Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Den hermeneutiska metoden
Advertisements

samlade Ord och begrepp – WW2
Marxism ”Historien om alla hittillsvarande samhällen är en historia om klasskamp.” Det kommunistiska manifestet Ekonomi, materialism. Människan.
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Liberalism Individer och stater är rationella.
Demokrati & diktatur.
Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker
Kulturell och ideologisk jämförelse
Staten och det civila samhällets organisationer
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Charlotte Silén, Pedagogiska enheten, Hälsouniversitetet 2003
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Kvinnorna utgör 51% av jordens befolkning utför 66% av allt arbete får 10% av inkomsterna äger 1% av egendomen - Diakonias jämställdhetspolicy.
Vikten av ett tungt kulturbegrepp
Särdrag i internationell politik
Organisationskultur, makt och konflikt
Aktörer i internationell politik
”Vilka borde vi vara, då?” Johan Wickström. ”DEN ANDRE – VEM ÄR DET? Vem skapar bilden? Varför? På vilka sätt? När? Var? Vem är då den förste/ene? Hur.
Ta ställning och handla!
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
En gemensam tanke om hur man vill förändra och göra samhället bättre.
Kommunikation och samspel
Vad, hur och varför vi jämför politik
Nordirland konflikten
Nationalitet och etnicitet
Tro.
KEPS att lära sig ur flera perspektiv
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
SOCIOLOGI som vetenskap och studieinriktning
Demokrati och diktatur
Vem är Benny. Vem är Benny Uppgift: Läs texten Vem är ”Benny”? Hur ska ni förstå Benny? Försök förklara hans handlingar utifrån berättelsen? Hur reagerar.
Institutioner och aktörer
Globalisering.
Genus och Kön.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Samhällets ojämlikhet
Vad är skillnaden mellan internationell politik och nationell politik?
Aktörer i internationell politik
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Politisk Geografi.
Kulturen och politiken. Ett omstörtande sekel Den västerländska kulturen har genomgått de mest djupgående förändringarna under 1900-talet Det går en gräns.
en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
ETNICITET SOM STRUKTUR Kap 6. RAS-BEGREPPET Människor kategoriserar – en av kategorierna har historiskt sett varit Ras – att dela in människan i olika.
Identitet & livsfrågor Etik och moral. Identitet & livsfrågor Begreppen etik (fr. grekiskans ethos = sed) och moral (av latinets moralis = det som rör.
GLOBALISERINGEN. VAD INNEBÄR GLOBALISERINGEN?  En av orsakerna bakom förändringar i dagens samhälle (men som hållit på länge)  Är den process som innebär.
1 KIF:s AFF Black Knights Värderingar
Segregering - integrering. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
Styrd helpdesk Normer och Värden
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Välkomna till styrd helpdesk
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
Internationella relationer
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Organisationsteori: Introduktion
Sociologi Introduktion.
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Samhället och individen
Realistiskt teori.
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Kvinnohistoria Strukturperspektiv.
Ideologier.
Geografi / samhällskunskap
Religion och andra livsåskådningar
Etnologi och folkloristik – en introduktion I
Realistiskt teori.
Verktyg (analysfrågor) i det strukturella perspektivet
Religion.
Kulturkrockar och kulturmöten
Presentationens avskrift:

Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk, kultur, intressen, idéer formas och ges innehåll av människornas samspel. De är sociala konstruktioner. Hur förhåller sig aktörerna till den omgivande sociala strukturen?

Världen Både materiella och sociala verkligheter. Materiella: T ex Berg, datorer, bakterier. Sociala: kultur, identitet, normer, språk, institutioner. Växer fram och ges mening av människor i samspel. Människors föreställningar om materiella verkligheter är sociala konstruktioner.

Sociala verkligheter Är sociala konstruktioner, och därför föränderliga. Språk, kultur, identitet, intressen förändras beroende på situationen. Har stor (avgörande?) betydelse för hur stater och samhällen fungerar. T ex är språket både kommunikation och maktmedel ( t ex. retorikens betydelse).

Hur formas identiteter och intressen? Nationell identitet? Skapas av t ex politisk ideologi, befolkningens språk och kulturella(er), historiska händelser, ledarnas handlande osv. Sociala normer får människor att agera på liknande sätt oavsett om de vill det eller inte (Giddens)

Normer, regler och principer Norm (moralisk uppfattning om rätt och fel). Regler och principer (praktisk tillämpning av normer, ofta med bestraffningar). Regulativa regler syftar till att skapa ett visst betéende, t ex trafikregler. Konstituerande regler definierar medvetet organiserade sociala aktiviteter, t ex hur man spelar schack. För att förstå internationell politik måste man studera både de regulativa och de konstituerande reglerna.

Varför genomdrivs normer så olika i olika länder? Trots att det kan finnas starka internationella regimer (överenskommelser) blir det olika i olika länder. Varför? Avgörande är om normerna socialiseras in. Uppfylls normen av fri vilja, eller mot? Makten över tanken är den starkaste makten.

Identitet En social konstruktion. ”Vi” och ”Dom”. Jugoslav, serb, kroat osv? Ryssland, det andra för oss? Finns det en EU-identitet? Vad är en svensk? Ett gemensamt språk, religion, historisk mytologi, ”söndagskultur” osv. kan befästa identiteten, men den förändras ändå.

Kritik Ett mischmasch av idéer. Förklarar, men förbättrar inget.