. Sedan kommer mRNA och läser av koden och tar den till ribosomerna. Ribosomerna behöver aminosyror för att kunna bygga upp proteinet. En sorts tRNA transporterar bara en viss sorts aminosyra. DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

Mutationer Ibland blir kopieringen av DNA inte helt rätt, då uppstår det en mutation i DNA’t. Vid ungefär vart tionde celldelning blir det mutation. Kroppen lyckas reparera många mutationer. De som inte repareras går vidare i arv om mutationerna finns i könscellerna. Det finns olika sorters mutationer. DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

Strukturella mutationer En bit av en kromosom har lossnat (delition). 2) En bit av en kromosom har bytt plats (translokation). 3) En bit DNA har dubblerats (duplikation). DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

Kromosomantalsmutationer För få eller för många kromosomer. T.ex. : Downs syndrom, 3 kopior av kromosom nr 21. Super females, XXX Tumers syndrom, X DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

Vad ger upphov till mutationer? Det händer av sig självt! Vissa kemikalier och strålning kan också bidra till mutationer. DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

Effekterna av mutationer Vissa mutationer ger upphov till sjukdomar → de är inte bra. Vissa mutationer är bra → de kanske ger bättre syn, snabbare reflexer eller något annat bra. Mutationer är en förutsättning för evolution! DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet