Emissioner från hushållens biobränsleeldning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet
Advertisements

Hela lasten – Halva utsläppet Summering av resultat
CE-märkning av byggprodukter
Värme i villan.
Laddomat 21 För ackumulering vid eldning i ”ren” vedpanna Bild 1
Laddomat Brännarstyrning…
Johan Yngvesson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Laddomat 10 -Grunden för effektiv ackumulering
Tillverkning Produktionsanläggningen är belägen i Tierp, 13 mil norr om Stockholm. Produktionsstart i nya moderna utrymmen Tillbyggnad färdigställd.
Att elda med pellets En konsumentundersökning bland 431 hushåll.
Laddomat 21 -Grunden för effektiv ackumulering
Laddomat Rökrörstermostat
Värme i villan.
Solängens Egnahemsförening Energialternativ för villor och radhus
Möjligt och omöjligt Reduktion av effekttopp
BO NILVALL •BOVERKET Byggregelenheten •Svensk representant i Ständiga Byggkommittén Bla bla Bla….. bra CE-märke Eurokoder.
Petr Leitner 3: e generationen av fluidreaktorer EUROFERT s.r.o.
Säker Vatteninstallation Hobøl 2012
Frimisseminariet Replik: Frågemetodik och Frågeformulär
Doktorand: Jessica Erlandsson Handledare:
Piteå Projektledare Susanne Paulrud SP, Energiteknik
Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå Kostnadseffektiv partikelavskiljning i mindre närvärmeanläggningar.
Utvärdering av NOX och SO2 utsläpp
Linn Stengård, Energimyndigheten
Krav och energimärkning av uppvärmningssystem
Termo- och Fluiddynamik
Tidigare lagstiftning baserades på; EU direktiv 1999/13/EU, från 11 mars Solvent Emission Directive eller “SED”. I detta direktiv finns regler som.
Fördelar med kulvertstyrning
Elisabeth Wetterlund 24 mars 2010
Miljöförvaltningen Stockholm Stockholms universitet Luftburna partiklar - påverkan på hälsa och luftkvalitet ½ Slb + ½ ITM.
Statistiken talar för sig själv: Av 28 dödade cyklister 2010 var 12 över 65 år 9 mellan år 6 mellan 0-44 år Varför är det så viktigt att äldre använder.
Definition av avfall & när avfall upphör att vara avfall
Energiråd för kontor Hej och välkommen till detta möte som ska handla om energieffektivisering på kontor. Just energieffektivisering har inte alltid varit.
Energikartläggningscheckar
Optimalt nyttjande av svåra biobränslen eldade i pannor avsedda för närvärme – Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå.
Kartläggning av exponeringsnivåer och källor till de dibensopyrener Projektledare: Roger Westerholm, Stockholms univ.
Systemlösning Bild 1 så här funkar det..!
Konsumenter om Svanen och EU Ecolabel Om undersökningen Utförd av: Response Analys, Oslo i dec 2010 Cirka personer från respektive land Totalt.
System med Laddomat 5030 är uppbyggt så här:
Laddomat / 33P -Effektiva brännarstyrningar
Roine Morin Hållbarhetschef Södra Skogsägarna
Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och.
Attitydundersökning – Myrorna 2010
Integrerade system för bio- solvärme
Ystad-Österlen modellen 75 procent färre godstransporter
Ett klimatvänligt alternativ
Petr Leitner 3: e generationen av flytande/fluid reaktorer EUROFERT s.r.o.
50 % CO2e
Ingvar Andréasson, Boverkets Byggregler - Energiavsnittet Kravet innebär ett fokusfel. Vad samhället totalt tar ut av råvaror för energiändamål.
1 Syntes och utvärdering av småskalprogrammet Robert Schuster.
HTC Kompetenscentrum Högtemperaturkorrosion
Miljöproblem härrörande från energianvändning
Energianläggningar Ångkraft El- och/eller värmeproduktion
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett miljöanpassat sätt att värma bostäder, lokaler, skolor etc. Vatten värms upp centralt och leds ut.
Miljösamverkan Skåne Göran Jansson, Länsstyrelsen i Skåne län
Tillsynshandboken ”Sanering och efterbehandling av förorenade områden genom tillsyn och prövning”
Alternativa Bränslen- Alternativa Avgaser SLF
Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort - Jämförelser med miljökvalitetsnorm.
Varmt Välkomna till vårmötet 2005!!. Temat för dagen är Kostnadseffektivitet i miljöarbetet.
Utdrag ur Vikingalagen i Eddan År 1000 e.Kr. Var en bra handelsman
Den enda lösningen i världen som verkar direkt inuti tanken
Vedrök i Östergötland - vad vet vi om det? SMHI rapport Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren Nationell kartläggning.
Handläggningsrutiner vid vedeldningsklagomål Välkomna! Bilder är hämtade på nätet- endast till för detta presentationstillfälle.
Sanering vinteruppställningsplats VÅGENKONSULT
Ackreditering SS-EN ISO 17025, allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier SIS-CEN/TS 15675, applikation av SS-EN ISO SS-EN.
NFS 2002:28 och 2002:26 NFS 2002:26 stora förbränningsanläggningar på 50 MW tillförd effekt eller mer Avser NOx, SO2 och stoft Kontinuerlig mätning 100.
Anmälningsplikt enligt 6 kap 5 § PBF
Pannor s
Sot Sot är en blandning av: Kolpartiklar som absorberar solljus
Presentationens avskrift:

Emissioner från hushållens biobränsleeldning Henrik Persson SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Svenska Miljöinstitutet AB

BHM - Emissioner - Hälsoeffekter Omgivningsluft Syntes

BHM Syftet med SP/IVLs arbete i BHMs Emissionskluster: Ta fram emissionsfaktorer för olika slags vedpannor, pelletspannor, och oljepannor. Ta fram en metod för enkel provtagning i fält.

Ved- och pelletspannor i Sverige Svenska Miljöinstitutet AB Totalt 260 000 ved- och pelletseldade pannor

Äldre vedpanna –överförbränningsteknik Svenska Miljöinstitutet AB Äldre typer av vedpannor uppfyller oftast inte kraven för ”miljögodkänd”, och kallas därför i fortsättningen för icke ”miljögodkända” pannor. Denna typ av pannor är oftast konstruerade enligt principen för överförbränning, vilken beskrivs i figur 3. Luft tillförs under bränslebädden. Vanligtvis tänds hela bädden samtidigt varvid effektutvecklingen blir hög. Gasen har en mycket kort sträcka på sig innan den når de värmeöverförande ytorna och slutförbränningen blir därför ofta ofullständig.

Modern vedpanna – omvänd förbränning Svenska Miljöinstitutet AB ”Miljögodkända” vedpannor brukar vara konstruerade för omvänd förbränning, se figur 2, och ha en slutförbränningszon i keramiskt material, vilket tål mycket hög temperatur. Vid omvänd förbränning tillförs luft vanligtvis ovanför bränslebädden och/eller i den nedre delen av vedmagasinet. Bränslebädden tänds underifrån och tändningsfronten rör sig sen uppåt, d v s mot luftflödets riktning. Övertändningen av bränslet sker då relativt långsamt. Gasen rör sig en relativt lång sträcka, och uppehållstiden för slutförbränning av gasen blir då lång innan gasen når de värmeöverförande ytorna. Vedpannor med omvänd förbränning uppfyller vanligtvis emissionskraven enligt Boverkets byggregler, och kan då kallas ”miljögodkända.

Undermatad pelletsbrännare

Olika eldningsförfaranden Moderna vedpannor eldade mot ackumulatortank. Gamla pannor, braseldade (hemma under dagtid!). Gamla pannor, strypt lufttillförsel (ej hemma dagtid!). Pelletseldning

Ackumulatortank – ökad bekvämlighet & mindre utsläpp Man kan lägga in större vedmängder åt gången och slipper lägga in ved så ofta. Minskade emissioner: Pannan kan eldas vid en hög effekt istället för att elda direkt mot värmebehovet i huset. Möjlighet till optimala förbränningsförhållanden med både låga emissioner och hög verkningsgrad. • Kombinera med solvärme på sommaren…. Pelletseldning? Svenska Miljöinstitutet AB

Bränslet Bränsle Blandved vanligast Fukthalterna var 15 ±6 %, undantaget ett fall med 29 %

Mättekniker VOC, flyktiga kolväten PAH, polycykliska aromatiska kolväten Svenska Miljöinstitutet AB Stoft/partiklar - Masskoncentration O2 CO CO2 TOC Stoft/partiklar Antalskoncentration Storleksfördelningar, map antal och massa

Stora emissionsspann! Svenska Miljöinstitutet AB

Partikelstorleksfördelningar m a p massa - ved Svenska Miljöinstitutet AB X-axeln: partikelstorlek i µm Y-axeln: masskoncentration i mg/m3, normerat mot 10 % O2 => Partiklar mindre än 1 µm dominerar utsläppet. Övre kurvan representerar en äldre icke ”miljögodkänd” vedpanna som eldats med små vedinlägg och ej var ansluten till ackumulatortank. Undre kurvan representerar en ”miljögodkänd” vedpanna.

Utsläppskrav Boverkets Byggregler (BBR): För pannor upp till 50 kW är utsläppskravet 150 mg OGC/m3n 10 % O2. För kaminer är utsläppskravet 250 mg OGC/m3n 13 % O2.

Totalt antal installerade pelletsbrännare

P-märkning SPs kvalitetsmärkningssystem Utvecklas tillsammans med branschen och myndigheter Frivilligt

P-märkning pelletsbrännare Tekniska krav Tekniskt underlag Egenkontrollen Tillverkningskontroll

P-märkning pelletsbrännare

P-märkning av pelletsbrännare

Tack för att ni lyssnat! Rapporter finns på: www.itm.su.se/bhm P-märkta produkter: www.sp.se Svenska Miljöinstitutet AB