Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Postoperativa komplikationer efter dagkirurgi. Djup ventrombos
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Symtom från halsryggen
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Nationella riktlinjer för diabetesvården Centrala rekommendationer
Historik Plastikkirurger Morykwas & Argenta Texas studier på grisar 1996 Mediastinit tidigare 25% dödlighet Idag 0% dödlighet.
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Diskussion kring tonsilliter
Ben- och fotsår ur Hudklinikens bildarkiv
Symtom < 5 dagar eller förbättring därefter
Exempel på praktiskt arbete i lokala STRAMA-grupper
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hud- och mjukdelsinfektioner
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Antibiotikaval Norrman / Pikwer ©
Okomplicerad cystit i slutenvård
Bensår i Skaraborg Alexandra Forsgren, Rose-Marie Johansson, Ingvor Fransson & Olle Nelzén Bensårscentrum - Hudkliniken och Kärlkirurgiska enheten Skaraborgs.
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Infektion Sårodling Odlingsfynd Antibiotikaval
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
Nedre UVI inom slutenvården
SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Diagnostika- hjälp eller stjälp Avrundning- praktiska råd
Okomplicerad cystit i slutenvård
Diskussion kring tonsilliter
Ett nationellt kvalitetsregister för säkrare bedömning och behandling  kvalitetsförbättring och patientsäkerhet Annika Davidsson
Behandling vid impetigo
Hud- och mjukdelsinfektioner
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Ben- och fotsår ur Hudklinikens bildarkiv
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
To change this header/title, go to Notes Master
Hud- och mjukdelsinfektioner
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
Utbildning till primärvårdsläkare
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
DOKTORN SOM DETEKTIV!.
Tillgänglighet sommaren 2011 Vårdgarantin Lagstadgade tidsgränserna 0,7,90,90 dagar Kömiljarden kronor fördelas minst 70 procent av patienterna.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Överläkare Marianne Bergström Hudkliniken Sundsvalls sjukhus
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är en realitet överallt där äldre får vård och omsorg – inte bara på sjukhus De äldsta är högkonsumenter.
AKUT BUK Birgitta Kennedy-Olsson 2014.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Hud- och mjukdelsinfektioner hos äldre
STRAMA Halland STRAMA- och Terapigrupp Läkemedelschef, informatör
Bakterier som kan orsaka sårinfektioner
Terapiriktlinjer.
Antibiotikabehandling
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Hud- och mjukdelsinfektioner
Hud- och mjukdelsinfektioner
SBU-rapporter.
Ortopediska fallgropar
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
ANTIBIOTIKABEHANDLING AV DIABETESSÅR
AT-dag diabetes Diabetesfoten.
Sveda och trängningar. ”Det svider och tränger” En kvinna som plötsligt får besvär med sveda och trängningar har nästan alltid en urinvägsinfektion En.
Standardiserat vårdförlopp Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg.
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
ICAAC 2006 San Francisco sept. Meet-the-expert 22(L) Appropriate Managing Diabetic Foot Infections Karchmer, (Lipsky) Låg status Beskrevs i litt.
Skor och inlägg.
Vårdrelaterade infektioner
Frida Wilske Infektionsläkare
Presentationens avskrift:

Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4-10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder till sjukhusvård 40-60% av alla icke traumatiska amputationer på nedre extremiteterna 800 förstagångsamputationer ovan fotled/år i Sverige på diabetespatienter > 40år >80 % av amputationer föregås av ett fotsår

Fotkomplikationer vid diabetes Sår Infektioner Destruktion av djupa vävnadsstrukturer Deformiteter

Patogenes Försämrad cirkulation – makro- och mikroangiopati Neuropati - sensorisk, motorisk, autonom Ödem Försämrat infektionsförsvar Våld mot foten - utlösande faktor i 4 av 5 fall

Profylax God metabol kontroll Rökstopp Fotvård- egenkontroll, utbildning fotvårdsterapi bra skor Läkarkontroll minst 1 gång/år inspektion undersökning avseende neuropati undersökning avseende perifer kärlsjd

God profylax och multidisciplinärt omhändertagande vid sår halvering av antalet amputationer ovan fotnivå

Amputationer Halland 2008-2011 > 40år ovan fotled: 325/100 000 diabetiker - riket 263/100 000 (senast siffran 352/100 000 i Halland) 2006-2008 > 60år: 315/100 000 diabetiker - riket 378/100 000

Amputationer Orsaker - ischemi och/eller infektion Amputation ska vanligen inte göras utan att möjligheterna till kärlrekonstruktion och andra behandlingsmöjligheter uttömts Utredning/behandling av arteriell insuff innan nödvändig amputation görs Så begränsad amputation som möjligt Torra perifera gangrän - avvakta spontanamputation

Utredning/behandling vid fotsår Förbättra cirkulationen Tryckavlastning Rökstopp Intensifierad metabol kontroll Behandla ev infektion Såromläggning God nutrition Ödembehandling Smärtbehandling

Tryckavlastning – profylax mot sår Bra skor – även inneskor Ortopediska specialskor främst vid deformationer Strumpor utan (hårda) sömmar Hälskydd, bra madrass vid långvarigt sängläge tex sjukhusvård Behandla förhårdnader – fila, skära bort (med försiktighet)

Tryckavlastning - behandling Behandlingssko, ortopediska skor – remiss till ortopedtekniska Hälskydd, ”kärlstövel”.. Gips Korrigerande kirurgi

Indikation antibiotikabehandling vid diabetesfotsår Cellulit i mjukdelarna Kraftigt smetiga, fuktiga illaluktande sår Feber >38 orsakat av såret Septisk, toxisk påverkan - sjukhusfall Djup infektion, plantarabscess - sjukhusfall Kronisk infektion, osteit Viktig, dock ovanlig, diff diagnos: Charcotfot

Antibiotikabehandling Enbart fynd av bakterier utan infektionstecken är inte indikation för antibiotika Antibiotika kan inte ensamt slå ut infektion i fotens djupa loger Lokal antibiotikabehandling ska inte ges – dålig effekt och risk för resistensutveckling

Sårodling vid diabetesfotsår Tas alltid innan antibiotika ges på djupet eller i sårkanter efter noggrann sårrengöring Relativt dålig korrelation odlingsfynd-signifikant patogen Bakterier olika signifikans vid klinisk infektion i fotsår Betahemolytiska streptokocker alltid patogen Stafylococcus aureus vanlig patogen Gramneg tarmbakt, anaerober ibland patogen vid djupa infektioner Enterokocker, pseudomonas sällan patogen KNS, Corynebact aldrig/sällan patogena

Antibiotikabehandling Ytliga infektioner-Heracillin 1gx3 (Dalacin 300mgx3) 1v-(10 dagar) Osteit perifert tår, häl - Heracillin 1,5gx3 (Dalacin 300mgx3) - långtidsbehandling 2-(6) mån Djupa infektioner i foten-sjukhusfall, bredspektrumantibioka Överväg annat ab-val efter odlingsfynd och utebliven effekt samt vid svårare speciellt djup infektion. Undvik kinoloner/ciprofloxacin

Diagnostik osteit Klinisk diagnos - synligt eller palp ben=osteit Slätrtg, CT, MR SR, CRP, LPK- viss vägledning

Omläggningar diabetesfotsår Generellt tätare omläggning speciellt vid infektion Försiktighet med hydrokolloida plattor Vaccumassisterad sårläkning (VAC-pump, Pico) – ny effektiv behandling Omläggningsval i övrigt? – se terapirekommendationer

”Sekundär”profylax Stor recidivrisk! Patientinformation Regelbunden medicinsk fotvård God metabol kontroll Rökstopp Bra skor inne/ute - recidivrisk halveras

Samhällsekonomi 9 000-24 000 diabetesfotsår/år - kostnad 1-2 miljarder kr Samhällskostnad fotsår till läkning = 51 000 kr Samhällskostnad underbensamputation = 344 000 kr

Mer information Terapirekommendationer Halland Kapitlet diabetesfotsår Patientinformation LKs hemsida Nationella riktlinjer för diabetessjukvård - SoS