Föreläsning 3 Chassikomponenter

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Syror och baser Jag ska berätta för DIG om syror och baser. Vad det här, hur allt funkar och vad för olika syror och baser det finns mm.
Optik Läran om ljus.
Joakim Eriksson Luciano Hermansen
FOR 1206 Grundkurs Del.2 Tryckluftsbromsar
Tekniska System - Elvispen
- Kroppens kontrollcentrum -
Krafter, tyngdpunkt, tröghet
De tre aggregationsformerna
Bilens Historia av: Johan, Erik och Max
Hur går det till att rapportera in betyg idag?
Tvätt och rengöring.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Elsäkerhet.
FOR 1206 Föreläsning nr 3 Kraftöverföring.
Datorer gör bilarna säkrare
Vad är energi? Energi är något som har förmågan att utföra ett arbete eller göra att det sker en förändring.
Energiteknik Kondensor, värmeväxlare, turbin och generator
Elektricitet och magnetism 2
Kurslitteraturen består av 11 kapitel som var och en belyser olika delar av automatiseringstekniken. De utgör fristående delar men har en gemensam röd.
Motorcykel g.
Rörelse Kapitel 7.
Elektricitet Trådkurs 6
Pneumatik FOR 1209.
FOK 1202 Föreläsning nr 2 Kraftöverföring.
Objektorienterad tänkande
FOR 1206 Grundkurs Del.1 Hydrauliska & mekaniska bromsar
Hållfasthetslära Repetition.
Hydraulik FOR 1209 Hydraulikens grunder.
Broms allmänt Bilaga broms grundar sig på föreskrifterna om bromsar och bromssystem i SJF312. Bilagan innehåller regler om broms vid tågfärd, spärrfärd.
Elektrokemi.
Fordonsteknik Kurs: FOR 1209 Hydraulik & pneumatik 50 poäng
TRYCK.
Fordonskännedom FOK poäng
Föreläsning 4 Karosseri och påbyggnader
Tekniskrapport Av Alva & Ludvig.
Kraft och tryck Sid
= Passning eller skott = Löpning utan boll = Driver boll
Ett smakprov på vår utbildning:
Laddomat / 31 -Effektiva kulvertstyrningar
Mutationer – en förändring i arvsmassan
Väder.
Föreläsning 1 Fordonets olika system
Drivsystem i specialmaskiner
SafeRider SafeRider är vridbar vilket ger extra plats för rullstolen att passera.
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Tekniska system Spisplatta.
Elektricitet Vad är det egentligen?.
Rörelse Kapitel 7.
Uppvärmning?.
RÖRELSESYSTEMET.
Lösningsförslag Rättningsmall som gäller alla uppgifter Enligt följande princip -1p slarvfel -2p räknefel Om dessa fel påverkar svaret får man inget ytterligare.
Datorer gör bilarna säkrare Mathias Bylund Johan Svensson.
Arbete Energi Effekt.
Biologi Livets former.
Föreläsning 5 Fordonets elsystem
Varför har Anna eller Per ett hjälpmedel?
ENERGIOPTIMERING Läckagesökning Konfiguration Styrning Efterbehandling
Den enda lösningen i världen som verkar direkt inuti tanken
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
Jordbävningar Hur uppkommer de?.
Hur går det till att rapportera in betyg idag? Varje lärare fyller i ett Excel- dokument där varje delmoment i kursen fylls i. När betyget är satt skickas.
Metaller Kap 12 Sid
SÄKERHETSKONTROLL Åtgärder före körning på buss. Kontrollera läckage!  När du kommer till bussen skall du då kontrollera eventuella läckage (olja, bränsle,
DEN ELEKTRISKA MOTORN I en elektris motor finns två rektangulära trådslingor som sitter i rät vinkel mot varandra. De omges av en magnetfält. Läs vad som.
CEROS Elslipmaskin.
Sparsam körning (Evo) Panel-PC
Snowboardteknik och analys del 2
Checklista Panel-PC Co-Driver 3.0, version 1.1.
2. Broar Sid
Presentationens avskrift:

Föreläsning 3 Chassikomponenter FOK 1202 Föreläsning 3 Chassikomponenter

Syfte/mål Vad skall eleven känna till efter avslutad föreläsning? Eleven skall känna till: Eleven skall kunna identifiera Fordonets olika chassikomponenter. Eleven skall lära sig namnen på huvudkomponenter och deras funktioner. Vilken typ av system som används på lätta respektive tunga fordon. Människans möjligheter att påverkan stoppsträckan. Lagkrav.

Bromssystemet Varför har vi bromsar? Bromssystemets funktion är: Ett bromssystem används för att minska hastigheten på ett fordon eller förhindra att fordonet sätts i rullning. Motorfordon i Sverige skall enligt lag ha två av varandra oberoende bromssystem, en färdbroms och en parkeringsbroms.

Bromssystemets uppdelning Manöverorgan. Kraftöverföringssystem. Hjulbromsar.

Bromssystemets uppdelning Manöverorgan Manövreras med: Fot = Bromspedal Hand = Bromsspak / knapp

Kraftöverföringssystem Delas in i tre huvudgrupper Mekaniskt system Hydraulsystem Tryckluftsystem

Mekaniskt system Parkeringsbroms Parkeringsbromsen är oftast mekanisk och verkar normalt på en axel. Den kan användas som nödbroms. Det finns en varningslampa kopplad till parkeringsbromsen. Som visar ansatt läge.

Hydrauliskt bromssystem En-krets hydrauliskt bromssystem Kraften från bromspedalen och huvudbromscylindern överförs till hjulets bromscylinder via vätska i bromsrör. En-kretsbromssystem innebär att samtliga hjul sitter sammankopplade i ett och samma rörsystem. Om ett bromsrör eller annan detalj i en-kretssystemet skulle brista förloras funktionen i hela bromssystemet.

Hydrauliskt bromssystem Två-krets hydrauliskt bromssystem Två-kretsbromssystem innebär att det finns två av varandra oberoende rörsystem (krets) till bromssystemet. I Sverige måste alla bilar från och med 1972 års modell vara försedda med tvåkretssystem. Diagonaldelat system. Axeldelat system. Triangel system. Två plus fyra system.

Hydrauliskt bromssystem Bromsvätska Ett hydrauliskt bromssystem får endast fyllas med en speciell bromsvätska. . Bromsvätskan är hygroskopisk. Klara av höga temperaturer utan att koka. Klara låga temperaturer utan att stelna. Inte fräta eller skada delar i bromssystemet. Vara blandbar med andra fabrikat. BRA ATT VETA: Bromsvätskan är frätande, skadar hud och vävnader. Kan även orsaka eksem. Skadar även bilens lackering vid spill. Bromsvarningslampan tänds om det uppstår läckage i broms systemet.

Hydrauliskt bromssystem Bromsservo Vad betyder servo? Det är latin och betyder slav, tjänare (Att hjälpa) Bromsservons funktion är att förstärka bromskraften i bromssystemet. Servon fungerar bara när motorn är i gång, alltså inte när bilen bogseras.

Hjulbromsar Skivbroms En skivbroms består av en roterande skiva som ansätts genom att klossarna trycks mot bromsskivan. Bromsskivor kan vara: Massiva Ventilerade – Fördelar: Leder lättare bor värmen. Lättare att serva. Viktbesparande.

Hjulbromsar Trumbroms En trumbroms består av en roterande trumma som ansätts genom att bromsband trycks utåt mot trummans insida. – Nackdel: Trumbromsen kan lätt bli överhettad, vilket kan leda till att bromsverkan blir sämre eller helt slutar att fungera. Detta kallas bromsfading.

Hydrauliskt bromssystem ABS ABS (på svenska Anti blockerings system, engelska anti-lock brakning system) Förhindrar att hjulen låser sig när man bromsar. Styrförmågan bibehålles vid hårda inbromsningar. Bromssträckan förkortas på de flesta underlag. Nackdelen är att oerfarna förare löper risk att vaggas in i en falsk trygghet. När Varningslampan för ABS-systemet lyser talar den om att ABS-systemet är ur funktion.

Bromssystemets uppdelning Pneumatiska bromssystem På lastbilar och bussar är det vanligt med pneumatiska bromssystem. Funktionen för dessa är i princip samma som för ett hydrauliskt system, men med tryckluft i stället för bromsvätska. Tunga fordon skulle överhetta vätskan så de har pneumatiskt bromssystem istället. Tryckluftbromsar kräver en kompressor för att fungera. Denna drivs av bilens motor, vilket innebär att luften så småningom läcker ut om motorn är avstängd. .

Stoppsträcka Reaktionssträcka + Bromssträcka = Stoppsträcka Vad kan vi göra för att förkorta stoppsträckan? Sänka hastigheten Se till att bilen bromsar är i bra skick Vara handlings beredd.

Hjulupphängning Varför har vi hjulupphängning? Hjulupphängningen funktion är: Hjulupphängningen ser till så att hjulen är anslutna till fordonets kaross eller ram. Måste fungera för att bilen skal ha god styrförmåga trots att hjulen fjädrar upp och ner.

Hjulupphängning och dess uppdelning Framhjulupphängning Hjulupphängning och dess uppdelning Stel framaxel Separat hjulupphängning

Hjulinställning Vägegenskaper Slitage Bränsleförbrukning

Styrsystem Delas in i tre grupper: Mekaniskt Hydrauliskt Elektrohydrauliskt

Styrinrättning Delas in i två grupper: Kuggstångväxel Styrväxel med skruv Styrinrättningens funktion är: Föra fordonet åt det håll föraren svänger.

Styrinrättning Servostyrning: Servostyrningens funktion är: Göra styrningen mer direkt. Ta upp stötar och ojämnheter från vägbanan. Ge föraren mer kraft, underlätta vid tex. Parkering. Minska känslan av obalans från däcken.

Fjädring Delas in i fyra huvudgrupper Fjädringens funktion är: Spiralfäder Bladfjäder Torsionsfjäder Luftfjädring Fjädringens funktion är: Ge efter för vägens ojämnheter. Ha kontakt med vägen utan att studsa. Ta upp hjulens rörelse på ett mjukt sätt.

Fjädring Fordonets fjädring består inte bara av fjädrar. Även däck och säte hjälper till att göra färden komfortabel. Miljö & skydds frågor Att arbeta med hoptryckta fjädrar medför alltid en risk. Följ alltid verkstadshandbokens anvisningar.

Stötdämpare Delas in i två grupper: Stötdämparens funktion är: Hydraulisk stötdämpare Gastrycksdämpare Stötdämparens funktion är: Motverka gungningar i fordonskarossen Bromsa fjädrarnas rörelse så att hjulen inte studsar mot vägbanan.

Hjul (Fälg & Däck ) Fälgar delas in i två grupper: Plåt/Stålfälgar Plåtfälgen är billig och används till de flesta person och lastbilar. Aluminiumfälgar Aluminiumfälgen är dyrare men uppfyller högre krav på rundhet.

Frågor?