FaR®i NU-sjukvården.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FaR-statistik VGR FaR-modellen FYSS REK-listan FaR i PV Skaraborg
Advertisements

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Viktiga utgångspunkter
Kim Thorsen Docent, överläkare, Utbildningschef, Örebro läns landsting
BUFY, Fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar
Gävleborg förskriver flest antal FaR i landet Regina Bendrik leg sjukgymnast/specialistsjukgymnast PV FaR-samordnare
Vad innebär val av vårdenhet?
Videokonsultation med medborgare
Hälsa och Kondition.
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
STUDIEMILJÖ Nu har du kommit till modul 2. Den handlar om din studiemiljö. Hur mycket har du egentligen tänkt på din fysiska studiemiljö? Har du funderat.
Införande i Landstinget Gävleborg
FaR® på Hisingen Anders Esko, leg sjukgymnast
Kondition och träning.
Är det väl använda pengar?
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
 I denna bilaga ger vi en kortfattad presentation inom olika områden gällande träning och hälsa som vi erbjuder på Forma träningscenter.  Kontakta gärna.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Vardagsrehabilitering
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Fysisk aktivitet på recept ® Jill Taube FaR ® i Stockholms Läns Landsting Centrum för allmänmedicin, Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet.
Sjukgymnastik för äldre personer
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor Välkommen!
De nationella riktlinjerna: Vad innebär de för läkaren? Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Lars Weinehall.
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Träningsplanering - För kondition.
Träningslära 9:or ht 11.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare
Fysisk aktivitet bland barn i Europa Patrick Bergman Leg Sjukgymnast, PhD Universitetslektor Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap.
Sjukgymnastik vid myelom
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
Kapitel 4 Hälsofrämjande arbete
Fysisk aktivitet i COSMIC
Så här dokumenteras Levnadsvanor i COSMIC Utgå från formuläret Frågor Levnadsvanor.
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Så här dokumenteras Levnadsvanor i COSMIC Utgå från formuläret Frågor Levnadsvanor, där patienten fyllt i uppgifter om sina levnadsvanor …
Hälsa.
Fysisk aktivitet och barn
Konditon Upplevelsen av ett motionspass påverkas vilken intensitet träningen har. Man kan dela upp konditionsträning i två delar: Högintensiv träning och.
Hälsa och Kondition.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Fysisk aktivitet vid Cancer -Varför? -Hur?
Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård 15 nov 2012.
Fysisk aktivitet och FaR® vid cancersjukdom Andrea Porserud Specialistsjukgymnast Onkologi.
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Sofia Carlsson FYSS FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. En handbok i fysisk aktivitet för hälso-
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Hälsa och livsstil åk 8 kondition
Hälsa och livsstil åk 7 Kondition.
Personen som kommer till Friskvården i Värmland
Sjukgymnast Fysisk aktivitet = Sant
Träff 2 Välkommen!.
Fysisk aktivitet Vetenskapligt säkerställda effekter för ökad hälsa
(FYSS 2015) Borgskalan (RPE-skalan):
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Fysisk aktivitet i COSMIC
Presentationens avskrift:

FaR®i NU-sjukvården

Hälsofrämjande Sjukhus NU medlem sedan våren 2009 Hälsofrämjande synsätt och arbete för: - Patient - Medarbetare - Medborgare - Ledning Livsstilsfrågor Plattform för FaR

Ca 63 % av dödsfallen i världen anses förklaras av livsstilsrelaterad sjukdom (non communicable diseases) Dålig kondition väger tyngre gällande totalmortalitet (förtida död) än rökning + diabetes + fetma tillsammans Antalet förbrukade kalorier/v korrelerar väl med sjukhuskostnader, ffa genom färre inläggningar och kortare vårdtider

Hälsofrämjande arbete i NU-sjukvården Ett strukturerat hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande förhållningssätt ska ingå i alla patientmöten inom länssjukvården Vid varje vårdkontakt ska hälsoperspektivet beaktas Arbetet omfattar i första hand levnadsvanor rörande tobaksvanor, riskbruk alkohol och inaktivitet. På sikt ska även ohälsosamma kostvanor införas (VÖK 2013-14)

Under åren 2013-14 ligger huvudsakligt fokus Under åren 2013-14 ligger huvudsakligt fokus på patienter med hjärtsjukdom, diabetes, TIA, KOL och artros. FaR ska förskrivas där det anses vara relevant. Den fysiska aktiviteten ska dokumenteras. En första utvärdering sker dec-13

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Fysisk aktivitet och träning lyfts fram som en viktig del av förebyggande och behandlande åtgärd för flera sjukdomar, graderat efter evidensgrad 1-10 Enkla råd om fysisk aktivitet – Låg prio Råd om fysisk aktivitet med tillägg - Prio > 3 Enkla råd om fysisk aktivitet med tillägg och särskild uppföljning – prio 2-3 Kvalificerad rådgivning (ex. Vuxna, inaktiva med diabetes, prio 1) För vissa diagnoser finns egna riktlinjer med andra prioriteringsgrader. Tex. Verksamheten inom hjärtrehabiliteringen (Soc.st 2011)

FYSS eller FaR® ? FYSS – FYsisk Aktivitet i Sjukdomsprevention/ Sjukdomsbehandling Kunskapsbank bokform/nätet 33 diagnosspecifika kapitel www.fyss.se FaR® - Fysisk Aktivitet på Recept Ett konkret verktyg för att främja fysisk aktivitet och träning

FaR® Förebygger och behandlar sjukdom Kompletterar eller ersätter läkemedelsbehandling Bron över till friskvården Ska följas upp

FaR® är framgångsrikt FaR® leder till ökad aktivitetsgrad och förbättrat fysisk och mental hälsa Kallings 2008 Bättre compliance för FaR® jmf med enkla råd om motion Soc.styrelsen 2011 Compliance på samma nivå som för läkemedel Hellénius 2011 Kostnadeffektivt Kallings 2008 Non-adherence; 16 % Adhered fully; 53 % Partial adherence; 19 % Adhered, but changed activity; 12 % Hellénius 2011

Individuellt anpassad ordination All legitimerad sjukvårdspersonal kan ordinera ett FaR® på steg 1 till 2 och med rätt kunskap på steg 3 All sjukvårdspersonal kan ”hitta” patienterna! Steg 3 Fysisk träning Steg 2 Vardagsaktivitet (7000 steg) Steg 1 Stillasittande

Definitioner Fysisk aktivitet – definieras som all kroppsrörelse producerad av skelettmuskulatur, vilken resulterar i energiförbrukning (Caspersen et al.) Fysisk träning – är den del av fysisk aktivitet som är planerad, strukturerad och återkommande och har ett specifikt syfte att förbättra eller bibehålla fysisk prestationsförmåga. (Caspersen et al.) Fysisk träning krävs ofta för behandlingseffekt av befintlig sjukdom Steg 3 Fysisk träning Steg 2 Vardagsaktivitet (7000 steg) Steg 1 Stillasittande

Fysisk aktivitet; 6,5 tim (låg intensitet) Stillasittande; 9 tim Fysisk aktivitet; 0,5 tim (måttlig intensitet) Sömn; 8 tim

Stillasittande – muskulär inaktivitet Stillasittandet ökar i samhället. Allt fler åker bil Mer än var sjunde svensk har en stillasittande fritid. Ännu fler har ett stillasittande jobb! Vuxna svenskar sitter i snitt ca 9 h /dag Ny forskning har visat att längre stunder ( >2h) av stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet under dagen, är starkt kopplat flera sjukdomar (fetma, diabetes, metabola syndromet, hjärt-/kärlsjukdom, cancer) och förtida död. Sambandet ses oberoende av BMI och träning.

Den aktiva soffpotatisen Fysiskt aktiv >150 min/vecka och Tillbringar mycket tid i stillasittande Owen et al. 2010 Exercise Sports Sci Rev

1 MET=den basala energiomsättningen vid fullständig vila MET = en metabolisk ekvivalent 1 MET=den basala energiomsättningen vid fullständig vila Stillasittande – all vaken aktivitet i liggande eller sittande position som innebär muskulär inaktivitet i de större muskelgrupperna, låg energiförbrukning – mindre än 1,5 MET Lågintensiv fysisk aktivitet – lågintensiv aktivitet ofta i samband med vardaglig sysselsättning i hemmet, på jobbet eller på fritiden - 1,5-3,0 MET (LIFA – lågintensiv fysisk aktivitet) Medel och högintensiv aktivitet – vanligtvis avsiktlig träning eller motion – mer än 3,0 MET (MHFA=medel- och högintensiv) LIFA = NEAT = Non Exercise Activity Thermogenesis

Exempel: Två personer med samma ålder och kön Förbränning genom fysisk aktivitet endast liten del av det totala, NEAT viktigt! Kcal Person A-inaktiv vardag Totalt 2 650 Person B – aktiv vardag Totalt 3 350 Stor variation Vardagsaktivitet 700 kcal Vardagsaktivitet 1400 kcal 300 Kcal 30 min jogging 150 Kcal TEM (förbränning av matintag) 1500 Kcal Basal omsättning

Motion i vardagen ökar överlevnaden för 60-åringar 4000 60-åringar i Stockholm har följts avseende hjärtkärlsjukdom i drygt 12 års tid Resultat: de deltagare som hade högst aktivitetsnivå i vardagen hade 27% lägre risk att drabbas av hjärtattack och stroke och 30% lägre risk att avlida oavsett orsak än de med lägsta aktivitetsnivån. Resultatet var oberoende av hur mycket de motionerade i mer planerad form. Bäst resultat hade de som både motionerade organiserat och var aktiva i vardagen. The importence of non-exercise physical activity for cardiovaskular health and longvity Ekblom Bak E. et al. British Journal of Sports Medicine

Take a break! ”Prolonger” ”Breaker” Ickesittande tid Sittande tid vitt svart 6 cm minskat midjemått Owen et al. 2010 Exercise Sport Sci Rev

Stillasittandets fysiologi Många negativa effekter för kroppen vid långvarig fysisk inaktivitet: Reducerad prestationsförmåga Hjärtfrekvensen ökar vid lättare ansträngning Kapaciteten att omsätta energi minskar i muskulaturen Muskelcellerna krymper Blodvolymen reduceras Immunförsvaret, hormonsystemet och benstommen försvagas Vid oförändrat energiintag ökar inlagringen av fett

Allmänna Riktlinjer Minst 30 min 5 dagar/vecka (150 min) med, för individen, måttlig intensitet, eller ansträngande fysisk aktivitet minst 20 min 3 dagar/vecka, eller en kombination av dessa. Minsta sammanhängande aktivitetstid är 10 min. Dessutom rekommenderas muskulär motståndsträning och muskeltöjningar av stora muskelgrupper minst 2 ggr/vecka Rekommendationen för barn är minst 60 min aktivitet/dag

Ansträngning 6… 7… MYCKET, MYCKET LÄTT 8… 9… MYCKET LÄTT 10… 11… GANSKA LÄTT 12… 13… NÅGOT ANSTRÄNGANDE 14… 15… ANSTRÄNGANDE 16… 17… MYCKET ANSTRÄNGANDE 18… 19… MYCKET, MYCKET ANSTRÄNGANDE 20… Borgs RPE-skala

Uppskattning av aktivitetsmängd Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, t.ex promenader, cykling, trädgårdsarbete? 0 min/ ingen tid Mindre än 30 min 30-60 min (0,5-1 timma) 60-90 min (1-1,5 timmar) 90-150 min (1,5-2,5 timmar) 150-300 min (2,5-5 timmar) Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning, som får dig att bli andfådd, t.ex löpning, motionsgymnastik, bollsport? 0 min/ ingen tid Mindre än 30 min 30-60 min (0,5–1 timma) 60-120 min (1-2 timmar) Mer än 120 min (>2 timmar) Räkna samman all tid (minst 10 min/gång)

Motivation ”Vad gör du redan …?” ”Hur ofta …?” ”Hur länge …?” ”Hur hårt …?” ”Vad skulle du kunna börja med/göra mer av …?” Min motivation är … Låg Måttlig Hög

Individualisera!

Kranskärlssjukdom Hypertoni Diabetes Typ 2 Varje träningspass ska inledas med en uppvärmningsfas och avslutas med en nära nog lika lång nedvarvningsfas 2. Styrketräning 2-3 ggr/vecka 8-10 övningar 1-3 set med 10-15 reps   Rekommenderad träning Frekvens Intensitet enligt Borgs RPE-skala Duration Att tänka på 1. Konditionsträning 3-5 ggr/vecka 12-15 40-60 min. Intervall eller distans Hypertoni Maximal effekt efter 4-6 månader Qigong och cirkelträning tycks kunna sänka blodtrycket   Rekommenderad träning Frekvens Intensitet enligt Borgs RPE-skala Duration Att tänka på 1. Konditionsträning 5-7 ggr/vecka 11-13 Minst 30 min 2. Styrketräning Många repetitioner samt lågt motstånd Diabetes Typ 2 Regelbunden fysisk aktivitet är en viktig del av behandlingen 3. Styrketräning 2-3 ggr/vecka 8-10 övningar, 8-12 reps   Rekommenderad träning Frekvens Intensitet enligt Borgs RPE-skala Duration Att tänka på 1. Basaktivitet dagligen 12-13 Minst 30 min 2. Konditionsträning 3-5 ggr/vecka 13-16 20-60 min

Val av aktivitet Viktigt att hitta en aktivitet som passar individen med avseende på: Sjukdom och fysisk förmåga Motivation och intresse Förutsättningar i närområdet Kostnader

Förutsättningar i närområdet Nivå 3 Anpassade aktiviteter Nivå 2 Ordinarie föreningsaktiviteter Nivå 1 Egenträning/motion Aktivitetskatalog 2012

Kostnader Det finns inget högkostnadskort för fysisk aktivitet Kostnader för träning betalar patienten själv Vissa gym och friskvårdsorganisationer har själva valt att subventionera folkhälsa och ger rabatt!

Att ordinera FaR® Identifiera patient med behov av FaR® Motivera Individualisera, om möjligt testa! Ordinera Ombesörj att uppföljning sker Kvalitet är viktigt!

FaR® i Melior Ordination Ta fram patientens journalmapp. Välj fliken Välj Ny, kontrollera att det är din hemavdelning som du arbetar på vid ”Avd” och att ditt namn står under ”Ansvarig”, klicka på OK.  

Välj FaR-Ordination vuxen eller annan lämplig FaR-ordination under Typ av dokument. Använd mall är förvalt. Klicka på Skriv. Fyll i mallen och klicka på Spara och sedan Signera när du är klar. Klicka på Skriv ut och ange vem utskriften ska till (patienten). Ditt dokument lagras och du ser att händelsedatum och dokumentnamn visas i aktuell listruta.

Exempel på FaR® í Melior

Ordination Ange KVÅ-kod !!! DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet (FaR) DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet

Uppföljning Patienter inom länssjukvård följs upp av ordinerande enhet   • FaR som ordinerats till patienter som vid avslut i länssjukvård fortsätter sin medicinska behandling i PV, följs upp i PV, precis som vid annan medicinsk behandling. • Patienter som ej har fortsatt medicinsk kontakt med PV efter avslut från länssjukvården, följs ej heller upp av PV när det gäller FaR. Dessa patienter kan däremot bli aktuella för uppföljning av DSG, alt FaR- samordnare i kommunen   

Har patienten följt ordinationen ? Förändring av upplevd hälsa ? Effekt ? Motivation till fortsatt fysisk aktivitet ? Fortsatt planering ?

För mer information Intranätet - Hälsofrämjande sjukhus FYSS Finns på www.fyss.se och i bokform. Fyss finns också i Melior under ”länkar”. REK-listan Är en lista över rekommenderade läkemedel och terapiråd som är framtagen av Läkemedelskommittén i VGR. I REK-listan finns korta rekommendationer för fysisk aktivitet vid de vanligaste diagnoserna där det har effekt.   De angivna mängderna i FYSS och REK-listan ska ses som en behandlande dos, vilken för den fysiskt inaktive patienten ibland kan behöva tid för att uppnå.

Material Allmänt om FaR Broschyrer med aktiviteter för olika tillstånd (Finns som pdf via länk på intranätet) Äldre Övervikt/fetma Artros Astma Claudicatio Depression Diabetes typ 2 Graviditet Hypertoni Höga blodfetter Kol Kranskärlssjukdom Ledgångsreumatism Långvariga ryggbesvär Metabola syndromet Smärta Stress Stroke Yrsel och balansrubbningar Promenaden - ett bra steg mot en bättre hälsa Aktivitetsdagbok

Lycka till! FaR-stödjande funktion Johanna Axelsson leg sjukgymnast Tel: 010-4354580 E-post: johanna.axelsson@vgregion.se Erbjuder stöd och råd till förskrivare till och med maj 2014