Produktivitetsjämförelser mellan sjukhus i Västra Götalandsregionen Staffan Björck, analysenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionkansliet

Tre studier produktivitetsutvecklingen sjukhusgrupper Jämförelse av NU/SkaS jämförelse inom Sahlgrenska universitetssjukhuset

Sjukhusens produktivitetsutveckling under perioden 1998-2001 Studie över sjukhusen i Västra Götalandsregionen

NU-SJUKVÅRDEN SKARABORGS SJUKHUS SAHLGRENSKA UNIVERSITETS- SJUKHUSET Dalslands sjukhus Lundby sjukhus Kungälvs Sjukhuset i Mariestad Frölunda specialist- SAHLGRENSKA UNIVERSITETS- SJUKHUSET Strömstads Lysekils Lidköping Falköping Kärnsjukhuset i Skövde Alingsås lasarett SU/Östra SU/Sahlgrenska SU/Mölndal Borås Skene NU-SJUKVÅRDEN SKARABORGS SJUKHUS Norra Älvsborgs Länssjukhus - NÄL Uddevalla SÖDRA ÄLVSBORGS

Utveckling 1998-2001 av: kostnader personal Prestationer Produktivitet = kostnad per prestation

KOSTNADER Enklaste variabeln

Kostnader, metod Nettokostnad Hänsyn till organisatoriska förändringar Exklusive köpt och såld vård Hänsyn till organisatoriska förändringar Fast pris (Landstingsförbundets vägda index)

PERSONAL Något svårare än kostnader

Förändring i % Samtliga sjukhus 98/01 99/01 Totalt årsarbetare 6,2 4,3 Frånvarande årsarbetare 8,9 Närvarande årsarbetare 2,6

PRESTATIONER Svår variabel!

Läkarbesök -2,0% 1998-2001 N=1,27 milj besök Korrigeringar för jämförbarhet -41% till + 17% Inläggningsbesök? Jourcentral? Primärvård? Dialys? AK-mottagning? Gräns öppen sluten vård?

Övriga besök +7,4% N=1,03 milj besök Korrigeringar för jämförbarhet -18% till + 5% Vad ingår? Hur tolkas förändring? Förbättrad registrering?

Prestationen slutenvård, Vårdtillfället otillräckligt som beskrivning olika definitioner speglar inte svårighetsgrad poliklinisering. Svåraste fallen kvar Metod Sjukhusvårdtillfälle DRG-poäng huvudprestation justerad gräns öppen/sluten vård

SJUKHUSVÅRDTILLFÄLLET

(Medicin, kirurgi) Geriatrik Före Medicin Kirurgi Geriatrik Efter bearbetning (Medicin, kirurgi) Geriatrik

SVERIGE 2000, Efter konstruktion av "sjukhusvårdtillfällen” andel med mer än en omflyttning under vården. Sjukhus med >15 000 vtf 14 12 10 8 procent 6 4 Omflyttare.xls 2 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33

Konsekvenser för vårdtidsberäkning av typ av vårdtillfälle Exempel, vårdtid stroke (DRG 14) vid ett VG sjukhus 2001

Sjukhusvårdtillfället mått på sjukhusets prestationer jämförbarhet mellan sjukhus jämförbarhet över tid klinikvårdtillfället oundgänglig byggsten

Öppen/sluten vård

Vårdtillfällen med 0 vårddagar och en åtgärd

DRG case-mix

DRG System för överskådlig verksamhetsbeskrivning Alla DRG har en vikt beroende på resursförbrukning

Utveckling av DRG-summa

DRG glidning, m.m. överväganden

källa: www.sos.se/epc/cpk/ Matris.xls källa: www.sos.se/epc/cpk/

Förändrat registreringsmönster spelar sannolikt en mindre roll för ändring av case-mix under den aktuella uppföljningsperioden

RESULTAT Sammanvägda prestationer DRG-poäng = huvudprestation 19,9 besök motsvarar en DRG - poäng 0,37 psykiatriska vårdtillfällen = 1 DRG

Sammanvägd prestation med korrektion av övriga prestationer enligt DRG casemixförändring som för slutenvården

resultat

Kostnad per prestation

Huvudslutsatser Försämrad produktivitet pga ökade kostnader Teknisk utveckling Produktivitetsförsämringen orsakas främst av satsningar på personal vilket dock rimligen inneburit en förbättring av arbetsmiljö Väsentliga skillnader mellan sjukhusen uppdrag för följdprojekt

Huvudsakliga problemområden Psykiatriska prestationer ytterfall bristfälliga beskrivning av öppenvård kvalitetsförändringar

Kostnad per sammanvägd prestation. Sjukhus, VGR

Kostnad per producerad DRG-poäng för specialiserad somatisk vård 2003 Kostnad per producerad DRG-poäng för specialiserad somatisk vård 2003. Landstingsförbundet. 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 Västerbotten Västmanland Norrbotten Örebro Västernorrland Dalarna Kronoberg Blekinge Östergötland Värmland Sörmland Kalmar Skåne Gävleborg Västra Götaland Riket Stockholm Jönköping Jämtland Halland I beräkningen har även all specialiserad öppenvård vid, och utanför sjukhus, omvandlats till DRG-poäng

Kostnadsjämförelse 2002 mellan sjukhus i det nationella KPP-samarbetet. Index kostnad är kostnad per DRG-poäng för sjukhusens slutenvård efter det att vårdtillfällen med extrema kostnader tagits bort. Genomsnitt = 100

Nettokostnadsutveckling 1998-2003, fast pris Karolinska sjukh Danderyds sjukh Södersjukh. Södertälje sjukh. Huddinge sjukh Norrtälje sjukh Frölunda sjukh SU Kungälvs sjh NU-sjukvården SÄS SkaS 5 10 15 20 25 30 35

Produktivitetsjämförelse av NUsjukvården och Skaraborgs sjukhus

Huvudslutsatser NU/SkaS NU-sjukvården redovisar 5,6 % högre kostnad per DRG-poäng än SkaS, vilket innebär att produktiviteten mätt på detta sätt är högre på SkaS

Huvudslutsatser NU/SkaS hyreskostnader och kostnader för administration skiljer men dessutom finns det betydelsefulla skillnader mellan olika medicinska verksamhetsområden

Produktivitet inom SU Produktivitetsbedömning, Sahlgrenska universitetssjukhuset, förstudie Uppdrag från regionstyrelsen

Produktivitetsstudie, några vägval Jämförelse bassjukvårdsområde ”sjukhusen inom sjukhuset”. Analys av KPP som jämförelseverktyg strokevård som exemplifiering

KPP Kostnad per patient (eller egentligen vårdkontakt). Består av kostnader för varje vårdkontakt grundkostnad särredovisade kostnader redovisas för sjukhusvårdtillfällen

Kostnad för ett strokevårdtillfälle, SU 2002 Grovprod kost

Stroke 3

Stroke 3

Kost stadsdel

Inskrivnings- avdelning neuro 9 33 Vårdtillfälle Ut Ut sjukhus 17 Inskrivnings- avdelning neuro 9 34 Vårdtillfälle Ut Ut sjukhus 12 Inskrivnings- avdelning Möl 14 20 Vårdtillfälle Ut Ut sjukhus 8 Inskrivnings- avdelning Östra 11 31 Vårdtillfälle Ut Ut sjukhus 9 Inskrivnings- avdelning Sahl 10

Särredovisade kostnader per område för stroke, 2002 Särredovisade kostnader per område för stroke, 2002. Baserat på prisuppgifter Kostnad per omr *=grundkostnaden och därmed summan justeras vid efterkalkylen

Slutsatser om förutsättningar för produktivitetsanalys Organisationsskillnader försvårar jämförelser KPP kan se bakom olikhet i organisation SU har lång erfarenhet av KPP KPP snabbt verktyg KPP måste användas för att utvecklas Används för lite Möjliggör jämförelser med andra

Slutliga reflektioner Samverkan med den undersökte Mottagare av resultat? Vilken nivå undersöks? Www.vgregion.se/ hälso- och sjukvård, dokument, analysenheten