Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008

Regeländringar i sjukförsäkringen Träder i kraft 1 juli 2008 och 1 januari 2009 Införande av rehabiliteringskedja Tidsbegränsning av sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning Tidsbegränsad sjukersättning upphör Nya kriterier för rätten till sjukersättning Jan Regeländringar i sjukförsäkringen Bilden visar en sammanfattning av de viktigaste förändringarna, förklaringar finns i materialet längre fram.

Regeringen vill med den nya sjukförsäkringen 1 juli 2008… ”…effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete.” Proposition 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete Följande säger regeringen om sin proposition: Sjukförsäkringen måste bli mer förutsägbar och ge bättre drivkrafter för återgång i arbete. Ju längre en sjukskrivning pågår, desto mindre är sannolikheten att den sjukskrivne kan komma tillbaka till arbete. Det är därför särskilt viktigt med tidiga insatser.

Rehabiliteringskedjan Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Rehabiliteringskedjan För att råda bot på passiviteten i sjukskrivningsprocessen föreslår regeringen att en rehabiliteringskedja med fasta hållpunkter införs. För fullständigt talarmanus till Rehabiliteringskedjan se Bilaga till talarmanus. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.

Ettårsgräns för sjukpenning Sjukpenning i högst 364 dagar under “ramtid” på 450 dagar Kan beviljas för ytterligare dagar (synnerliga skäl) Ersättningsnivå 80%, högst 654 kronor per dag Arbetslös högst 486 kronor per dag

Högre ersättning vid allvarliga sjukdomstillstånd Synnerliga skäl Mycket allvarlig sjukdom (vissa tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar, väntar på transplantation) 80 % av sjukpenninggrundande inkomsten mer än 364 dagar

Förlängd sjukpenning Förlängd sjukpenning i högst 550 dagar efter ansökan Ersättningsnivå 75 %, högst 613 kronor per dag

Tidsbegränsad sjukersättning upphör Tidsbegränsad sjukersättning som upphör efter 1 juli kan beviljas för ytterligare perioder Sammanlagt kan högst 18 månader beviljas, längst till och med december 2012 Tidsbegränsad sjukersättning upphör Möjligheten att nybevilja tidsbegränsad sjukersättning upphör för beslut från och med juli 2008. Inriktningen i de nya förslagen är att den försäkrade ska återfå sin arbetsförmåga under tiden med sjukpenning, medan sjukersättning förbehålls försäkrade med stadigvarande nedsatt arbetsförmåga. En ansökan, som kommer in till Försäkringskassan efter den 1 juli 2008, men där prövningen avser tid före juli 2008, ska prövas enligt tidigare bestämmelser. Det innebär att Försäkringskassan under en övergångstid kommer att pröva både enligt äldre och ny lagstiftning. Övergångsbestämmelser för tidsbegränsad sjukersättning Förslaget är att en försäkrad vars tidsbegränsade sjukersättning upphör efter den 1 juli 2008 ska kunna beviljas tidsbegränsad sjukersättning enligt äldre bestämmelser för ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader, dock längst till och med december månad 2012. Regeringen anser att det behövs en lång övergångsperiod för att försäkrade, som under en lång tid har varit borta från arbetsmarknaden, ska få en rimlig chans att komma tillbaka. Det är också viktigt att inte alltför många ärenden avslutas samtidigt. Regeringen uppskattar att under en övergångsperiod kommer 2 000 – 2 500 ärenden per månad att avslutas hos Försäkringskassan. Regeringen anser att det är viktigt att försäkrade som har tidsbegränsad sjukersättning får hjälp och stöd för återgång i arbete i god tid innan ersättningen löper ut. Regeringen skriver att rehabiliteringsbehovet bör kartläggas och nödvändiga åtgärder vidtas utan fördröjning.

Kraven skärps för att få sjukersättning Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga Alla rehabiliteringsmöjligheter uttömda Särskilda skäl ska inte beaktas Kraven skärps för att få sjukersättning Sjukersättning bör endast komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt och alla rehabiliteringsmöjligheter bedöms vara uttömda. I förslaget står det att det rör sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador där ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga. Regeringen räknar med att antalet individer som beviljas sjukersättning kommer att minska kraftigt framöver om förslagen genomförs. Särskilda skäl ska inte beaktas Regeringen föreslår att möjligheten att beakta särskilda skäl tas bort inom sjukersättning. Det innebär att vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska inte längre beaktas särskilda skäl som till exempel ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet.

Vad innebär regeländringarna för arbetsgivare? Arbetsrättsligt ingen förändring Arbetsgivarnas ansvar för anpassning och rehabilitering kvarstår Arbetsgivarnas ansvar kvarstår dag 91-180 även om den anställda har kontakt med Arbetsförmedlingen Vad innebär regeländringarna för arbetsgivare? Anställningsskyddet vid sjukdom påverkas inte av förslagen i propositionen. Såsom har konstaterats i promemorian och i andra delar av denna proposition syftar de föreslagna ändringarna i sjukförsäkringssystemet inte till att påverka tillämpningen av arbetsrätten när det gäller arbetsgivares rehabiliteringsansvar. Regeringen vill därför tydliggöra att kravet på saklig grund för uppsägning av en arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom i enlighet med bl.a. den praxis som utvecklats genom Arbetsdomstolens avgöranden på området även fortsättningsvis kommer att gälla. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt arbetsrätten har kortfattat beskrivits i avsnitt 6.2.2.Se prop. En inte osannolik konsekvens av de föreslagna förändringarna i sjukförsäkringssystemet är att beteenden både hos arbetsgivare och arbetstagare kommer att påverkas. Bedömningar och ställningstaganden i fråga om det finns någon möjlighet för en sjukskriven arbetstagare att i framtiden återgå i arbete hos arbetsgivaren kan exempelvis komma att ske i ett tidigare skede än vad fallet är i dag. Detta är enligt regeringens uppfattning dock inte liktydigt med att uppsägning kan ske på mindre starka eller klarlagda grunder. Förslagen innebär inte någon förändring i den grundläggande skyldighet en arbetsgivare har, enligt arbetsmiljölagen, lagen om allmän försäkring och indirekt genom arbetsrätten, att vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren. Innan denna skyldighet har fullgjorts föreligger inte saklig grund för uppsägning. Se fortsättning nästa sida. Fortsättning…

Fortsättning… Sammanläggning av sjukperioder kan innebära krav på omplacering tidigt i en ny sjukperiod Arbetsgivarutlåtande begärs via den anställda Anställda med tidsbegränsad sjukersättning som upphör kan komma tillbaka i tjänst Fortsättning… Likaså kan beteendet hos en arbetstagare förändras genom att insatser på ett tidigare stadium sätts in med inriktning mot andra arbetsuppgifter och anställningar. Fokus kommer inte, såsom alltför ofta är fallet i dag, ligga på att enbart vänta ut situationen när det gäller förmågan att återgå till samma arbete hos samma arbetsgivare, antingen på grund av att arbetstagarens hälsotillstånd har förbättrats eller att någon omständighet på arbetsgivarens sida möjliggör en återgång i arbete. Någon förändring i den försäkrades anställningstrygghet åsyftas dock inte med förslaget.

Arbetsgivarens ansvar Klarlägga behov av rehabilitering Anpassa arbetsuppgifterna/arbetsplatsen Tillvarata restarbetsförmågan Hålla kontakt med den sjukskrivne Vid behov kontakta Företagshälsovård Dokumentera

Hälso- och sjukvårdens ansvar Utredning,behandling och rehabilitering Utfärda medicinska underlag Ökat ansvar för rehabilitering

Arbetstagarens ansvar Arbeta efter förmåga trots sjukdom Till Försäkringskassan inkomma med utlåtande från arbetsgivaren om möjligheter till omplacering och anpassning av arbetsplatsen Byta arbete då aktuellt arbete inte kan förenas med sjukdom Lämna medicinskt underlag och information som underlag för rehabilitering Aktivt delta i utredning, planering och rehabilitering Anmäla ändrade förhållanden till FK som har betydelse för ersättningen

Försäkringskassans ansvar Hålla tidsgränserna Kalla till avstämningsmöten Få kunden och övriga aktörer att förstå och ta sitt ansvar Påtala vikten av att tillvarata arbetsförmågan Upprätta en Plan för återgång i arbete Samordna nödvändiga insatser

Rehabiliteringsverktyg Förebyggande sjukpenning Anpassning av arbetsförhållanden Arbetsresor Bidrag till arbetshjälpmedel Avstämningsmöte Partiell sjukskrivning Aktiv sjukskrivning Arbetsträning/arbetsprövning Särskilt högriskskydd

Arbetsgivaren – en nyckelroll Tidigt agerande redan under sjuklöneperioden Klara rutiner och förväntningar för hur sjukskrivningsfrågor hanteras på arbetsplatsen Beredskap för alternativa arbetsuppgifter – kanske kan den anställde göra något annat än ordinarie arbetsuppgifter redan under sjuklöneperioden Pröva möjligheten att anpassa arbetsuppgifterna Pröva möjligheten att omplacera Er anställde har ett begränsat antal sjukskrivningsdagar Se tidigare information för de första fyra punkterna på bilden Ny version av FK 3200 för att kunna göra bedömning om förutsättningar för rätt till ”sjukersättning tills vidare”.