Äldreomsorgens demensteam

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Advertisements

Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Malmö Högskola 1 april 2008 Tullie Sewerin
Socialdepartementet Framtidens patientsäkerhet Nya utmaningar med nya vårdformer och flera aktörer.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Om regional demensöverenskommelse
                                                                                                            
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Centrum (minst 7 svarande) Hemtjänst.
Resultat Införandet av rapporter uppskattas och ses som mycket värdefullt av personalen. Personalen känner sig tryggare och bättre informerade. Alla tar.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Mark Särskilt boende.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Länsgemensam ledning i samverkan
Bättre liv för sjuka äldre
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
KARLSTAD. Minnet ej att förglömma Vålbergsprojektet Demensstödsmodell i samverkan mellan Vårdcentralen Legevisitten, Landstinget och Karlstads.
Uppföljning av implementering av Handlingsplan ökad patient-/brukarmedverkan
Disposition och utgångspunkter
Helene Kastemyr, hälsovalschef, LD
När personalen är medicinen
Palliativ vård och samordning
Bra planering skapar trygghet
Utförarmöte SÄBO Hälso- och sjukvård Kvalitetsregister Senior alert Svenska palliativa registret BPSD LCP Patientsäkerhetsberättelse Symfoni Legevisitten.
Bilaga 2 Äldreomsorgens värdegrund Trygghet Engagemang Hushållning.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Information om BPSD-registret och Tidiga tecken
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Övergripande uppföljningar 2017
Bättre liv för sjuka äldre i Dalarna
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
Samarbetsformer för SoL och Hälso- och sjukvård (ordinärt boende och hemtjänst) Hur hittar vi samverkan/ samarbetsformer mellan SoL och Hälso- och sjukvårdsorganisationen.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Bättre liv för sjuka äldre
Presentationens avskrift:

Äldreomsorgens demensteam Skellefteå kommun

Bakgrund Västerbottens läns vårdprogram Nationella riktlinjer

Projektidé och syfte Finansieras med stimulansmedel 2011-2012 Syftet med ett demensteam inom äldreomsorgen är att bidra till att personer med demenssjukdom och deras närstående ska: Uppleva att personalen inom äldreomsorgen har ett professionellt bemötande och erbjuder en omvårdnad och omsorg med god kvalitet. Känna sig trygga och uppleva det är enkelt att ta kontakter för att få det stöd och den hjälp de har behov av. Uppleva att de erbjuds det stöd och den hjälp som gör det möjligt för att personen med demenssjukdom ska kunna bo kvar i ordinärt boende så länge som möjligt. Omvårdnaden och omsorgen som erbjuds inom äldreomsorgen i Skellefteå kommun ska bygga på nationella och länsövergripande riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.

Uppdrag Stärka och säkra vårdkedjan Anhörigstöd i samverkan med bl. a anhörigkonsulent. Vidareutveckla grundutbildning till nyanställd personal gällande personcentrerad omvårdnad och bemötande vid demenssjukdom. Söka och sprida ny evidens och kunskap Ge arbetsplatsnära utbildning, handledning och feedback till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen vid specifika omvårdnadsproblem inom demensvården.

Multiprofessionellt team Prio 1 enligt Nationella riktlinjer Geriatriksjuksköterska Arbetsterapeut Demensspecialiserad undersköterska Mona, Annika, Lisbeth

Teamets huvudområden Personärenden Grupphandledning/feedback Utbildning

Fördelning ärenden 2011

Personärende Genomgång av analys Miniutbildning Formulerar tillsammans åtgärdsplan: Miljö soc/fys aktiviteter hälso- och sjukvård bemötandeplan Genomförande fas team /arbetsgrupp Ärende från team/ arbetsgrupp Åtgärder ej tillräckliga tillsammans analys vad är problemet? NPI-NH skattning nya åtgärder behov av grupphandledning? Ny uppföljning bokas vb kontakt med geriatrikens team Insamlande av fakta DT Arbetsgrupp/ Team på på enhet DT besöker Analys/ sammanställning av insamlad fakta tillsammans i demensteamet Utrednings- ”Miniutbildning” och åtgärdsplan vid träff med arbetsgrupp/ Uppföljning /utvärdering Team/ fungerar bra Bemötande- plan fastställs DT avslutar Processbeskrivning av arbetssätt/metod - demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback vid personärenden

Resultat Utvärdering: NPI-NH skattning (Neuropsychiatric Inventori-Nursing Home) Enkät till personalen

Resultat Resultatet gäller 30 personer skattade enligt NPI-NH Förekomst av BPSD symtom har minskat signifikant Allvarlighetsgraden av kvarvarande symtym har minskat signifikant

Förekomst av symtom har vid utvärdering minskat gällande alla symtom som skattats. signifikant minskning: - vanföreställningar - matlust/ätstörningar - lättretlighet/labilitet, - hämningslöshet - hallucinationer - apati/likgiltighet - agitation/upprördhet

Allvarlighetsgrad vid utvärdering för alla symtom som skattats Allvarlighetsgrad vid utvärdering för alla symtom som skattats. Signifikant minskning: - vanföreställningar - motorisk rastlöshet - matlust/ätstörningar - lättretlighet/labilitet - hämningslöshet - depression/nedstämdhet - agitation/upprördhet.

Enkät till personalen Demensteamets stöd och handledning har varit till nytta för brukaren/brukarna (t ex ökat välbefinnande, mindre oro osv.) (1)Ja mycket 37,3% (2)Ja ganska mycket 41,2% (3)Ja lite 15,7% (4)Nej inte speciellt 5,9%

Demensteamets stöd och handledning har varit till nytta för er personal i omsorgen och omvårdnaden av personer med demessjukdom. (1)Ja mycket 47,1% (2)Ja ganska mycket 49,0% (3)Ja lite 2,0% (4)Nej inte speciellt 0% (5)Antal som ej svarat 2,0%

Demensteamets stöd och handledning har gett dig/er redskap och tankesätt/arbetssätt som du/ni kommer att ha nytta av i det fortsatta arbetet i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom. (1)Ja mycket 70% (2)Ja ganska mycket 20% (3)Ja lite 2,5% (4)Nej inte speciellt 0% (5)Antal som ej svarat 7,5%

Demensteamets reflektioner Framgångsfaktorer: Multiprofessionellt team med relevant bakgrund och kompetens Strukturerat och evidensbaserat arbetssätt BPSD-registret ger stöd i processen. Bygger på nationella riktlinjer. NPI-NH är en viktig faktor för att kunna utvärdera och mäta resultat av åtgärder, samt ett verktyg för att visuellt visa för personalen att deras arbete gett resultat Demensteamet har fått egen professionell handledning Bra stöd från projektledning samt kommunens kvalitetsledare Sidoeffekter av demensteamets arbetssätt: Synliggör kontaktpersonens roll Lyfter tyst kunskap Teamarbetet stärks (verksamhetschef, kontaktperson, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, dietist) Levnadsberättelsen blir ett levande verktyg Stärker vårdkedjan, speciellt i ordinärt boende Demensutredningar har initierats där det har saknats

”Våra olika spetskompetenser spetsar enheternas olika yrkeskompetenser, vilket bidrar till en bättre kvalité i omvårdnaden av personer med demenssjukdom och deras anhöriga”