Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste 100 åren och hur stor del Sverige har i de ökade utsläppen av koldioxid. Den visar också på hur Sverige under de senaste 40 åren har haft en stark tillväxt samtidigt som utsläppen av koldioxid har gått ned och vad det beror på. Mer information om Sveriges och värdens energiförsörjning, styrmedel, elförbrukning och miljöpåverkan hittar du på ekonomifakta.se Energi: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/ Miljö: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Miljo/

Ett globalt problem Utsläppen av koldioxid ökade mycket kraftigt under 1900-talet + 1 600 procent sedan 1900 Miljoner ton koldioxid Sveriges andel av utsläppen: 0,1 procent Ett globalt problem Jorden har en naturlig växthuseffekt. Det är den som gör att temperaturen håller sig kring en nivå som vi kan leva i. Men, vi ser också att förbränning av fossila bränslen förstärker den uppvärmningen och att effekterna av de ökade utsläppen kommer att förvärras tills vi lyckas vända utvecklingen. Sedan 1900 har utsläppen av koldioxid världen över ökat med 1600 procent. Under den tiden har stora delar av världen börjat efterfråga mer och mer energi. En stor del kommer från fossila bränslen och i och med det ökar koldioxidutsläppen. Sedan 1970 har utsläppen av koldioxid globalt sett ökat med mer än 125 procent. Sveriges andel av de totala koldioxidutsläppen i världen är ungefär 0,1 procent (2010). CO2-utsläpp totalt, världen Källa: Carbon Dioxide Information Analysis Center CO2-utsläpp, Sverige Not: * innebär skattningar av Carbon Dioxide Information Analysis Center

En allt mer effektiv energianvändning Idag går det åt betydligt mindre energi för att producera en viss mängd varor och tjänster jämfört med för 40 år sedan. Index, 1970=100 BNP + 127 procent Energi + 35 procent En allt mer effektiv energianvändning Mellan 1970 och 2010 ökade energianvändningen i Sverige med ungefär 35 procent. Under samma period steg vår BNP med 127 procent. Att produktionen har ökat så mycket mer än energianvändningen betyder att vi använder vår energi allt mer effektivt. Särskilt under det senaste decenniet har energieffektiviteten ökat kraftigt i Sverige. BNP, Sverige Källor: SCB och Energimyndigheten BNP uttryckt i fasta priser basår 2005 Energianvändning, Sverige

Energi för bostäder och industri Industrin är av central betydelse för den svenska ekonomin. En klimat- och kostnadseffektiv energitillförsel är därför en grundförutsättning för samhället. Inrikes transporter 96 TWh Bostäder och servicesektorn 167 TWh Industri 149 TWh Energi för industri och bostäder Även om vi blivit bättre på att hushålla med energi är vårt energiberoende fortfarande stort. Industrin och bostads- och servicesektorn är de delar av samhället som använder mest energi. Men, inrikes transporter har en mer koldioxidtung energianvändning främst i form av bränslen till bilar. Energianvändningen i bostäder och näringsliv är beroende dels av hur kallt det är dels vilket läge ekonomin befinner sig i. Ju kallare väder ju mer energi går åt för att värma upp våra hus. Konjunktursvängningar påverkar industrins energianvändning, både uppåt och nedåt. En klimat- och kostnadseffektiv energiförsörjning är en grundförutsättning för en framtida hållbar tillväxt. Källa: Energimyndigheten Siffrorna avser 2010. Förluster ej inkluderade i sammanställningen.

Hur mycket koldioxid släpper i-länderna ut? Ton CO2 per invånare 2009 Kg CO2 per BNP (2000 USD) 2009 Ju högre upp ett land placerar sig, ju mer CO2 släpps ut i förhållande till hur mycket som produceras. Ju längre åt höger ett land placerar sig, ju mer CO2 per capita släpper det ut. Hur klimateffektiv är vår ekonomi? Koldioxid kan relateras till både folkmängden och till storleken på ekonomin, I detta diagram visas båda metoderna. Ju längre ner till vänster ett land placerar sig, desto mer klimateffektivt är det. Sverige

Hur mycket koldioxid släpper i-länderna ut? Polen Slovakien Tjeckien Ungern Estland Australien Belgien/Tyskland/OECD/Finland Kanada USA Luxemburg Sydkorea Grekland Danmark/Irland Portugal/Spanien/Italien/EU-27 Nederländerna Nya Zeeland Frankrike/Island Schweiz Norge/Japan Sverige Ton CO2 per invånare 2009 Kg CO2 per BNP (2000 USD) 2009 Storbritannien/Österrike Sverige släppte år 2009 ut 4,5 ton CO2 per invånare eller 0,1 kg CO2 per produktionsenhet. De svenska utsläppen tillhör de lägsta bland OECD-länderna. Hur klimateffektiv är vår ekonomi? Sverige hamnar på ungefär samma nivå som Schweiz. Vi släpper ut mindre om man tittar på koldioxidutsläpp per capita och ungefär lika mycket som Schweiz om man istället sätter utsläppen i relation till hur mycket som produceras. Även om världen i stort står inför en mycket stor klimatutmaning så bedriver Sverige sitt klimatarbete utifrån ett bra utgångsläge med redan låga utsläppsnivåer. Källa: International Energy Agency

Koldioxidfri el bakom Sveriges låga utsläpp Sverige har i stor utsträckning skiftat från förbränning av fossila bränslen till el från vattenkraft och kärnkraft (två koldioxidfria energislag) Elanvändning + 131 procent Index, 1970=100 Koldioxidutsläpp - 48 procent Vi har elen att tacka för mycket Hur har då Sverige lyckats bli en av den industrialiserade världens mest klimateffektiva ekonomier, samtidigt som energianvändningen har ökat? Svaret på den frågan ligger i utbyggnaden av vattenkraften och kärnkraften. Utbyggnaden har inneburit att vi har kunnat öka elanvändningen och i Sverige är i princip all elproduktion klimatneutral. Därmed har energianvändningen kunnat öka samtidigt som utsläppen av koldioxid gått ner. CO2-utsläpp, Sverige Källor: CDIAC och Energimyndigheten Elanvändningen i Sverige

80 procent fossila bränslen globalt I Sverige är motsvarande andel cirka 40 procent fossila bränslen. Världen Energitillförsel år 2009 Sverige Energitillförsel år 2009 Övriga energislag 19 % Övriga energislag 57 % 80 procent fossila bränslen globalt Det stora inslaget av klimatneutral el syns tydligt i en internationell jämförelse av energitillförseln (det vill säga all energi som går åt i samhället). Globalt är beroendet av fossila bränslen enormt. 80 procent av den totala energitillförseln kommer från dessa, ur klimatsynpunkt, problematiska energikällor. I Sverige är motsvarande andel cirka 40 procent. Fossila bränslen 81 % Fossila bränslen 43 % Källa:International Energy Agency

80 procent fossila bränslen globalt Kol, olja och gas dominerar globalt Världen Energitillförsel år 2009 Geotermisk värme, sol, vind, etc. 0,8 % Förbränning av avfall och förnyelsebara bränslen 10,1 % Kol 26,9 % Vattenkraft 2,3% Kärnkraft 5,7 % Gas 20,7 % 80 procent fossila bränslen globalt Kol, olja och gas är de dominerande energikällorna globalt sett. Olja 33,4 % Källa:International Energy Agency

80 procent fossila bränslen globalt Kol och gas nästan obetydliga i Sverige Sverige Energitillförsel år 2009 Geotermisk värme, sol, vind, etc. 0,4 % Kol 3,7 % Förbränning av avfall och förnyelsebara bränslen 19,8 % Olja 37,3 % Vattenkraft 10,8 % 80 procent fossila bränslen globalt Kol, olja och gas är de dominerande energikällorna globalt sett. Kärnkraft 25,9 % Gas 2,1 % Källa:International Energy Agency

Avskogning är ett stort problem globalt Avskogningen gör att jordens skogar inte förmår att absorbera lika mycket koldioxid Utsläpp av växthusgaser Världen, år 2004 Skogsbruk och avskogning 17,4 % Avfall 2,8 % El och värme 25,9 % Jordbruk 13,5 % 80 procent fossila bränslen globalt Kol, olja och gas är de dominerande energikällorna globalt sett. Transporter 13,1 % Industri 19,4 % Källa:IPCC Bostäder och lokaler 7,9 %

Stora utmaningar och möjligheter Stora delar av jorden vilar fortfarande i mörker. I takt med att välståndet sprider sig kommer kraven på en kostnads- och klimateffektiv energiförsörjning att öka. Utmaningen är enorm, men det samma kan sägas om möjligheterna för teknikutveckling. Inte allt ljus är lika miljövänligt Inte ens två tusendelar av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från Sverige. Ändå är vår signatur på kartan över jorden tydlig nattetid. I takt med att välståndet sprider sig och fler ljuspunkter tillkommer ökar kraven på att ny energiteknik kommer in på marknaden.