Sjukpenning /sjukersättning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år
Advertisements

Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
Välkommen till pressträff torsdagen den 27 maj 2010 Medverkande: Arbetsförmedlingen Henrietta Stein, chef för Avdelningen Rehabilitering till arbete.
Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen
Arbetets förutsättningar – nyckeln till en bra löneutveckling
Rehabkedjan och konsekvenser för oss.
ARBETSGIVAREN                                        Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar för att ta tillvara dina medarbetares arbetsförmåga.
Nya regler inom sjukförsäkringen 2005
Håkan Svärdman Folksam
Åter till arbetet Fackliga riktlinjer för förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering Bild 1 – Åter till arbetet ”Åter till arbetet”
Ekonomi för personer med psykisk funktionsnedsättning
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Arbetslivsintroduktion
Arbetsförmågebedömning vem gör vad?
Rehabkedjan.
Arbetare Sjukförsäkring AGS AGS.
Om du är sjuk och inte kan arbeta
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Analys av regeringens promemoria Införande av en rehabiliteringskedja
Läkaren och sjukintyget
Information Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som vårdgivare Läkarutlåtande om hälsotillstånd – FK 3200 Dagens möte Hållpunkter.
Samtliga anställda Arbetsskada Lag-TFA Lag/TFA.
1 KAP - Lagens ändamål och tillämpningsområde
Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan
Sjukförsäkringen Sjukförsäkringen
Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig.
Försäkringskassan genomför Sjukförsäkringsreformen
Information till egna företagare våren Viktigt att känna till när du startar företag – För att få sjukpenning måste du ha en sjukpenninggrundande.
Försäkringskassans roll i samverkan
Information om sjukförsäkringen
Förebyggande sjukpenning
Nuvarande samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Regeländringar i sjukförsäkringen
Om du är sjuk och inte kan arbeta
Arbetsförmågebedömning vem gör vad?
Ersättningar vid sjukdom. ERSÄTTNINGAR VID SJUKDOM SGI (Sjukpenninggrundande inkomst)  Används till exempel för att räkna ut din sjukpenning  Fastställs.
Läkaren och sjukintyget
Sjukdom Stefan Holmberg PTK.
Sjukdom Stefan Holmberg. SGI (Sjukpenninggrundande inkomst) FLIKTEXT I VERSALER Informatörsutbildning Används till exempel för att räkna ut din sjukpenning.
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
Hur fungerar sjukskrivningsprocessen i praktiken
Ersättning vid sjukdom Stefan Holmberg. SGI (Sjukpenninggrundande inkomst) FLIKTEXT I VERSALER Ersättningar vid sjukdom Används till exempel för att räkna.
Ersättning vid sjukdom
En enklare sjukförsäkringsprocess
Läkaren och sjukintyget
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Rehabsamordnare 2015 Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering Arbetsförmedlingen Har rehabiliteringsansvar Två kundgrupper - Arbetsgivare - Arbetslösa.
Försäkringsmedicin 2016 Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer.
Sid Försäkringskassan informerar nyanlända Sjukförmåner Om du blir sjuk, skadar dig på arbetet eller blir sjuk utomlands.
Nya regler i sjukförsäkringen. Teknikföretagen – för Sveriges viktigaste företag Detta har hänt…. Erik Lundström Teknikföretagen
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
Försäkring vid sjukdom och invaliditet.
LAF/TFA sid 1 ARBETSSKADEFÖRSÄKRING enligt lag och avtal.
Läkaren och sjukintyget Läkarprogrammet VT 2016 Marie Westin Försäkringsmedicinsk rådgivare FK.
LAF/TFA nr 1 ARBETSSKADEFÖRSÄKRING enligt lag och avtal.
Utbildning ST-läkare-specialister 2014 Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser.
Rehabiliteringskedjan. Ohälsotalet i februari ,4 32,1 41,2.
Sjukfrånvaro och rehabilitering
Information från Försäkringskassan
Välkomna till utbildning i försäkringsmedicin och för ST-läkare
Läkaren och sjukintyget
Välkommen till pressträff torsdagen den 27 maj 2010 Medverkande: Arbetsförmedlingen Henrietta Stein, chef för Avdelningen Rehabilitering till arbete.
Sjukfrånvaro och rehabilitering
Ersättning vid sjukdom
Sjukfrånvaro och rehabilitering
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Försäkringar vid sjukdom och arbetsskada
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Läkarintyg för sjukpenning
Information från Försäkringskassan
Presentationens avskrift:

Sjukpenning /sjukersättning Håkan Wernefur Försäkringskassan hakan.wernefur@forsakringskassan.se

Sjukförsäkring När du blir sjuk eller råkar ut för en olycka kan du få ersättning för förlorad arbetsinkomst. Sjuklön Sjukpenning 5.2.2. Rätt till sjukpenning

Sjuklön Du gör anmälan till din arbetsgivare den första sjukdagen. Arbetsgivaren anmäler din sjukdom till Försäkringskassan om du fortfarande är sjuk efter 14 dagar. Gäller inte uppdragstagare och egenföretagare. 5.2.3. Rätt till sjukpenning

Sjuklön Under de första 14 sjukdagarna Rätt till sjuklön har du som anställts för minst en månad eller har arbetat sammanhängande i 14 dagar Upphör anställningen – upphör sjuklönen. 5.2.4. Rätt till sjukpenning

Sjuklön Sjuklön från andra sjukdagen med 80 procents ersättning. Ingen ersättning första dagen = karensdag. 5.2.5. Rätt till sjukpenning

Sjukpenning Ersättning med 80 procent av SGI. Storleken på sjukpenning kan vara hel, halv, 3/4 eller 1/4. Storleken bedöms av Försäkringskassan. 5.2.6. Rätt till sjukpenning

Sjukpenning – Försäkringskassan Rätt till sjukpenning från den 15:e sjukdagen eller från andra dagen om du inte har rätt till sjuklön. Betalas som längst under ett år Ingen ersättning första sjukdagen = karensdag. Sjukpenning kan vid långvarig sjukdom bytas ut mot sjuk- eller aktivitetsersättning. 5.2.7. Rätt till sjukpenning

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Baseras på din årliga arbetsinkomst. SGI:n är lägst 24 procent av prisbasbeloppet och högst 7,5 gånger prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet för 2014 är 44 400kronor. För 2013 beräknas sjukpenning på inkomster upp till 333 000 kronor (motsvarar månadslön på 27 700 kr) 5.2.8. Rätt till sjukpenning

Sjukdomsbegreppet Det finns ingen definition av begreppet ”sjukdom” i lagstiftningen ”man bör hålla sig till vad som enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning anses vara sjukdom. Med den utgångspunkten kan varje onormalt kropps- eller själstillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen betecknas som sjukdom” ”störningar och fysiologiska förändringar som beror på det naturliga åldrandet, havandeskap eller barnafödande betraktas inte som sjukdom eftersom det hör ihop med den normala livsprocessen” 5.2.9. Rätt till sjukpenning

Sjukpenning Försäkran ska lämnas till Försäkringskassan när du varit sjuk i 14 dagar. Börjar du arbeta tidigare skickas försäkran i då. Tala om för Försäkringskassan när du börjar arbeta! 5.2.10. Rätt till sjukpenning

Läkarintyg/utlåtande Från 8:e sjukdagen till arbetsgivaren eller Försäkringskassan. Från 15:e sjukdagen Försäkringskassan kräver läkarintyg 5.2.11. Rätt till sjukpenning

Rehabiliteringskedjan Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Rehabiliteringskedjan För att råda bot på passiviteten i sjukskrivningsprocessen föreslår regeringen att en rehabiliteringskedja med fasta hållpunkter införs. För fullständigt talarmanus till Rehabiliteringskedjan se Bilaga till talarmanus. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.

Särskilda skäl Tage arbetar som taxichaufför sedan många år tillbaka. Han är sjukskriven på grund av knäledsbesvär. Försäkringskassan har efter kontakt med Tages arbetsgivare i sin utredning kommit fram till att det inte finns några möjligheter till annat arbete inom det relativt lilla åkeriet.

Särskilda skäl, forts. På dag 181 bedömer Försäkringskassan att Tages knäbesvär inte hindrar honom från att kunna utföra ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Läkaren menar att det i dagsläget inte går att bedöma om Tage kommer att kunna återgå till sitt arbete eller till något annat arbete hos arbetsgivaren.

Bedömning Försäkringskassan bedömer att det inte finns särskilda skäl att skjuta upp bedömningen av arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden. Tage har därför inte rätt till sjukpenning från och med dag 181.

Tidsbegränsning av sjukpenning Sjukpenning i högst 364 dagar under en ramtid på 450 dagar. Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Lön Sjukpenning på normalnivå Ersättningsnivå 80% 364 dagar Sjukpenning på fortsättningsnivå Ersättningsnivå 75% 550 dagar Arbetslivs-introduktion Aktivitetsstöd/ utvecklingsersättning 3 månader A-kassa Aktivitetsstöd/ utvecklings- ersättning Vid allvarliga sjukdomar kan fler dagar med sjukpenning på normalnivå betalas ut. I vissa undantagsfall kan fler dagar med sjuk-penning på fortsättnings-nivå betalas ut. Sjukpenningen är tidsbegränsad Normalt kan den anställda få sjukpenning i 364 dagar under en period på 450 dagar (cirka 15 månader). De 450 dagarna kallas ramtid. Ersättningen är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Om den anställda har fått rehabiliteringspenning eller reseersättning i stället för sjukpenning räknas de dagarna också som sjukpenningdagar. Dessutom räknas 13 dagar med sjuklön med om de dagarna har ingått i en sjukperiod med sjukpenning. Vad händer efter 364 dagar? Sjukpenning på fortsättningsnivå Den anställda kan få sjukpenning på fortsättningsnivå i högst 550 dagar (cirka ett och ett halvt år). (Om den anställda får sjukpenning på fortsättningsnivå sjukpenning på grund av en godkänd arbetsskada finns inte någon tidsgräns). Ersättningen är något lägre än 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Fler dagar med sjukpenning på normalnivå Om den anställda har en allvarlig sjukdom kan han eller hon ha rätt till fler dagar med sjukpenning på normalnivå. Med fler dagar med sjukpenning på normalnivå behåller man samma ersättning som med sjukpenning på normalnivå. Det finns ingen tidsgräns för hur länge fler dagar med sjukpenning på normalnivå kan betalas ut. Även den som har haft tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning kan få fler dagar med sjukpenning på normalnivå. Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå I undantagsfall går det att få förlängd sjukpenning längre än 550 dagar. Det kallas fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå och gäller: om den anställda får fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå på grund av en godkänd arbetsskada finns inte någon tidsgräns om en anställda vårdas på sjukhus eller har en sjukdom och får omfattande vård utan att vara intagen på sjukhus om den anställda riskerar att allvarligt försämras i sin sjukdom om den anställda arbetar eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Man kan också få flera dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå om man på grund av sjukdom fått sådan avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig att man inte kan tillgodogöra sig information. Även den som har haft tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning kan få fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå. När dagarna med sjukpenning tar slut Om den anställda inte längre kan få sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning från sjukförsäkringen erbjuds han eller hon att delta i arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Arbetslivsintroduktionen innebär en koncentrerad utredning och kartläggning av den anställdas förutsättningar och behov av stöd. När man deltar i arbetslivsintroduktionen får man aktivitetsstöd. Introduktionen pågår som längst i tre månader. Efter avslutad introduktion kommer du att kunna hänvisas till Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Anställda som fått maximal ersättning kommer åter i tjänst Anställda som fått maximal ersättning från sjukförsäkringen (sjukpenning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning) kan vilja komma tillbaka i tjänst när ersättning upphör. Sjukpenning

Sjukskrivningsperioder läggs samman Beslut om var i rehabiliteringskedjan bedömningen ska göras Sjukskrivningsperioder läggs samman Ett kortare uppehåll mellan två sjukperioder ska inte medföra att prövning i rehabiliteringskedjan börjar om från början. När det beräknas hur lång tid den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga ska dagar i sjukperioder läggas samman, dels om den försäkrade har förvärvsarbetat under en period om mindre än 90 dagar mellan sjukperioderna, dels om den försäkrade inte har förvärvsarbetat alls mellan sjukperioderna. Vid sammanläggning av dagar i en sjukperiod, för beräkning hur länge den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga, ska endast dagar fr.o.m. ikraftträdandet den 1 juli 2008 beaktas. Vägledning Sjukpenning och samordnad rehabilitering Utlåtande från arbetsgivare En försäkrad ska lämna in ett utlåtande av sin arbetsgivare till Försäkringskassan om Försäkringskassan begär det. I utlåtandet ska det anges vilka möjligheter som finns att ta till vara den försäkrades arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet efter omplacering eller en rehabiliteringsåtgärd som avses i 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ersättning får dras in eller sättas ned, om den som är berättigad till ersättningen vägrar ge in ett utlåtande av arbetsgivaren. (OBS Träder i kraft 1 januari 2009) För fördjupning se bilaga.

Reseersättning Reseersättning istället för sjukpenning om du kan arbeta men inte resa till och från arbetet på vanligt sätt. kan du resa till och från arbetet på annat sätt, får du ersättning för eventuella merkostnader från Försäkringskassan. Under karensdagen får man inte reseersättning. 5.2.14. Rätt till sjukpenning

Medicinsk behandling och rehabilitering Sjukpenning kan du få vid medicinsk behandling medicinsk rehabilitering. Syfte förebygga eller förkorta sjukdom. Krav behandlingen och rehabiliteringen är ordinerad av läkare ingår i en behandlingsplan som är godkänd av Försäkringskassan. 5.2.15. Rätt till sjukpenning

Sjuk igen inom 5 dagar Återinsjuknanderegel den nya sjukperioden räknas som fortsättning på den gamla ingen ny karensdag. Påverkar sjukperiodens längd har betydelse för läkarintyg och försäkran. 5.2.16. Rätt till sjukpenning

Sjuk ofta – sjuk länge Allmänt högriskskydd högst 10 karensdagar om året från Försäkringskassan och varje arbetsgivare för sig. Särskilt högriskskydd medicinskt väl dokumenterad sjukdom och troligen fler sjukdomsfall än 10 per år eller ett sjukdomsfall som varar längre än 28 dagar. Ger ersättning från första dagen. Skriftlig ansökan till Försäkringskassan. 5.2.17. Rätt till sjukpenning

Rätt till sjuk- och aktivitetsersättning Aktivitetsersättning 19 – 29 år Sjukersättning 30 – 64 år Sjukdom eller nedsättning av psykisk eller fysiskt prestationsförmåga Arbetsförmågan varaktigt nedsatt med minst 1/4 12.2 Rätt till förtidspension

AML, Arbetsmiljölagen 2:1 Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar Arbetstagaren ska kunna medverka i utformningen av sin arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysisk eller psykisk belastning. Även löneformer och förläggningen av arbetstider ska beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete ska undvikas eller begränsas. 4.2.1 AML, Arbetsmiljölagen

Arbetsgivarens ansvar Anpassa den fysiska arbetsmiljön Ändra arbetsuppgifter/ ändra arbetsorganisation Arbetsprövning/-träning, utbildning m.m. Påverka attityder på arbetsplatsen Förbättra den psykosociala arbetsmiljön 4.3 Arbetsgivarens ansvar

Individens ansvar Lämna in Medicinskt underlag Innehåll Diagnos Arbetsoförmåga I förhållande till arbetet I förhållande till normalt förekommande arbete Rehabiliteringsbehov Beräknad tid med nedsatt förmåga och grad av nedsättning 4.4 Individens ansvar

Försäkringskassans ansvar Samordna rehabiliteringen Lokalt och regionalt samarbete Upprätta och följa rehabiliteringsplanen Stödja den enskilde Tillsyn (av arbetsgivaren) Utvärdering och uppföljning 4.5 Försäkringskassans ansvar

Samarbete är effektivt! Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Arbetsgivaren Sjukvården Sociala myndigheter Arbetsmiljöinspektionen Facket Samarbete är effektivt! 4.6 Samarbete