Möjligt och omöjligt Reduktion av effekttopp

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
ÖGS Bolaget AB Miljöåtgärder.
Advertisements

Automatic Delivery Rewards
Geografi Henrik Carlsson.
Rapport Allmänheten om vegetarisk mat Djurens Rätt
FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt.
Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!
Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut?
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
Enhetschef Fastighetsutveckling
Leif Köldal EKG Leif Köldal
Presentation Energikollen Lantbruk Gruppträff 2
Injustering värmesystem
Värme i villan.
Ekonomisk bedömning av energirelaterade åtgärder
Belysning Sjöglimtens Samfällighet
LED – INVESTERING SOM LÖNAR SIG Mer ljus med mindre energi
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Vindenergi Väst AB (publ) (VeVAB)
Lönsamhet i produktionsförbättringar
SAMHÄLLSEKONOMI.
Nya balkonger BRF Dragonen 2015 Före Efter
Trender inom elförbrukning och elgenerering
Val som ger 500 % skillnad Bertil Moritz HM Power AB Energyforum Elmätning 2003.
Årskurs 8 Fysik – Energi.
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Solvärme&Solel Björn Karlsson.
Kundundersökning mars 2010
Krav och energimärkning av uppvärmningssystem
Lars Wadsö   Resultat från ”Energibesparing genom utnyttjande av tunga byggnaders termiska beteende”
Ämne 1 Ämne 2 Ämne 3 Ämne 4 Ämne 5 Avsluta. Ämne 1 – 100 Frågan Svaret.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
©SEE Cooling AB.
Produktvalsproblem med bidragskalkyl
Strama Skåne Antibiotika öppen vård Skåne 2010 Förskrivare, typ av antibiotika, antibiotika vid luftvägsinfektion, antibiotika vid urinvägsinfektion, antibiotika.
Budgetpropositionen för 2013 Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen 24 september 2012.
Uppgift 1 a) 15/17≈ 0,88 x 100= 88% Svar: 88% har smart phones i min klass b) 53% 27% 13% 7% Appl e Sony Ericsson Samsung Huawei & Andra.
Arrangeras av Voltimum.se – portalen för elproffs Framtidens energieffektiva elinstallationer Det vi inte mäter kan vi inte förbättra Per Carlberg, Schneider.
Almedalen 2008 Arbetsmarknadsindikatorer år Hur många går till arbetet en vanlig dag… …och vad gör resten?
Arbetstidslagen Lokal baskurs Örebro läns läkarförening.
Hybriddrivsystem för miljöfordon
JoME-tenta Kortfattade svarsförslag (För full poäng krävs i regel mer utförliga svar!)
TEMO AB Gun Pettersson Peter Blid T Hushållens bild av Dalarna Telefonundersökning till allmänheten.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Särläkemedel på Läkemedelsförmånsnämnden
Enervent Booster Cooler
Jämvikt (”equilibrium”) Optimering Efterfrågan = Utbud 407 Makro, Lars Ljungqvist.
Energibesparing Leax Mekaniska AB
HÖGA ELPRISER EnergiPuls 23 februari 2011 Niclas Damsgaard.
50 % CO2e
Smarta elnät och nettodebitering Math Bollen SERO årsmöte, Katrineholm 15 april 2011.
Ei:s bedömning av effektsituationen till 2025
Global uppvärmning Vad gör vi åt det?.
DIVISION Länsteknik VIS mininyttoanalys Nyttoberäkningar.
Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna, följda av dikväveoxid och metan. Den växthusgas man oftast pratar om är koldioxid. Halten av.
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Vad är Energy Performance Contracting?
IEA och IPCC hävdar att de fossila bränslenas användning kommer att öka.
Ekonomi i rådgivningen Introduktionskurs Linköping 6-7 nov 2013.
Sångrösten.
Mätning och reglering av värme i flerbostadshus med kollektiv temperatur Arne Jönsson KY-utbildningen Härnösand.
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Nacka Yrkesvux 2010 Skolverket startade yrkesvux med statliga medel 2010 Nacka har erbjudit yrkesvux sedan 2005 Alla Nackaelever får läsa alla yrkesprogram.
Vad händer i kretsloppet?
Nilsan Energikonsult AB Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Nisses elskola FERA 16 februari 2011.
EDIEL-fakturering Birger Fält.
Mockfjärds Fönstermästaren / Mars 2016 Affärsidé Genom besök hos kunden sälja nyckelfärdiga fönster- och dörrbyten. Vision Att vara det självklara valet.
Regeringens sysselsättningspolitik Lars Calmfors SNS Arbetsmarknadsdag 19 maj 2015.
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Presentationens avskrift:

Möjligt och omöjligt Reduktion av effekttopp Bertil Moritz HM Power AB NÄT & MÄT 2005

Diskuterade metoder Lastbortkoppling Prissignaler Dubbeltariffer Säsongstariffer Gasturbiner Kombipannor ( t.ex. pellets) Kraftvärme etc

Utjämna efterfrågan Endast högsta toppen dimensionerande Att utjämna dessa variationer innebär ingen besparing i genereringsreserver eller i överföringskapacitet

MWh/h SEK/Mwh 2000 400

Prognoserad förbrukning P(E+ E)  E P(E ) E Timme 1 Timme 2 Hur kommer förändringen att bli om kunder skulle med s.k. priselasticitet skjuta förbrukning tim1 till tim 2 ?

Pris på el vid olika totalnivåer på effekt

Lutning : k = 10 MW/ (SEK/MWh) ΔE = k * (P(E+ E) - P(E ))

Man minskar ena timmen och ökar den andra ΔE = k * (P(E+ E) - P(E )) Om ΔE >  E så ökar effekttoppen ! ΔE/ E = k * dP/dE

Effekttoppen ökar om k * dP/dE > 1 ΔE/  E = k * dP/dE Effekttoppen ökar om k * dP/dE > 1 Vi ser i exemplet ovan att produkten k * dP/dE är väsentligt större än 1. Redan vid 15 GW i detta exempel är produkten > 100. Även om priselasticiteten vore väsentligt lägre skulle man alltid kunna godtyckligt nära effekttaket finna att produkten är större än 1 !!   Slutsatsen är alltså: Om slutförbrukare reagerar med priselasticitet på spotpriset kommer effekten att ÖKA, inte minska som man vid första ögonblicket tror

Tidstariff leder till högre effekttopp. Kl 22 ökar förbrukningen

Elförbrukning 5 Feb låg nästan konstant under 12-15 timmar Max –medel:2 GW

Hur mycket kan effekttoppen sänkas 5 Feb versus varaktigheten av sänkningen ? Först med längre varaktighet än 12 tim kan mer än 214 MW bortkopplas

Ju längre bortkopplingtid, desto mindre effekt kan bortkopplas om max 2 grader sänkning tillåts i elvärmda hus. Under erforderliga 12 timmar kan man bara sänka 300W per hus

Skärningspunkten för bortkoppling av 1 milj.elvärmda hus och den potential nationellt som är tillgänglig är ca 300 MW. Motsvarar endast ca 1% av effektmax Husens potential Nationens potential

Effektreduktion i elvärmehus Sänkning av temperaturen 2 grader Effekt/ grad 150 W Effektreduktion/ hus 0,3 kW Effektreduktion / hus pga förskjutning av varmvattenberedareffekt 0,22 kW Total effektreduktion: 0,52 kW

Kostnad per kW för lastbortkoppling Kapitalkostnad för styrutrustning/år 500 Driftkostnader/år 300 Ersättning till husägare/år 700 Effektreduktion kW 0,52 Kostnad / kW 2885

Kostnad för gasturbin Kapitalkostnad för gasturbin /år och kW 350 Nyttovärde i extra störningsreserv/år och kW 100 Nettokostnad gasturbin / år och kW 250

Prissignal till husåll (Om den vore möjlig) Andel som reagerar 30 % Total effektreduktion kW 0,156 Kapitalkostnad för mätsystem, Extrakostnad/år 50 Driftkostnader/år 900 Ersättning till husägare/år Kostnad/ kW 18269

Prissignal via TV/radio Medial Kostnad milj 0,1 Antal MW 500 Ersättning till elhandlare för intervention milj/tim 2,5 Antal timmar 12 Total kostnad milj. SEK 30 Kostnad/ kW 60

Jämförelse av metoder Metod Kr /KW Lastbortkoppling 2885* Prissignal och timmätning 18269** Medial prissignal 60 Gasturbin 250 * Potentialen begränsad till 500 MW (1,8%) ** Ej möjligt av andra skäl

Omöjligt Timpriset kan ej användas som styrsignal för effektminskning , förvärrar istället Dubbeltariff kan förvärra om den utnyttjas i omfattning Lastbortkoppling i elvärmehus minst 10 ggr dyrare än gasturbin.

Möjligt och lönsamt Säsongtariff el Säsongstariff nät Säsongsskatt på el Effekttariffer Gasturbiner Lastbortkoppling av mycket stora laster

Hushållens åtgärder Effektvakt Kombipanna ( används under Dec-Feb) Temperatursänkning (t.ex. –2 grader) Annan dimensionering av jord/bergvärmepump Allmän återhållsamhet