Rekreationsvärden för sportfiske i västra Sverige

Bygger på en studie av Referens: Paulrud, Anton. (2004). Recreational values of different types of sport-fishing in western Sweden, in Economic valuation of sport-fishing in Sweden: Empirical findings and methodological developments. Doctoral thesis, SLU.

Bakgrund Hur ser sambandet mellan samhällets nytta och resursallokering ut? Beslutsfattande baserat på kostnaden eller nyttan för en fritidsaktivitet Nyttan av en fritidsaktivitet motsvarar betalningsviljan minus den verkliga kostnaden för denna Med resekostnadsmetoden som värderingsmetod kan man beräkna konsumentöverskott Dessa välfärdsmått kan användas vid beslutsfattande när budgeten är begränsad

Värderingsstudie för sportfiske Studie från 1998 som använde resekostnadsmetoden för att värdera sportfiske i Bohuslän i västra Sverige Sportfisket indelades i fem kategorier: Ordinarie sportfiske, sjöar med främst abborre och gädda Sportfiske i sjöar med inplanterad fisk som regnbåge Sportfiske i strömmar och vattendrag Kustfiske Sportfiske med guidade båtar

Resekostnadsstudien Postenkät som skickades till 1800 sportfiskare, 15 år och äldre Adresser hämtades från bland andra fiskekortsförsäljare 70% svarsfrekvens Respondenterna fick besvara: Socio-ekonomiska frågor Frågor om senaste fiskeresan inom Bohuslän, bland annat Resekostnad Boende under resan Fiskeavgifter Frågor om hur ofta de fiskar

Resekostnadsmetoden Individdata eller medelvärden från geografiska zoner kan användas 9 geografiska zoner användes Antal sportfiskare i varje zon beräknas Besöksfrekvens för respondenterna från varje zon till varje fiskeplats Kostnaden per fiskedag beräknas Regressionsanalys med besöksfrekvens som beroende variabel och kostnad per dag som oberoende variabel ln Vij = β0 + β1Cij Konsumentöverskottet (CS) beräknas som arean under efterfrågekurvan minus den verkliga kostnaden

Det totala CS fås genom att summera över alla individer Värdet per dag fås genom att dela totala CS med totala antalet fiskedagar Marginella värdet av fångsten räknades ut som: ln (CSi) = α0 + α1ln (fångsti) i = fiskeplats i ∂CSi / ∂fångsti

Kostnaden för en dags fiske (SEK) Typ och plats Resekostnad Fiskeavgift Övriga kostnader Total kostnad Ordinärt fiske Hällungen 24 20 46 90 Kärnsjön 50 19 48 117 Uddevallakortet 17 5 27 88 S. Kornsjön 149 22 81 252 Viksjön 79 25 161 265 Put and take Bullaren 165 42 185 392 SFK Härvan 59 44 30 133 Herrestadsfjället 89 60 86 234 Svartedalen 70 80 84 Bäck, strömfiske N. Örekilsälven 284 155 556 Kustfiske 135 141 276 Guidebåtar 179 225 123 537

Den totala fångsten Typ och plats Antal fiskar per dag Kilo per dag Antal fiskar per år Ton per år Ordinärt fiske Hällungen 2,4 1,2 1 400 0,7 Kärnsjön 4,5 3,3 1 700 1,3 Uddevallakortet 3,0 0,6 8 800 1,8 S. Kornsjön 3,8 4,1 500 0,5 Viksjön 7,9 3,7 6 300 Put and take Bullaren 2,5 2,1 6 500 5,5 SFK Härvan 1,4 Herrestadsfjället 4 100 3,1 Svartedalen 1,1 4 600 4,6 Bäck, strömfiske N. Örekilsälven 0,4 700 Kustfiske 6,7 5,8 1 802 600 1 576,5 Guidebåtar 9,6 5,0 153 500 80,6

Konsumentöverskott Typ av sportfiske CS per dags fiske (SEK) Ordinärt sjöfiske 53 Put and take 83 Bäck, strömfiske 127 Kustfiske 56 Guidebåtar 115

Totala värden per år, per fisk, per kilo och antal dagar Typ och plats Totalt värde (SEK) Värde per fisk (SEK) Värde per kilo (SEK) Totala antalet dagar Ordinärt fiske Hällungen 32 000 22 45 606 Kärnsjön 20 000 12 16 378 Uddevallakortet 155 000 18 87 2 945 S. Kornsjön 7 000 14 13 131 Viksjön 43 000 7 806 Put and take Bullaren 221 000 34 40 2 654 SFK Härvan 92 000 65 1 110 Herrestadsfjället 187 000 46 60 2 244 Svartedalen 333 000 73 72 4 000 Bäck, strömfiske N. Örekilsälven 203 000 304 182 1 598 Kustfiske 14 990 000 8 10 270 000 Guidebåtar 1 834 000 23 16 000 Värdet per kilo kan användas som ett effektivitetsvärde för användningen av fisken som en resurs och kan också jämföras med vinsten per kilo fångad fisk för yrkesfiskare. Det finns dock nackdelar med att göra så; ibland finns det en övre gräns för hur många fiskar man får ta upp samt att vissa fiskare släpper tillbaka fisken så antalet fångade fiskar motsvarar inte antalet dödade fiskar. N. Örekilsälven har det högsta värdet per fisk. Här fiskas främst lax och öring

Marginella värden Typ och plats Marginellt värde av att fånga en extra fisk (SEK) Marginellt värde av ett extra kilo fisk (SEK) Ordinärt fiske Hällungen 12 23 Kärnsjön 21 Uddevallakortet 9 20 S. Kornsjön 14 24 Viksjön 10 18 Put and take Bullaren 41 44 SFK Härvan 51 55 Herrestadsfjället 48 Svartedalen 43 45 Bäck, strömfiske N. Örekilsälven 260 150 Kustfiske 7 Guidebåtar 16

Sammanfattning Studien visar på stora värden hos sportfisket i Bohuslän Underlag för policybeslut angående allokering av fiskresurser Värdena och kostnaderna beror på vilken typ av sportfiske det handlar om Marginella värden är av betydelse, dessa avtar med storleken på fångsten Det totala värdet för Bohuslän kan vara mycket större