Deuterostomate Animals CHAPTER 34 Deuterostomate Animals

Paralleller i evolutionen av protostomater och deuterostomater Hos båda grupperna finns arter som utvecklat sätt att få vatten att strömma för att samla föda (ex. svampdjur, tagghudingar) indelning av kroppen i segment reglering av simdjupet med gas stödstrukturer (exoskelett vs endoskelett) kolonisering av land

Särdrag för deuterostomater det tidiga embryot har multipotenta celler (”indeterminate cleavage”) blastopor blir anus tre kroppslager välutvecklad kroppshåla endoskelett

figure 33-01.jpg

Två utvecklinglinjer Tagghudingar och hemichordater Kroppen indelad i tre delar Bilateralt symmetrisk cilieförsedd larv Ryggsträngsdjur Grodyngellik larv Ryggsträng

figure 33-01.jpg

Phylum Echinodermata: tagghudingar bilateralt symmetrisk larv (plankton), pentaradialsymmetrisk adult inre skelett av kalkplattor, täckta av muskler och hud kanalsystem för vattencirkulation och tubfötter för gasutbyte, rörelser och födointag: vatten strömmar in genom silplattan och går igenom kanalsystem till tubfötterna

figure 33-02a.jpg 33.2 – Part 1 Figure 33.2 – Part 1

Phylum Echinodermata: tagghudingar Indelade i två grupper: Pelmatozoa (hårstjärnor, sjöliljor) Eleutherozoa

Phylum Echinodermata: Pelmatozoa mycket fossiler en enda nulevande klass 5-flera hundra ledade armar sjöliljor är fästa i bottnen med liten stjälk av kalkskivor hårstjärnor kan gå eller simma med sina armar

Phylum Echinodermata: Eleutherozoa Klass Echinoidea: sjöborrar Klass Holothyroidea: sjögurkor (Klass? Concentricycloidea) Klass Asteroidea: sjöstjärnor Klass Ophiuroidea: ormstjärnor

Klass Echinoidea, sjöborrar saknar armar taggiga, kan vara giftiga rasp”tunga” för att skrapa alger eller samlar debris med tubfötterna

Klass Holothuroidea, sjögurkor använder tubfötterna till att fästa sig huvudändans tubfötter omformade till klibbiga tentakler som fångar föda

Klass Asteroidea: sjöstjärnor rovdjur (bl.a. musslor, fisk) tubfötter rörelse- och gasutbytesorgan tubfötter har sugkoppar

Klass Ophiuroidea: ormstjärnor liknar sjöstjärnor, men armarna består av ledade plattor bara en öppning till matsmältningskanalen äter sedimentpartiklar eller fångar smådjur

Concentricycloidea upptäcktes för ca 20 år sedan lever på ruttnande trä i världshaven hör antagligen till klass Asteroidea

figure 33-01.jpg 33.1 Figure 33.1

Phylum Hemichordata: ollonmaskar och pterobrancher Kropp består av proboscis, krage och bål Ollonmaskar Lever nedgrävda i sediment Proboscis används till att gräva klibbig, fångar byte byte förs till munnen med cilier Svalgspringor i pharynx vatten strömmar ut andningsorgan

Phylum Hemichordata: ollonmaskar och pterobrancher Tublevande Kragen hararmar med tentakler för födointag och gasutbyte

figure 33-01.jpg

Phylum Chordata: ryggsträngsdjur Särdrag: svalgspringor dorsal, ihålig nervsträng dorsal notochord (ryggsträng; en stödstruktur) ventralt hjärta svans som fortsätter längre bak än anus

Subphylum Urochordata (Tunicata), manteldjur Marina Adulter sessila filtrerare, födan samlas i förstorat svalg (pharyngeal basket) Endast larven har ryggsträng och dorsal nervsträng Andra ryggsträngsdjur utvecklades från manteldjur De flesta nulevande arter är sjöpungar solitära eller koloniala, kan föröka sig gm knoppning

Subphylum Cephalochordata: lansettdjur marin, delvis nedgrävd i sediment har notochord genom hela livet förstorat svalg för födoinsamling liknar till det yttre fisk ryggradsdjur har utvecklats från lansettdjur

Subphylum Vertebrata, ryggradsdjur: särdrag ryggrad, endoskelett två par lemmar skalle, stor hjärna utvecklade känselreceptorer utvecklad, stor kroppshåla välutvecklat cirkulationssystem, hjärta

Evolution av ryggradsdjur Tidiga vertebrater var filtrerare – förstorat svalg viktigt led i evolutionen Ledad ryggrad som stödstruktur Kunde simma snabbare Snabbare rörelser gynnade utvecklingen av en hjärna och skalle av ben till skydd för den Snabbare rörelser krävde bättre ämnesomsättning  cirkulationssystem

Fiskar: evolution Tidiga vertebrater saknade käkar, sög bottensediment Större rörlighet  fiskar Ostracodermer (utdöda) hade benpansar käkar utvecklades från gälbågar av brosk  förmåga att hålla bytet, tugga käkar en stor fördel  käkfiskar framgångsrika Placodermer (utdöda) de dominanta tidiga käkfiskarna

Fiskar: klassificering Käklösa (Klass? Agnatha): hagfish = pirål lamprey = nejonöga Käkfiskar (Gnathostoma): Klass? Placodermi = pansarhajar (utdöda) Klass Chondrichthyes = cartilaginous fishes = broskfiskar Osteichthyes = bony fishes = benfiskar Klass Actinopterygii = ray-finned fishes = strålfeniga fiskar Klass Actinistia (Sarcopterygii) = lobe-finned fishes = lobfeniga fiskar Klass Dipnoi = lungfiskar

figure 33-08.jpg 33.8 Figure 33.8

Klass Chondrichthyes, broskfiskar Hajar, rockor skelett av brosk inget yttre pansar (ökad motilitet) inget gällock (därför ser man gälspringorna) broskfiskar och deras efterföljare har fenor som ger bättre stabilitet och kontroll

Benfiskar lättare skelett av ben tunna släta fjäll som skydd gällock förbättrar vattenflödet över gälarna simblåsa, ursprungligen andningsorgan för att gälarna inte räckte till i syrefattiga vatten t.ex. lungfiskar strålfeniga fiskar  simblåsa

Klass Actinopterygii, strålfeniga fiskar Den stora majoriteten fiskarter hör till denna grupp Stor variation i storlek och form, diet, livsstil Klass Actinistia, Lobfeniga fiskar Latimeria, kvastfeningen, ett levande fossil sex nulevande arter, andas luft Klass Dipnoi, lungfiskar

När ryggradsdjur kröp upp på land (1) Rådande teori: lungfiskar ursprunget till amfibier ledade fenor kunde andas luft  sökte mat på land gradvis adaptering till landliv

När ryggradsdjur kröp upp på land (2): problem som måste lösas fortplantning beroende av vatten uttorkning solens strålning skadlig hur få in maten i munnen? luft bär inte upp kroppen känselorgan (syn, hörsel, lukt) måste fungera annorlunda i luft

figure 33-14.jpg 33.14 Figure 33.14

Klass Amphibia, groddjur beroende av vatten för fortplantning och för att inte torka ut små lungor, gasutbyte också via huden tre ordningar: Ordning Gymnophiona, maskgroddjur Ordning Anura, grodor och paddor Ordning Urodela, salamandrar

figure 33-14.jpg 33.14 Amnioter Figure 33.14

Amnioter: bättre vattenhushållning Hud som inte släpper igenom vatten Eftersom gasutbyte inte kan ske genom huden: Effektivare, större lungor Separering (delvis eller helt) av syrerikt och syrefattigt blod Njurar som kan utsöndra koncentrerat urin oberoende av vattenhabitat för fortplantning ägg som släpper igenom gaser men inte vatten membraner som skyddar embryot gula som näringsförråd ovipara djur: lägger ägg vivipara djur: placenta och livmoder

figure 33-18.jpg 33.18 Figure 33.18

Klass Reptilia: en parafyletisk grupp Underklass Testudines (Chelonia): sköldpaddor Underklass Sphenodontida: tuataror Underklass Squamata: ödlor, ormar Underklass Crocodylia: krokodildjur Dinosaurier, pterosaurier Evolutionsmässigt borde fåglar höra till denna klass; historiskt bildar fåglar en egen klass

Anpassningar till landliv: från reptiler till fåglar och däggdjur Reptilers ben sticker ut från sidan av kroppen Fåglar och däggdjur har benen under sig  bättre rörlighet Fåglar och däggdjur har bättre andningsmuskulatur  kan springa och andas samtidigt

Klass Aves: fåglar Utvecklats från dinosaurier Särdrag: vingar utvecklade från extremiteter fjädrar (för isolering, flygförmåga och uppvisning) hög ämnesomsättning (flygande kräver mycket energi) tar hand om sina ungar Äldsta kända fågelfossil, Archaeopteryx, hade välutvecklade vingar, fjädrar och önskeben

Klass Mammalia: däggdjur Utvecklades från tidiga däggdjursliknande reptiler Särdrag: intern befruktning och embryonalutveckling i livmodern (undantag: kloakdjur) mjölkkörtlar specialiserade tänder (beroende på diet) hår svettkörtlar hjärta med fyra kammare

Däggdjur: klassificering Subklass Prototheria: Ordning Monotremata, kloakdjur Saknar placenta, benen åt sidan Subklass Theria: Ordning Marsupialia, pungdjur Ordning Eutheria

Primater Primater utvecklades antagligen från insektätare som levde i träd Särdrag: Griphänder med tummar Naglar Framåtriktade ögon, djupseende Små kullar, ungarna tas om hand länge

Primater: klassificering Halvapor (Prosimians) Människoartade (Anthropoids) spökdjur nya världens apor gamla världens apor människoapor

figure 33-25.jpg 33.25 Figure 33.25

Människans ursprung Hominider uppkom i Afrika Australopitecus afarensis den mest sannolika föregångaren, på två ben Homo habilis använde verktyg större hjärna Homo erectus eld tillverkade verktyg Homo sapiens socialt liv antagligen påverkat hjärnans utveckling (språk, kultur)

*även kallad Paranthropus 33.30 Figure 33.30