Kurs för småhusägare: Ta hand om ditt hus – spara energi och pengar!

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Advertisements

Kv. Pilängen i Landskrona
Klimatförändringarna är vårt största miljöhot
Energieffektivisering i befintliga fastigheter
Värme i villan.
ENERGIEFFEKTIVISERING I BOSTADSSEKTORN
Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!
Passivhus.
Solenergi- dagar Datum Ort.
Enhetschef Fastighetsutveckling
Klimatsmart belysning
Energieffektivisering i landsbygdsbutiker i Örebro län
Energieffektivisering av miljonprogrammets
Värmetransporten i ett fönster
En informationskampanj om hur man kan spara
Värme i villan.
Opartisk, kommunal och kostnadsfri
Energidesign – utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp
Otätheten suger • Konsekvenser • Kostnader • Krav
Byggnadsvårdsföreningen
Den hållbara skolan! Klass 8D Stavsborgsskolan.
Ny kostym och respirator
Kostnadsfri och opartisk kommunal service
Bittermandeln 1 Grupp K Malin Johansson, Lisa Rehn,
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Vad är ett bra ombyggt flerbostadshus
Välkomna! Anna Bäckstäde Energi- och klimatrådgivare i Gotlands kommun
en produkt i tiden? Anders Eriksson, vd, Glommershus AB
Tillbyggnad småhus När krävs bygglov? Förutsättningar för bygglov
Energiråd för butiker Hej och välkommen till detta möte som ska handla om energieffektivisering i butiker. Att inte riktigt veta hur situationen ser ut.
Fukt och Mögel BETSI- Fuktskador som kan ha betydelse för inomhusmiljön Förslag till delmål för fukt och mögel Enstegstätade regelväggar Olle Åberg
Solvärme&Solel Björn Karlsson.
Morgondagens fjärrvärme
En informationskampanj om hur man kan spara
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Presentation av värmeprojektet
Förslag till upplägg: ” Tekniköversikt, Strategimodell” för BeBo-projekt Styrelsemöte BeBo
Tilläggsisolering Magnus Gästrin Thor Berggren Nils Viktor Svanlund.
Energibesparing i växthus - rådgivarkurs oktober 2012
TA HAND OM DITT HUS Energianvändning Örebro
Olika test Andrea Watson Athley Sverige ska ha löst miljöproblemen till 2020 Miljömål 40% mindre energibehov ?
HSB BÅTEN 2011 Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Humleposten december 2011 Vad händer betr. Rep. och underhåll? Värmepumpen Är du tveksam om hur denna skall underhållas, kontakta Kristofer i nr 121 eller.
Inför prov 1 i Energiteknik
Energi i tillsynen - ett gott exempel
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Energi Älvkarleby Ridklubb
Energibesparing i växthus
Lönsam energieffektivisering LÖNSAM ENERGIEFFEKTIVISERING Galären och hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt,
HÅLLBARA HILDA Halverad klimatpåverkan genom smarta lösningar.
1 L U N D U N I V E R S I T Y – Faculty of Engineering Material – en viktig del av byggnaders totala miljöpåverkan Catarina Thormark Byggmaterialdagen.
50 % CO2e
Ingvar Andréasson, Boverkets Byggregler - Energiavsnittet Kravet innebär ett fokusfel. Vad samhället totalt tar ut av råvaror för energiändamål.
Klimatförändringarna
Nybyggnation med låg energianvändning
Vägval för resurseffektiv effektivisering 1.
Bebo Enno Abel Energieffektivisering av befintliga kontorshus Belok:s huvudprojekt
Byggmaterialindustrierna - en viktig näring för Sverige April 2008.
Byggmaterialindustrierna i siffror 144 miljarder kronor i omsättning företag medarbetare Drygt 30 branscher Viktig näring för Sverige Sysselsätter.
Så här sparar Landstingsfastigheter på energi BILD 2 Energianvändning och klimatpåverkan.
14/12/11 Tuve 17:88 Gisslefjällsliden 2b Total boarea = 262m2
Måltal Besparingsscenarios- Prognos fram till Följer normkrav.
VÄRMEGRUPPEN. VARFÖR GÖR VI DETTA?  Vi vill lösa de problem vi har med vårt interna värmesystem.  Vi vill säkerställa att vårt område har ett fortsatt.
Välisolerade ytterväggar eller solel? – Hur ska nybyggda småhus bäst klara kommande energikrav? Carl-Fredrik Klåvus, Aksel Osmanovski Examensarbetare 15.

Regional plattform för energieffektiv förvaltning och byggande
Fuktsäkerhet Byggregler och fuktskador Olle Åberg.
SPARA ENERGI Jarl Nilsson Elektro-Emanuel AB
Presentationens avskrift:

Kurs för småhusägare: Ta hand om ditt hus – spara energi och pengar! I samarbete med: Finansieras av:

Hur mycket kan du spara? Personlig och oberoende energi- och klimatrådgivning av kommunala energi- och klimatrådgivare! Utställning Energiverkstad

Tfn: 020-319 319 E-post: info@energicentrum.nu Öppettider för besök: Måndag-torsdag 11.00-18.00 Lördag 11.00-15.00 Telefonrådgivningens öppettider: Måndag-fredag 08.00-18.00 Lördag 11.00-15.00 www.energicentrum.nu Drop-in eller boka besök!

Kvällens program 18.00-19.00 – Föreläsning 19.00-19.20 – Fika, mingel i utställningen 19.20-19.40 – Föreläsningen fortsätter 19.40-20.00 – Visning av utställningen grupp 1, diskussionsstund grupp 2 20.00-20.30 – Visning av utställningen grupp 2, diskussionsstund grupp 1

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-03-30

Kristina Landfors Energi & Projekt i Värmland Tel: 054-87 27 70

På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation Värmesystem Bygga nytt Lågenergihus

Bra boendemiljö till vettig kostnad Behov: Lagom varmt Frisk luft Ljust Tyst Lösningar: Klimatskal Värmesystem Ventilationssystem Belysning

U-värde U-värdet är ett mått på hur väl en byggnadsdel isolerar mot värmeförluster. Det mäts i Watt per kvadratmeter och grad, W/(m2·K). U-värdet 1 innebär att byggnadsdelen läcker ut en watt per kvadratmeter av byggnadsdelens area vid en grads temperaturskillnad. Ju lägre U-värde desto bättre värmeisoleringsförmåga!

Gammalt timmerhus Fakta om huset: Byggår: 1880 Boarea: 136 kvadratmeter Stomme: timmer Fasad: trä och masonit Bjälklag: trä Tak: tegelpannor Grund: torpargrund Fönster: 1- och 2-glas med U värde 2,8 Uppvärmning: vedpanna Ventilation: självdrag

70-tals kedjehus Fakta om huset: Byggår: 1975 Boarea: 120 kvadratmeter Stomme: trä Fasad: trä Bjälklag: trä Tak: betongpannor Grund: platta på mark Fönster: tvåglas med U-värde 2,8 Uppvärmning: direktel Ventilation: mekanisk frånluftsventilation

Lågenergivilla Fakta om huset: Byggår: 2007 Boarea: 170 kvadratmeter Yttervägg: genomsnittligt U-värde 0,09 Fasad: trä Bjälklag: trä, stående reglar Tak: plåt, extra isolerat, genomsnittligt U-värde 0,08 Grund: extra isolerad platta på mark, golvbjälklag: genomsnittligt u-värde 0,09 Fönster: 3 glas, U-värde 0,84 Dörr: U-värde 1,4 Uppvärmning: fjärrvärme Ventilation: FTX

Se till helheten Värmesystem Klimatskal Ventilation

Bygga till och renovera Tänk långsiktigt! Vattenburet värmesystem ger flexibilitet Passa på att förbättra huset! Utgå från det befintliga huset Går nuvarande system att bygga på? Värmesystem Klimatskal Ventilation

Renovera tar tid och kostar pengar. Långsiktiga lösningar och hållbara material.

Grunden Värme Ventilation Taket Solfångare? Isolering Väggar Golvvärme Fönster

Tilläggisolerad vind Lösull: 35 cm på 135 kvm Insulsafe Tilläggisolerad vind Lösull: 35 cm på 135 kvm Pris:16 000 kr med moms, utan byggarbete

I ett 70-talshus ligger ofta 15 cm isolering på vinden! Klimatskal I nybyggda småhus är följande isolertjocklekar vanliga : Vindsbjälklag 500 mm (U-värde 0,1) Ytterväggar 300 mm (U-värde 0,16) Snedtak 400 mm (U-värde 0,13) Golv mot mark 150 mm (U-värde 0,19) I ett 70-talshus ligger ofta 15 cm isolering på vinden!

Tilläggsisolera vinden + Relativt enkelt + Billigt + Spar mycket energi + Svalare hus på sommaren - Fuktproblem kan uppstå - Tar plats på vinden

Stoppa den fuktiga luften Här kan fuktig luft tränga upp i vindsutrymmet. Vid tilläggsisolering blir vinden kallare och risken med fukt ökar. Täta!

Tilläggsisolera väggar Passa på när fasaden ska bytas ut! + Spar mycket energi + Minskat drag Stor åtgärd Kan påverka husets utseende negativt - Fuktproblem kan uppstå Invändig isolering ger en kallare vägg med ökad risk för fuktproblem

Tilläggsisolera källare Passa på när du ska dränera om runt huset. + Lönsamt om källaren värms upp Invändig isolering i källare är en riskkonstruktion! Utvändig isolering (pordrän/isodrän) Invändig isolering med plåtregel och luftspalt

Byta fönster +Minskar kallras/förbättrat inomhusklimat +Minskar buller utifrån +Kan ge minskat underhållsbehov -Tveksam ekonomi

Renovera fönster (med energiglas) +Minskar kallras/förbättrat inomhusklimat +Påverkar inte utseendet på gamla fönster +Minskar buller utifrån +Relativt låg investering

U-värden för fönster 2-glas fönster 3,0 Äldre 3-glasfönster 2,0 Högisolerat fönster 0,9 Renoverade fönster 2-glas där inre glaset - ersätts med ett energiglas 1,8 - ersätts med en dubbel isoler- ruta med argonfyllning 1,4

Ventilation Förbrukar energi men ett måste för gott inneklimat 0,5 oms/h krav vid nybyggnation Självdrag, frånluft och FTX är vanligast i villor

Självdrag

Frånluftsventilation

Frånluft med värmepump

Från- och tilluft med återvinning (FTX)

Olika värmekällor Fjärrvärme Värmepump Pellets Ved El Solvärme

Villans värmesystem Vattenburen värme Luftburen värme Radiatorer Golvslingor Direktel

Rätt inomhusklimat Anpassad värme med styrsystem För villaägaren betyder varje grads högre medeltemperatur cirka 5 procents högre kostnad för uppvärmningen. Satsa på ett styrsystem som uppfyller dina krav på temperatur

Golvvärme Kallras Radiatorn motverkar kallras. 30 cm isolering För att radiatorer inte ska behövas under fönstren bör U-värdet vara 1,0 W/m2K för hela fönsterkonstruktionen +Ger god komfort +Tar ej väggutrymme i anspråk +Kräver lägre framledningstemp -Trögt system -Kan ge stora energiförluster

Kondens på insidan av fönstren på vintern? Fukt Se upp med: Invändig isolering Otäta våtrum Läckage från diskmaskin och rör Otillräcklig ventilation Dåligt fungerande dränering Igensatta hängrännor och stuprör Kondens på insidan av fönstren på vintern? Se över ventilationen

Mögellukt i var 10:e villa

Bygga nytt Tänk långsiktigt! Bra klimatskal Flexibel värmelösning Hållbara material Värmesystem Klimatskal Ventilation

Boverkets energikrav-nybyggnation

Ett 70-talshus skulle behöva ungefär 14 500 kWh/år (104 kWh/m2) Uppvärmning i nytt hus Bara uppvärmning, inte varmvatten. Beräkning av 70-talshus gjord med Elspar. Ett 70-talshus skulle behöva ungefär 14 500 kWh/år (104 kWh/m2)

Huset ska vara tätt och andas genom ventilationen! Ställ krav vid nybygge Grund Välisolerad grund med U-värde under 0,13 W/m2, K Väggar U-värde under 0,15 Undvik köldbryggor Lufttät konstruktion Tak U-värde under 0,12 ( 35-50 cm isolering) Fönster Välj energiklass A ( U-värde 0,9) Begränsa fönsterytan till max 20 % av golvytan Dörrar U-värde lägre än 1,1 Huset ska vara tätt och andas genom ventilationen!

Checklista energiaspekter Nybygge Bara uppvärmning, inte varmvatten. Beräkning av 70-talshus gjord med Elspar. Hela checklistan finns i ”Att bygga energieffektivt”

Lågenergi hus Passivhus Nollenergihus Plusenergihus

Lågenergi hus/Passivhus Mycket bra isolering i klimatskalet (väggar, golv, tak, fönster och dörrar) Tätt! Ventilationssystem där värmen i den utgående luften tas tillvara och används för att värma den nya luften och för att värma varmvatten Värms till största delen av människor och värme från apparater i hemmet Krav för passivhus Nivå för elvärmda byggnader idag: Max 32 kWh/m2Atemp+garage Ger ett årsbehov på 5 000 kWh/år! Passivhus i Lidköping

Nollenergihus/Plusenergihus Krav för Nollenergihus Utöver kraven för passivhus så ska summan använd energi vara mindre än eller lika med summan producerad energi under ett år. Plusenergihus Producerar mer energi än de använder. Energi produceras exempelvis via solceller på taket. Mer info om energieffektiva hus: www.energieffektivabyggnader.se Villa Åkarp

Lästips Att tilläggsisolera hus - fakta, fördelar och fallgropar, Energimyndigheten Att bygga energieffektivt – fakta råd om energi för dig som går i nybyggnadstankar, Energikontoret i Skåne www.omboende.se www.mittbygge.se www.energieffektivabyggnader.se www.passivhuscentrum.se Omboende.se Boverket/konsumentverket Mittbygge.se - innehållet granskats av ansvariga myndigheter och kommuner. För vissa sidor ansvarar myndigheterna Lantmäteriet, Boverket, Statens geologiska undersökning (SGU) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) - se uppgift längst ned på sidorna.