Kalla Kriget, del 1 1945 – 1962. Det kalla krigets karaktär • ”TERRORBALANS” Varför blev det inte kärnvapenkrig: USA vs Sovjet? Varför förde man krig.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KOREAKRIGET 1950 –
Advertisements

ett digitalt grupparbete av Sp1d
Inledningen av Kalla Kriget
En kortfattad beskrivning av två supermakters kamp
Att förklara kriser och krig
En värld i lågor Andra Världskriget.
Mellankrigstiden.
Tyskland järnridån Berlin.
Första världskriget
Kriget efter 1940.
Andra världskriget
Diskutera: Varför blir det krig?
Supermakter och terrorbalans
Kort sammanfattning Andra världskriget.
Andra världskriget – den första delen (Byggd på presentation av Therese Nilsson, S:t Mikaels-skolan, Mora )
USA under andra världskriget
Andra Världskriget En värld i lågor
Kalla Kriget.
Fakta om andravärdskriget
Kalla Kriget, del – Det kalla krigets karaktär ”TERRORBALANS” Varför blev det inte kärnvapenkrig: USA vs Sovjet? Varför förde man krig genom.
Andra världskriget.
Atlantdeklarationen -till följd av axelmakternas brott
NIKITA CHRUSJTJOV Никита Сергеевич Хрущёв.
ANDRA VÄRLDSKRIGET VÄGEN Om hur Hitlers plan blir verklighet TILL KRIG.
Kalla Kriget. Kursmål Du har kunskap om tiden efter andra världskriget. Du kan ge exempel på viktiga politiska och ekonomiska händelser i världen under.
Andra Världskriget Vad hände sedan?
Sovjetunionen och Andra Världskriget
Kamp mellan supermakterna
Orsaker, viktiga händelser & konsekvenser
En värld i lågor Andra Världskriget.
Andra Världskriget
Kalla Kriget G-föreläsning.
Andra Världskriget En värld i lågor
VG-kriterier: Du kan G- kriterierna Du kan muntligt och skriftligt berätta om minst en händelse per årtionde, där terrorister varit inblandade talet.
Kalla kriget! Vad hände sedan?
ANDRA VÄRLDSKRIGET KRIGET Om de allierades framgångar VÄNDER.
JÄRNRIDÅN FALLER ANDRA VÄRLDSKRIGET
FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Carl-Henrik Larsson, John Bauergymnasiet, Karlshamn, Karlshamn –
Ryska revolutionen & Sovjetunionens bildande
 Den misslyckade Versaillesfreden som Hitler utnyttjade till sin fördel  De nya länderna efter WW1  Den globala finanskrisen  Politisk oro i Tyskland.
Andra Världskriget Operation Barbarossa och Slaget vid Stalingrad
Andra världskriget.
Orsaker, Viktiga händelser & konsekvenser
Molotov- Ribbentrop pakten
VÄST - ÖST Tiden efter 1945 Kalla kriget.
Vilket land hade revolution Polen 2.Tjeckoslovakien 3.Ungern 4.Rumänien.
Vad gör att bomben går av och det blir krig?
Kalla kriget Kalla krigets ursprung Efter II vk råder det fortfarande stor osämja mellan stormakterna Sovjetunionen och USA. Man misstror.
Kalla kriget! Supermakter och terrorbalans. Slutet andra världskriget! USA Frankrike Storbritannien Sovjetunionen Europa förlorar sin roll som stormakt.
Det kalla kriget Kalla krigets karaktär Ekonomisk – USA liberalism, kapitalism med fria marknader för företag och människor att agera på. Staten.
Första världskriget Konsekvenser. Revolution i Tyskland Tyska folket hade blivit lovade en seger Tyska folket kände sig besvikna och lurade av sin egen.
KRIGSFÖRLOPPET I KORTHET. ALLIANSER UNDER KRIGET DE FRÄMSTA MEDLEMMARNA DE ALLIERADE -STORBRITANNIEN -FRANKRIKE -USA AXELMAKTERNA -TYSKLAND -JAPAN -ITALIEN.
TK7 SO intro Tiden efter andra världskriget fram till dagens samhälle. Viktiga politiska och ekonomiska händelser i världen under perioden fram till.
En värld i lågor Lars Hindrum, Prästängsskolan, Eksjö –
Krig, folkmord, massförstörelsevapen
Andra världskriget.
Mellankrigstiden.
När hotet ständigt var närvarande
FÖRSTA VÄRLDSKRIGET
Kalla kriget! Vad hände sedan?
Kahoot f23c0fd45cce.
Bakgrunder till första världskriget
En värld i lågor Andra Världskriget.
Inledningen av Kalla Kriget
FÖRSTA VÄRLDSKRIGET
De viktiga frågorna s. 252 Vilka var de ledande länderna under efterkrigstiden och på vilka olika sätt försökte de få ytterligare makt? Vilka konflikter.
Andra Världskriget En värld i lågor
Den ryska revolutionen
Presentationens avskrift:

Kalla Kriget, del – 1962

Det kalla krigets karaktär • ”TERRORBALANS” Varför blev det inte kärnvapenkrig: USA vs Sovjet? Varför förde man krig genom ombud? • ”KAPPRUSTNING” Främst två länder rustade - varför?

The bomb - del 1 USA var först med att konstruera kärnvapen, och släppte atombomber över Hiroshima och Nagasaki i krigets slutskede, p.g.a.: • en önskan att faktiskt testa de nya vapnen på riktigt, • en markering mot Sovjetunionen (inte minst).

The bomb – del 2 Kärnvapen blev nu grunden för den s.k. maktbalansen. Stormakt nu = man har kärnvapen. Sovjet tog snabbt upp tävlingen med USA. Effekterna av kärnvapenrustningen? - USA och Sovjet försökte förhindra spridning av kärnvapen till alltför många andra stater. Dels p.g.a. makt, dels p.g.a. oro. - Denna terrorbalans medförde att USA och Sovjet aldrig gick i krig med varandra! Istället präglades kalla kriget av det som kommit att kallas ”krig genom ombud”. Istället för att supermakterna slogs direkt mot varandra stödde de olika sidor i lokala konflikter. Nu - när vi talat om grunderna - till det direkta skeendet:

Supermakterna med stort S intar sina ställningar • Det som hände direkt efter andra världskriget har stor betydelse för hur Ryssland och USA ser ut idag. - Detta inte minst för USA:s roll idag som Supermakten med stort S. Vad hände då?

Relationerna mellan öst och väst • Under WWII hade Molotov-Ribbentrop- pakten undertecknats, men den bröts:  Tyskland anföll Sovjet i ”Operation Barbarossa” (41). Här bytte alltså Sovjet sida - till de allierade (Fra, Storbr, USA)

Toppmötet vid Jalta

Politiska förändringar för Sovjet och USA På bilden såg ni segrarna i WWII: Churchill, Roosevelt och Stalin. Efter fredsförhandlingarna (i Potsdam) bestämde sig dessa tre för att träffas för att komma överens om vilken politik som ska föras i Europa. Mötet var det s. k ”TOPPMÖTET VID JALTA” (som ni ser - Frankrikes premiärminister/ president fick inte vara med). Vad ville länderna då, och hur blev det? Fra och Storbr lät USA ta täten – USA var ju betydligt starkare. Så USA och Rysslands agerande blev styrande.

Vad gjorde USA? USA ville se fria marknader och liberal demokrati i hela Europa – man lade 1947 fram: • ”TRUMANDOKTRINEN” (stoppa kommunismen) • ”MARSHALLPLANEN” (omfattande ek hjälp till hela västeuropa.) (USA stod bl.a. för hälften av all industriproduktion, '45...! • USA började även så smått demilitarisera hemlandet (efter Japans kapitulation).

Det fördes propaganda kring Marshallplanen – nedan amerikansk poster

Sovjet tryckte på så att de Östeuropeiska länderna inte skulle tacka ja. Men även kommunister i Europa var emot. Affisch från Frankrike - nedan... •

Vad gjorde Sovjet? Man ville • ”sovjetisera” Östeuropa – som en territoriell krigsbarriär. D.v.s. man skulle komma att utöva starkt inflytande (som USA över t.ex. länder i Centralamerika vid denna tid – kallas ”satellitstater”) • Man ville inte heller låta USA ta över världen.

Konflikten trappas - Polen! • Polen  Den stora frågan i Europa – Stalin: ”Polen ska tillhöra Sovjet.” Tyskland hade ju invaderats genom Polen 2 ggr på 30 år! Sbrit USA och Storbritannien ville ”demokratisera”, bland annat Polen...  USA försökte svara genom att använda Västtyskland som allierad

Ytterligare konflikt - Berlin! • Stalin krävde krigsskadestånd från industrierna i Västtyskland  Truman vägrade! Churchill lät uppföra en hårt bevakad gräns mellan Öst- och Västeuropa = ”Järnridån” inledde Sovjet den s.k. ”BERLINBLOCKADEN”  Stalin skärmade av Östtyskland och gjorde området till en kommunistisk stat!

”Järnridån” Sverige, Finland, Schweiz och Österrike ingick inte i någon av försvarsallianserna men räknades ändå gränsbevakningsmässigt till väst.

NATO och Warsawapakten • NATO (North Atlantic Treaty Organization) bildades 1949  USA var initiativtagare – Militär allians i väst som gick ut på att medlemsländerna stöttade varandra vid anfall • Warzawapakten bildades 1952  Nikita Chrustjev (efter Stalins död) var initiativtagare – Militär allians i öst som skulle verka som motvikt till NATO

Medlemsländer i NATO och Warszawapakten under perioden för pakternas bildande, NATO 1949 och Warszawapakten 1955, fram till Berlinmurens fall 1989.

50- och 60- talens konflikter mellan öst och väst • Sovjets bristande tillgång till världshaven • Västmakternas ”avkolonisering” i den tredje världen – Kolonierna var starka motståndare till den amerikanska imperialismen (=koloniseringen) – Detta ledde till att antiimperialistiska Sovjet blev en naturlig ledare för dessa kolonier

• ”KOREAKRIGET”, • Dokument om ”MASSIV VEDERGÄLLNING” från USA skrevs 1954 • Sovjets tekniska upprustning – Vätebombens utveckling 1953 – ”Sputnik”, den första satelliten i rymden 1957

”Kubakrisen” 1962 • Kommunisten Fidel Castro tog makten på Kuba 1959 efter en revolution • Alla amerikanska intressen som funnits på ön bröts och ekonomin blev svår  Kuba sökte ekonomisk hjälp hos Sovjet – Sovjet insåg den strategiska plats som Kuba hade nära Floridas kust och valde att hjälpa till • Exilkubaner inledde ”INVASIONEN I GRISBUKTEN” i april 1961, finansierade av CIA.

• Invasionen slogs tillbaka. Men rivaliteten USA & Sovjet hårdnade. • Chrusjtjov såg sin chans att kompensera för USA:s moderna missiler som hotade sovjetiska städer - monterade upp raketramper på Kuba. – Detta uppdagades efter att amerikanska spaningsplan tagit flygfoton av uppbyggandet

Konflikthanteringen USA trodde att ett ingripande skulle leda till ett anfall mot den amerikanska kusten. Och sedan mot Berlin vilket även skulle kunna leda till kärnvapenkrig. Krisen löstes efter att Chrusjtjov och J. F. Kennedy under 13 nervösa dagar förhandlat om nedmontering och nedrustning (ett filmtips: ”Thirteen Days”!)

Viktiga begrepp: • ”Terrorbalans” • ”Kapprustning” • ”Toppmötet vid Jalta” • ”Trumandoktrinen” • ”Marshallplanen” • ”Berlinblockaden” • ”Koreakriget” • ”Massiv vedergällning” • ”Invasionen i Grisbukten”

Kalla Kriget, del • Kommer inom kort!