Kapitalmarknaden + utrikeshandeln och valutamarknaden Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 5 2014-03-20

Kapitalmarknaden + utrikeshandel och valutamarknaden Kreditmarknaden Aktiemarknaden Utrikeshandel och valutamarknaden Utrikeshandel Valutamarknaden Sammanfattning

Kapitalmarknaden Produktionsfaktorer: L, K och naturtillgångar K = Realkapital Insatsvaror i produktionen; maskiner, anläggningar Finansiellt kapital Finansiella medel för att köpa produktionsfaktorer

Kapitalmarknaden Kapitalmarknaden = kreditmarknaden + aktiemarknaden Eklund, figur 6.1

Kapitalmarknaden Finansmarknaden = kapitalmarknaden + valutamarknaden

Kapitalmarknaden Kreditmarknaden Kredit = tidsbegränsad rätt till en summa pengar mot en avgift = lån Avgiften, priset på kredit = real ränta Olika likvida sorters kredit, sparformer: Likvida medel: pengar – kontakter och bankkort Mindre likvida medel: obligationer, långfristiga lån

Kapitalmarknaden Kreditmarknaden Skuldebrev = värdepapper Obligationer (långfristiga lån) – låg likviditet Statsobligationer Industriobligationer  Obligationsmarknaden Penningmarknadsinstrument (kortfristiga lån) – hög likviditet Statsskuldväxlar, T-bills Certifikat (banker 1 år, kommuner 1-6 månader, företag)  Penningmarknaden

Kapitalmarknaden Kreditmarknaden Utbud av krediter (lånar ut) Ju högre ränta, desto större betalning för att låna ut  U↑ Ju lägre ränta, desto mindre betalning för att låna ut  U↓  Positivt lutande utbudskurva Efterfrågan på krediter (lånar) Ju högre ränta, desto dyrare att låna E ↓ Ju lägre ränta, desto lönsammare att låna  E ↑  Negativt lutande efterfrågekurva

Kapitalmarknaden Kreditmarknaden Marknaden för krediter Eklund, figur 6.2

Kapitalmarknaden Kreditmarknaden Penningmarknaden Efterfrågan på likvida medel Ju högre ränta, desto högre alternativkostnad av att hålla tillgångar i likvida medel  E↓ Ju lägre ränta, desto mindre attraktivt med sparande och desto mer attraktivt med likvida medel  E↑ Negativt lutande efterfrågekurva Utbud av likvida medel Konstant penningmängd, om inte: Trycka pengar (olagligt) Monetär expansion/kontraktion – Centralbanken sänker resp. höjer styrräntan (lånar resp. lånar ut krediter))

Kapitalmarknaden Penningmarknaden Marknaden för likvida medel: M/P = konstant Penningmarknaden

Kapitalmarknaden Kreditmarknaden Olika aktörer – olika roller Privata hushållen: sparar mer än de lånar  blir långivare Företag: lånar mer än de sparar  blir låntagare Kreditmarknaden: kanaliserar överskott till investeringar Offentliga sektorn: sparar vid överskott, lånar vid underskott

Kapitalmarknaden Kreditmarknaden Offentliga sektorn Budgetunderskott  lånar genom att emittera t ex statsobligationer driver upp efterfrågan på krediter E skiftar utåt högre r och större kvantitet sämre förhållanden för privatpersoner och företag

Kapitalmarknaden Kreditmarknaden Kreditmarknaden vid offentligt budgetunderskott

Kapitalmarknaden Kreditmarknaden Offentliga sektorn ”Crowding out effect” - E↓ för privata och företag neutraliserar E↑ för offentliga sektorn  dämpad ekonomisk utveckling Värt?

Kapitalmarknaden Kreditmarknaden Förutsättningar för en fungerande kreditmarknad utan regleringar Ingen informationsasymmetri Inga interventioner I praktiken? Staten kan vilja hålla nere räntan för att inte hämma näringslivet  efterfrågeöverskott  olagliga marknader Ex: bostadsmarknader

Kapitalmarknaden Kreditmarknaden Lösningar för att stimulera ekonomin utan räntetak Sänka skatten på ränteinkomster (U↑) Ökade avdrag för räntekostnader (E↑) Undvika för mycket interventioner för att undvika stora svängningar och spekulationer

Kapitalmarknaden Aktiemarknaden Eget kapital = ägarandelar i företag = aktier Mål: avkastning eller att kunna sälja aktien vidare? Handelsplatsen för aktiemarknaden = börsen Börsindex = sammanvägning av alla aktiekurser = indikation på uppfattningen om näringslivets utveckling/konjunktur Priset på aktier = aktiekurs = förväntat värde på framtida avkastning

Kapitalmarknaden Aktiemarknaden Utbud av aktier Ju högre aktiekurs, desto större betalning vid försäljning  U↑ Ju lägre aktiekurs, desto mindre betalt för att sälja  U↓  Positivt lutande utbudskurva Efterfrågan på aktier Ju högre aktiekurs, desto dyrare att köpa  E↓ Ju lägre aktiekurs, desto billigare att köpa  E↑  Negativt lutande efterfrågekurva

Kapitalmarknaden Aktiemarknaden Eklund, figur 6.4

Kapitalmarknaden Aktiemarknaden Faktorer som påverkar aktiekursen Teknisk utveckling Växlande vinstförväntningar Ny företagsledning Ekonomisk-politiska åtgärder Allmänna konjunkturläget Ränteutvecklingen  Påverkar vad folk tror om framtida utdelning – slumpen Stora kast  plötsliga omfördelningar  minskad välfärd

Kapitalmarknaden Aktiemarknaden Volatilitet och oförutsägbarhet - slumpen Anledning: människor påverkas psykologiskt av grupptryck Rationellt att haka på en uppåtspiral eftersom man då kan sälja dyrare än man köpte för, vare sig aktiens utdelning ökar eller ej Gissningslek – jämför betting på skönhetstävlingar Självuppfyllande profetia?

Kapitalmarknaden Aktiemarknaden Effekter av spekulationsbubblor: skuldsättning och minskad efterfrågan  arbetslöshet Finanskrisen på kredit- och fastighetsmarknaden 2008

Kapitalmarknaden Så varför en kapitalmarknad? Samhällsnyttig funktion: fördela överskott till underskottsbranscher  möjliggöra utveckling och sysselsättning Kontroll: Riksbanken och Finansinspektionen – kapitaltäckning och omsättningsskatt

Utrikeshandel Varför utrikeshandel? Olika produktionsförutsättningar gör det lönsamt för olika länders producenter att specialisera sig  byteshandel Exempel i Sverige: Exportera papper och stål, importera olja, kaffe, kläder och datorer

Utrikeshandel Frihandel vs Protektionism Protektionism Importhinder: Tull (skatt), importkvot, importförbud Exportstöd: Subventioner Handel: betalning i säljarens lands valuta Måste byta till sig en valuta mot en annan, dvs köpa valuta En marknad för valuta uppstår

Valutamarknaden Priset = Växelkursen Den ena valutans prisnivå i förhållande till andra valutor, ex: Vad man måste betala i SEK för en dollar (6,4 kr) (SEK/USD) Vad man måste betala i USD för en SEK (0,15 cent) (USD/SEK) = Relativpris

Valutamarknaden Utbud av valuta Ju högre växelkurs, desto större betalning för att sälja  U↑ Ju lägre växelkurs, desto mindre betalning för att sälja  U↓  Positivt lutande utbudskurva Efterfrågan på valuta Ju högre växelkurs, desto dyrare att köpa  E ↓ Ju lägre växelkurs, desto billigare att köpa  E ↑  Negativt lutande efterfrågekurva

Valutamarknaden Eklund, figur 7.3

Valutamarknaden Prisökning i en valuta = appreciering Relativt dyrare att köpa svenska varor Minskad export och ökad import Försämrad handelsbalans men ökad konsumentköpkraft Prisminskning i en valuta = depreciering Relativt billigare att köpa svenska varor Ökad export och minskad import Förbättrad handelsbalans men minskad konsumentköpkraft

Valutamarknaden Faktorer som påverkar prisbildningen för valuta Lång sikt: förändringen i den relativa prisnivån (inflationen) Högre priser på hemmamarknaden innebär minskad köpkraft och relativt svagare krona

Valutamarknaden Kort och mellanlång sikt: Efterfrågan på utrikeshandel med varor och tjänster Investeringar över landsgränserna Efterfrågan på handel med värdepapper (över 99 % av alla valutatransaktioner sker på finansmarknaden)  Räntan avgörande för växelkursen

Valutamarknaden ɛ = växelkurs = V*/V Valuta- och penningmarknaden π*e = förväntad inflation

Valutamarknaden Rådande växelkurs > Jämviktsväxelkurs Utländsk valuta dyrare Köper SEK istället ESEK↑ PSEK↑ Växelkursen (USD/SEK)↓ Rådande växelkurs < Jämviktsväxelkurs Utländsk valuta billigare Köper USD istället EUSD↑ PUSD↑ Växelkursen (USD/SEK)↑

Valutamarknaden r↑ (pga ökad förväntad avkastning på kapital) så att r > r*: Svenska värdepapper mer lönsamma Lånar billigare i utlandet Köper SEK för att investera i svenska värdepapper ESEK↑  PSEK↑ (appreciering) Minskad handelsbalans men ökad köpkraft för svenska konsumenter Arbitrage

Valutamarknaden Valuta- och penningmarknaden vid ökning i r

Valutamarknaden r↓ (pga monetär expansion) så att r < r*: Utländska värdepapper relativt mer lönsamma Lånar billigare hemma Köper USD för att investera i utländska värdepapper ESEK↓  PSEK↓ (depreciering) Ökad handelsbalans men minskad köpkraft för svenska konsumenter

Valutamarknaden Valuta- och penningmarknaden vid minskning i r

Valutamarknaden Generellt vid rörliga växelkurser och perfekt konkurrens Ränteökning på hemmamarknaden  appreciering  Försvagad handelsbalans men ökad svensk köpkraft Ränteminskning på hemmamarkaden  depreciering  Förbättrad handelsbalans men minskad svensk köpkraft

Valutamarknaden Valutarisk Spekulationsbubblor och spiraler Gardering mot detta: Fasta växelkurser Fasta växelkurser med justeringar Valutaunioner Devalvering

Sammanfattning Finansmarknaden: kreditmarknad och valutamarknad Kreditmarknaden styrs av räntor och aktiekurser Valutamarknaden styrs av växelkursen, som i sin tur styrs på kort sikt framförallt av räntorna Spekulationer leder till osäkerhet och stora svängningar Marknaderna kan ändå tjäna ett syfte genom att skapa omfördelning av överskott till verksamheter med underskott samt möjliggöra att ta del av varandras produktionsfördelar  skapa välfärd, i bästa fall Därför gör staten ofta interventioner på dessa marknader