Växthusgaser Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser: CO2 – koldioxid CH4 – metan N2O – lustgas HFC - fluorklorväten FC - fluorkarboner SF6 - svavelhexaflorid Vattenånga står för 2/3 av den naturliga växthuseffekten, men mänsklig verksamhet tillför inte vattenånga i atmosfären. Dock råder stor osäkerhet om konsekvenser av utsläpp på höjd höjd. Mer info: www.lfv.se och www.transportstyrelsen.se Naturligt förekommande Artificiella Vattenånga i atmosfären är en del av den hydrologiska cykeln, ett slutet system av cirkulerande vatten – av vilket det finns en begränsad mängd på planeten – från haven och landmassorna till atmosfären och tillbaka igen genom avdunstning och transpirering, kondensering och utfällning. CO2 – koldioxid – står globalt för 60 % av den ökade växthuseffekten CH4 – metan - står globalt för 20 % av den ökade växthuseffekten N2O – lustgas - står globalt för 4-6 % av den ökade växthuseffekten HFC - flourklorväte

Växthusgaser Efter koldioxid, är metan och fluorklorväten de växthusgaser man främst kommer i kontakt med som energi- och klimatrådgivare Svavelhexafluorid (SF6) är en artificiell gas som används i ställverk och vid installation. Ställverkstillverkare utnyttjar SF6-gas för att bygga säkra, tillförlitliga och kompakta installationer för företag inom överföring och distribution av elkraft. Det används bl.a. Som isolermedium i högspänningsutrustning på grund av dess isolerande och ljusbågsläckande egenskaper.

Olika växthusgaser Det finns fler växthusgaser än koldioxid Bild 2.2.4 – Olika växthusgaser Bild: Fördelningen mellan olika växthusgaser i atmosfären Syfte med bilden: Förklara att det finns flera olika växthusgaser och hur de påverkar klimatet. Manus: Ökningen av atmosfärens växthusgashalt beror på många olika processer och gaser. Förutom koldioxid släpps också andra växthusgaser ut i större mängder nu än i förindustriell tid. Hit hör dikväveoxid (lustgas) och metan. Även marknära ozon har växthusverkan. Ozonbildningen i de lägre luftlagren har ökat till följd av utsläppen av kväveoxider, kolväteföreningar och kolmonoxid. Växthuseffekten förstärks ytterligare av att atmosfären också tillförs helt nya växthusgaser, framställda av människan. Dit hör framförallt vissa flourhaltiga ämnen, såsom CFC (klorflourkarboner eller ”freoner”) som bryter ner ozonlagret och HFC (flourväten), som inte inverkar på ozonskiktet. Som växthusgaser är HFC-ämnena dock jämförbara med CFC, och de uppträder numera i snabbt ökande halter i atmosfären. Det är inte bara genom förbränning av olja, kol och gas som människan påverkar växthushalten i atmosfären utan också genom sitt sätt att bruka åkrar, skog och annan mark. Genom förändrad markanvändning inverkar människan på atmosfärens halter av växthusgaserna metan och dikväveoxid. Till naturliga växthusgaser räknas: Vattenånga (H2O) som kommer från avdunstning från jordytan. Koldioxid (CO2) som främst kommer från förbränning av fossila bränslen som olja, kol och gas. Metan (CH4) som främst kommer från jordbruk och avfallsdeponier. Lustgas (dikväveoxid, N2O) som främst kommer från jordbruk, avfall och industriprocesser. Till de växthusgaser som inte har naturligt ursprung räknas bland annat: Ozonnedbrytande ämnen (artificiella) Flourerade växthusgaser (i huvudsak artificiella): - Florkolväten (HFC), som kommer från kyl- och frysanläggningar, luftkonditioneringar och värmepumpar. - Flourkarboner (FC) som kommer från aluminiumframställning. - Svavelhexaflourid (SF6) en gas som kommer från tyngre elektriska apparater. I jämförelse med koldioxidhalten är halterna av alla andra växthusgaser i atmosfären ännu mycket låga. Räknat per molekyl har dessa gaser å andra sidan långt kraftigare växthusverkan än koldioxiden, vilket innebär att de likafullt ger ett märkbart bidrag tillväxthuseffekten och dess förstärkning. Liksom koldioxiden har några av fluorföreningarna dessutom så lång livslängd i atmosfären att de kommer att bidra till växthuseffekten många tusen år in i framtiden. Olika växthusgaser

GWP – Global Warming Potential GWP-faktorn anger hur mycket ett kilo av växthusgasen påverkar klimatet i jämförelse med ett kilo koldioxid. Vanligtvis används ett hundraårsperspektiv, GWP100. Med hjälp av GWP-faktorn kan alla utsläpp räknas om till koldioxidekvivalenter. I samband med klimatfrågor talar man ofta om GWP-faktorn, Global Warming Potential, för en växthusgas. GWP-faktorn anger hur mycket ett kilo av växthusgasen påverkar klimatet i jämförelse med ett kilo koldioxid. På grund av att växthusgaserna har olika livslängd i atmosfären skiljer sig faktorn åt beroende på vilket tidsperspektiv man utgår ifrån. Vanligtvis används ett hundraårsperspektiv, GWP100.

GWP – Global Warming Potential

Sveriges utsläpp Sverige har relativt låga utsläpp Transporterna ökar stadigt Bild 2.2.3 – Sveriges koldioxidutsläpp Bild: Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Syfte med bilden: Visa hur de svenska utsläppen ser ut. Manus: Sveriges relativt låga utsläpp av växthusgaser per person hänger delvis samman med att svensk el till största delen produceras med vattenkraft och kärnkraft. En ökande andel produceras också med förnybar energi från sol, vind och biobränsle. Sedan 1990 har växthusgasutsläppen inom bostads- och servicesektorn minskat tack vare övergång från enskild uppvärmning med olja till fjärrvärme, värmepumpar och biobränslen. Även utsläppen från jordbrukssektorn och avfallssektorn har minskat. Inom jordbruket beror det främst på färre djur i de svenska jordbruken där varje ko släpper ut metangas per år motsvarande koldioxid från en bil som kör 1 000 mil. Utsläppen från avfall har minskat genom insamling av deponigas och genom förbud mot att deponera brännbart och organiskt avfall som istället går till förbränning för fjärrvärmeproduktion. De minskade utsläppen från bostäder och jordbruk uppvägs tyvärr av att utsläppen inom transportsektorn stadigt ökat på grund av att en stark ekonomisk tillväxt har genererat fler transporter. Allt större mängder gods transporteras med lastbil och den tunga godstrafikens utsläpp av koldioxid i Sverige steg med 30 procent från 1990 till 2005. Den stadiga trafikökningen är huvudorsaken till att olja och oljeprodukter behållit sin dominerande ställning i förhållande till andra bränsleslag. Sveriges utsläpp

Källor till utsläpp av växthusgaser globalt Energiförsörjning 27% Transport 13% Bostäder och service 8% Industri 19% Jordbruk Avskogning 17% Avfallshantering 3% Data för 2004 Totala utsläpp: 49 Gton CO2e Källa: IPCC, 2007

Källor till utsläpp CO2 Energiproduktion, transporter, övrig förbränning CH4 Utsöndring från idisslande boskap, risodling, läckage från avfallsupplag och gödsel, upptining av permafrost, termiter, avgång från oceaner, etc. N2O Avgång från jordbruksmark (kvävebaserade gödningsmedel), hav, regnskogar, bakterier i mark, förbränning av fossila bränslen, industri, sjukhus Kväveoxid: Kväveoxid (N2O) släpps naturligt ut av hav och regnskogar samt av bakterier i marken. Människoinfluerade källor innefattar kvävebaserade gödningsmedel, förbränning av fossila bränslen och industriell kemisk produktion som använder kväve, som avloppsrening. I industrialiserade länder svarar N2O för runt 6 % av utsläppen av växthusgaser. I likhet med CO2 och metan är kväveoxid en växthusgas vars molekyler absorberar värme som försöker fly ut i rymden. N2O är 310 gånger mer effektivt än CO2 vad gäller värmeabsorbering. Sedan inledningen av den industriella revolutionen har halten kväveoxid i atmosfären ökat med cirka 16 % och bidrar med 4 - 6 % till den utökade växthuseffekten.

Källor till utsläpp CH4 Metanutsläpp från jordbruket står vid sidan om lustgas och koldioxid för en stor andel av klimatpåverkan från den mat vi äter, detta omfattas dock inte av energi- och klimatrådgivarens uppdrag idag. Mer information om jordbrukets klimatpåverkan finns i rapporten JOKER från Hushållningssällskapet Halland. Spontanutsläppen av metan från avfallsdeponier och gödsel är grunden till varför biogas ger en mycket hög miljöbesparing som fordonsbränsle. Kväveoxid: Kväveoxid (N2O) släpps naturligt ut av hav och regnskogar samt av bakterier i marken. Människoinfluerade källor innefattar kvävebaserade gödningsmedel, förbränning av fossila bränslen och industriell kemisk produktion som använder kväve, som avloppsrening. I industrialiserade länder svarar N2O för runt 6 % av utsläppen av växthusgaser. I likhet med CO2 och metan är kväveoxid en växthusgas vars molekyler absorberar värme som försöker fly ut i rymden. N2O är 310 gånger mer effektivt än CO2 vad gäller värmeabsorbering. Sedan inledningen av den industriella revolutionen har halten kväveoxid i atmosfären ökat med cirka 16 % och bidrar med 4 - 6 % till den utökade växthuseffekten.

Reduktion av utsläpp av växthusgaser uttryckt som CO2-ekvivalenter Diagrammet avser livscykelemissioner och baseras på dagens odlingsförhållanden i mellersta Sverige. Källa: Bioenergi från jordbruket – en växande resurs. SOU 2007:36

Källor till utsläpp FC Används bl.a. inom elektronikindustrin och bildas som en förorening vid aluminiumtillverkning. Freon ingår i gruppen flourkarboner. SF6 Används bl.a. som isolermedium i högspänningsutrustning som ställverk. Läckage från tyngre elektrisk apparatur.

Källor till utsläpp HFC Används bl.a. som köldmedium i värmepumpar och luftkonditionering. Dominerande utsläpp i Sverige: läckage från kylskåp, värmepumpar och brandsläckarutrustning Användningen och utsläppen av HFC ökar, främst till följd av freonförbudet. Däremot har de totala utsläppen av köldmedium minskat sedan 80-talet. Installation av större anläggningar ska anmälas till miljökontoret i kommunen innan installation och kontroll och rapportering av läckage från större anläggningar och aggregat görs årligen 7.2.2 Utsläpp av HFC De främsta källorna till utsläpp av HFC (fluorkolväten) är användningen av dessa köldmedie i kyl- frys och klimatanläggningar samt i värmepumpar. Utsläppen av HFC ökar i hela Sverige till följd av förbudet mot ozonnedbrytande freonerna CFC och HCFC. Användningen av HFC kan antas fortsätta öka under den närmaste tiden till följd av förbudet. Läckaget av HFC ökar i takt med användandet. Utvecklingen av utsläppen beror till stor del på hur många maskiner med HCF som köldmedium som kommer att installeras i framtiden och hur dessa tas om hand vid skrotning. De nationella utsläppsprognoserna för de fluorerade växthusgaserna pekar på en mindre ökning av utsläppen. Vid en snabbare utfasning av HFC som köldmedium kan utsläppen dock minska. Fluoriderade växthusgaser: Dessa är de enda växthusgaser som inte förekommer naturligt utan är framtagna av människan för industriellt bruk. Deras andel av utsläppta växthusgaser från industrialiserade länder är cirka 1,5 %. Men de är extremt kraftfulla – de kan fånga värme upp till 22 000 gånger mer effektivt än CO2 – och de kan stanna tusentals år i atmosfären. Fluoriderade växthusgaser är sådana som hydrofluorkarboner (HFCs) som används för kylning och nedfrysning, inklusive luftkonditionering, svavelhexafluorid (SF6), som exempelvis används inom den elektroniska industrin och perfluorokarboner (PFCs), som släpps ut under tillverkningen av aluminium och även används av den elektroniska industrin. De förmodligen mest kända av dessa gaser är klorofluorkarboner (CFCs) som inte bara är fluoriderade växthusgaser utan också utarmar ozonskiktet. De började tas ur bruk under 1987 års Montreal-protokoll för ozonutarmande ämnen.

Källor till utsläpp HFC Ingrepp i ett köldmediesystem och trycksättning av gas får endast utföras av ett ackrediterat kontrollorgan med en certifierad arbetsledare! Detta gäller både installation och reparation av värmepumpar och luftkonditionering. Undantag för installation av vissa luft-luftvärmepumpar där ingrepp ej görs i köldmediesystemet. 7.2.2 Utsläpp av HFC De främsta källorna till utsläpp av HFC (fluorkolväten) är användningen av dessa köldmedie i kyl- frys och klimatanläggningar samt i värmepumpar. Utsläppen av HFC ökar i hela Sverige till följd av förbudet mot ozonnedbrytande freonerna CFC och HCFC. Användningen av HFC kan antas fortsätta öka under den närmaste tiden till följd av förbudet. Läckaget av HFC ökar i takt med användandet. Utvecklingen av utsläppen beror till stor del på hur många maskiner med HCF som köldmedium som kommer att installeras i framtiden och hur dessa tas om hand vid skrotning. De nationella utsläppsprognoserna för de fluorerade växthusgaserna pekar på en mindre ökning av utsläppen. Vid en snabbare utfasning av HFC som köldmedium kan utsläppen dock minska. Fluoriderade växthusgaser: Dessa är de enda växthusgaser som inte förekommer naturligt utan är framtagna av människan för industriellt bruk. Deras andel av utsläppta växthusgaser från industrialiserade länder är cirka 1,5 %. Men de är extremt kraftfulla – de kan fånga värme upp till 22 000 gånger mer effektivt än CO2 – och de kan stanna tusentals år i atmosfären. Fluoriderade växthusgaser är sådana som hydrofluorkarboner (HFCs) som används för kylning och nedfrysning, inklusive luftkonditionering, svavelhexafluorid (SF6), som exempelvis används inom den elektroniska industrin och perfluorokarboner (PFCs), som släpps ut under tillverkningen av aluminium och även används av den elektroniska industrin. De förmodligen mest kända av dessa gaser är klorofluorkarboner (CFCs) som inte bara är fluoriderade växthusgaser utan också utarmar ozonskiktet. De började tas ur bruk under 1987 års Montreal-protokoll för ozonutarmande ämnen. Propan och isobutan är mycket eldfarliga Ammoniak i höga koncentrationer hälsovådligt Blandade erfarenheter av koldioxid Det finns alternativ till HFC koldioxid, ammoniak, propan, pentan, isobutan