Kalla kriget – tidslinje Från Koreakriget till Sovjetunionens fall
Femtiotalet Koreakriget (1950 – 53) Bakgrund: Efter WW2 delades Koreanska halvön in i två ockupationszoner likt Tyskland. Norr om den 38:e breddgraden låg den sovjetiska zonen och söder den amerikanska. Planen var att precis som i Tyskland ”städa upp” allt och sedan lämna Korea Men p g a de frostiga relationerna mellan USA och CCCP i Europa utropades istället två ”nya” republiker
Nord- och Sydkorea NORD: Utropas den 9 september 1948 Kim Il Sung ledare i sann stalinistisk regim Stark armé SYD Utropas den 15 augusti 1948 Syngman Rhee ledare Uppbackad av USA och FN
Koreakriget Förlopp: Kriget bryter ut då nordkoreanska soldater korsar den 38:e breddgraden den 25 juni 1950. FN och dess överbefälhavare general Douglas MacArthur tillsammans med sydkoreanska armén står till en början för svagt motstånd. Kriget böljar fram och tillbaka men ”stannar” sedan återigen vid den 38:e breddgraden. Förhandlingar startas redan sommaren 1951, men vapenstillestånd undertecknades först i juli 1953. Därefter har det varit ett fortsatt segt men stillastående ”krig” där de båda sidorna bevakar sin gräns. Än idag har inget fredsfördrag undertecknats. Ca 5 miljoner dödsoffer…
Femtiotalet Suezkonflikten 1956: Bakgrund: Suezkanalbolaget ägdes av engelsmän och fransoser. I juni lämnar engelska och franska soldater sina baser i Egypten Den 26 juli meddelar Egyptens president, Nasser, att kanalbolaget skall nationaliseras . Nasser anses som arab- nationalistiks och antibrittisk. Frankrike vill även de bli av med Nasser Israel ser sin chans att ”spänna musklerna” i Mellanöstern. FN inleder diplomatiska förhandlingar för att lösa konflikten på fredlig väg, men… … hemliga förhandlingar inleds där Frankrike, Storbritannien, Israel och USA deltar.
Suezkonflikten STORBRITTANIEN och FRANKRIKE vill behålla sitt bolag och därmed kontroll över handeln. ISRAEL är omringat av arabiska nationer och vill visa hur stark man är. USA vill förekomma CCCP och därmed kunna påverka situationen. FN (under amerikansk ledning!) vill ha fred
Forts… Förlopp: Israel anfaller och går snabbt in i Egypten som dock gör motstånd. Israel får hjälp av engelskt och franskt flygvapen som bombar egyptiska ställningar. FN, lett av USA och CCCP tar avstånd och kritiserar Storbritannien och Frankrike. De båda tvingas avsluta sina strider i början av november och ersätts av en FN- styrka Som segrare i denna konflikt ses Nasser som stärkte sin politiska makt, och Israel som visade sina grannar vad man gick för. Förlorare blev Storbritannien och Frankrike som tvingades släppa kontroller över Suezområdet. I och med detta tappade de även sina ställningar som världsmakter. Istället stärktes USA’s och Sovjets makt i mellanöstern, vilket kan förklara Amerikas ”dubbelspel” i denna konflikt…
Sextiotalet DOMINOTEORIN: ”Faller en, faller alla..!” USA’s anledning till att gå in i konlikter Makt eller rädlsa?
Berlinmuren (se separat bildspel)
Kubakrisen Bakgrund: CCCP irriterade på amerikanska missiler i Turkiet. Deras svar var att placera egna missiler och samarbeta med Fidel Castro på Kuba. Maktbalans/Terrorbalans. Förlopp: Amerikanska spionplan (U2) fotograferar i oktober 1962 något som liknar atommissiler på Kuba. Detta sätter igång ett mycket omfattande politiskt arbete. President Kennedy arbetar desperat för att undvika ett krig mot ryssarna och istället lösa det på diplomatisk väg. EXCOM bildas med de viktigaste ledarna inom millitär och politik. Militären vill absolut gå i krig, men Kennedy vill inte riskera Berlin. Istället inleds en blockad av Kuba och inga fartyg tillåts komma in i kubanska hamnar utan att först ha blivit kontrollerade av USA. Krisen pågår i 13 dagar och löser sig tillslut genom att USA lovar att ta bort sina missiler i Turkiet.
Kubakrisen forts. Resultat: Det blev inget kärnvapenkrig. Mycket pga rädsla och okunskap – det fanns inga strategier för hur ett sådant krig skulle gå till! Det upprättades även en ”hotline” – en telefonlinje – mellan makthavarna i USA och CCCP Konflikt idag? Ja… Kuba är fortfarande ”blockerat” av USA, många lever i fattigdom. Fidel Castro fortfarande ledare.
Vietnamkriget Bakgrund: Under kolonialtiden tog Frankrike kontroll över Vietnam, Kambodja och Laos och kallade detta område för Franska Indokina. Under WW2 tog Japan kontrollen över detta område, men blev av med det efter krigets slut. Förlopp: Efter WW2 ville FRA tillbaka till sitt gamla område och fortsätta styret. Detta ledde till en blodig konflikt mellan ”franska” soldater och motståndsrörelsen Vietminh med Hô Chi Minh i ledningen. 1954 gav Frankrike upp sina anspråk och lämnade över ärendet till FN, som beslöt att dela upp landet i en nordlig och sydlig region (jmf Korea). Nordvietnam hade en kommunistisk ledning, Sydkorea hade stora problem med korruption, vilket i sin tur ledde till uppror (stödda av kommunisterna i norr…) USA såg det som sin plikt att ”försvara” sydvietnameserna mot kommunismen och började placera sina soldater i Vietnam. 1969 var antalet amerikanska soldater över 500 000! Det var en tuff balansgång att hålla både FNL (Sydvietnams upprorarmé) och Nordvietnam, samtidigt som man försökte undvika fullt krig med Sovjet. Tillslut insåg USA att kriget inte gick att vinna och drog sig ur Vietnam 1973.
Vietnan forts Resultat: Pga den massiva mediabevakningen såg och visste hela världen hur kriget utvecklades i en allt brutalare och blodigare konflikt. Detta ledde till att omvärlden vände sig mot USA som tappade popularitet och rykte. Bl a kallade Olof Palme USA för ”dessa satans, jävla mördare!” i ett berömt tal. Uppmärksamheten i media ledde även till att unga människor började fokusera mer på omvärlden och de orättvisor som fanns. Detta ledde till många olika händelser, bl a de svartas medborgarrättsrörelse på hemmaplan, Woodstockfestivalen (15 – 18 augusti 1969), vänsterrörelsens uppsving bland studenter i både Sverige och övriga Europa, våldsamma terrordåd av t ex RAF i Tyskland.
Vietnam forts Efter att FNL tagit kontrollen över hela Vietnam enades landet 1975 Den dåvarande presidenten Lyndon B Johnson fick mycket kritik och valde att inte ställa upp för omval. Istället tillträde Richard Nixon, som även han fick mycket kritik för att tillbakadragandet av soldater tagit för lång tid (jmf med dagens Irak/Afghanistan) Konflikt idag? Undersök hur situationen ser ut i dagens Vietnam!
Kongokrisen 1960 släpper Belgien kontrollen över sin forna koloni. Landet blir i juni samma år självständigt och Lumumba (MNC) blir dess förste premiärminister. MNC var vänsterinriktat och mindre populärt i den på naturtillgångar (bl.a. koppar, uran och diamanter) rika provinsen Katanga. I juli 1960 bryter sig Katangaprovinsen ur och förklarar sig själva för självständigt. Katangaupproret stöds av belgisk militär. Lumumba och Kongo kallar på FNs hjälp, men när detta inte hjälper får man även hjälp av Sovjet. Även svenska soldater befinner sig på plats iklädda FN – uniform. I samma veva blir Lumumba och landets president, Kasa – Vubu oense och förklarar varandra avsatta. Då passar militärens ledare Mobutu att genom en statskupp ta makten.
Kongokrisen forts. Nu blir det jobbigt: Mobutu stöds av Västvärlden (läs USA) Lumumba stöds av Öst (läs Sovjet) Lumumba sätts i husarest av FN (läs USA) Lumumba lyckas fly, men tas åter tillfånga och avrättas sedan i Katanga I februari 1961 får FN mandat att bruka det våld som krävs för att lösa situationen. Samtidigt inleds även fredliga förhandlingar för att lösa konflikten Under våren 1961 återförenas Kongo och Katanga, dock under bevakning av FN (läs USA och Sovjet) Kuriosa: Under denna konflikt skjuts Dag Hammarsköld (dåvarande generalsekreterare i FN) plan ned och Hammarsköld omkommer. 1965 avslutas striderna och Mobutu sitter kvar, med uppbackning av USA
Kongokrisen forts. Att denna konflikt blossade upp beror till stor del på Belgien som först plundrade landet och sedan lämnade en fattig nation i sticket. När Kung Leopold 1960 valde att släppa det som han såg som sig sitt eget landställe fanns endast 17 personer med motsvarande högskoleutbildning i landet! Idag bor ca 46,5 miljoner invånare i Kongo Kinshasa (tidigare även Zaire)
Sjuttiotalet 1974: Militärkupp i Etiopien, stöd av Sovjet. 1974: Militärkupp i Portugal leder till att Angola blir självständigt. Dock startar nästan omgående ett inbördes krig. USA stödde den anti- socialistiska gerillan, men pga politisk oenighet lämnar USA över taktpinnen till Israel. Sovjet lämnar i sin tur över sin taktpinne till Kuba… I princip samma sak inträffar i Namibia. 1977: Somalia attackerar Etiopien p g a ett tidigare FN- beslut. Somalia stöds till en början av Sovjet (!), men de lämnar snart konflikten och Kina tar över. Efter kriget stöds Somalia av USA
Avspänningspolitiken Kubakrisen innebar en chock för de båda supermakterna. Det ledde till att heta linjen upprättades 1963 och man kom överens om ett partiellt stopp för kärnvapenprov senare samma år. Under 1970- talet kom flera nedrustningsavtal, mest berömda är SALT, och toppmöten mellan USA och Sovjet. Nixon blev den första amerikanske presidenten att besöka Kina. Andra viktiga händelser var: Västtysklands nya östpolitik Helsingforskonferensen 1975. Deklaration angående ledande principer för relationer mellan deltagande stater), var startskottet för ökade krav på medborgarrätt och frihet inom östblocket, bland annat Charta 77 och olika polska organisationer som slutligen gick samman och bildade Solidaritet I slutet av 70- talet innebar sovjetiska interventioner i Afrika och utplaceringar av medeldistansrobotar i Europa och framförallt invasionen av Afghanistan 1979 slutet på avspänningen. 1980 bojkottade USA Olympiska spelen som hölls i Moskva. Valet av Ronald Reagan till amerikansk president 1980 innebar att en ny period av upprustning började. Tiden 1979-1985 kallas ibland "andra kalla kriget". Då Michail Gorbatjov 1985 blev sovjetisk kommunistpartiordförande började en ny avspänningspolitik, som pågick kalla kriget ut.
Åttiotalet 1979 inleds det Afghansk-Sovjetiska kriget. Under tiden för konflikten styrde en kommunistregim landet, men denna regim stötte på hårt motstånd av Muhajedin. Sovjet skickar sina Spetsnaz trupper (elitsoldater) för att kväsa upproret. Dock visar sig detta svårare än man trott. Muhajedin stöds indirekt av USA och dess soldater tränas bl a av CIA. En av dessa soldater var/är Usama bin Laden. Kriget har många likheter med Vietnamkriget. I och med Gorbatjovs tillträde minskade intensiteten och tillslut, 1989, insåg man (precis som amerikanerna gjorde i Vietnam) att kriget inte gick att vinna.
Afghansk-Sovjetiska kriget Dock fortsatte konflikten då Muhajedin fortsatte ett inbördeskrig mot regimen i Kabul. Dock hade de ingen plan för vad som skulle ske när man vunnit (vilket inträffade 1992) och därför fortsatte oroligheterna nio år till. Under Sovjets ockupation beräknas 1,5 miljoner afghaner ha dödats varav 90 % var civila. USA drog sig ur konflikten i samma sekund som den siste sovjetiske generalen gick över gränsen till Sovjet. Detta ses som en anledning till det hat Muhajedin (läs Usama) sedan riktat mot USA.
Åttiotalet forts. SDI (Strategic Defense Initiativ) var en amerikans bluff som sade att man hade atomvapen i rymden som kunde dels attackera Sovjet och dels försvara sig mot sovjetiska anfall. Detta ledde till att storia ekonomiska resurser lades på att skaffa sig liknande vapen. Detta sägs även ha lett till att den ryska ekonomin tillslut kollapsar och gör att Sovjetunionen faller likt ett korthus USA bojkottar först OS i Moskva, sedan svarar CCCP med att bojkotta OS i Los Angeles. Den 9 november 1989 faller Berlinmuren. Den 3 oktober 1990 återförenas de två länderna
Nittiotalet Efter att Berlinmuren fallit och att det visat sig att Östtyskarnas missnöje mot Sovjetstyret gett resultat börjar även andra öststater bryta sig loss. 1991 blir Vitryssland och Ukraina oberoende stater. Även Jugoslaviens fall ses som en konsekvens av Sovjetunionens fall. 1993 delas även Tjeckoslovakien i två självständiga nationer. En stor del till att detta sker är Michail Gorbatjov som med sina idéer glasnost (öppenhet) och perestrojka (som bl a innebar införandet av marknadsekonomi) Den 25 december 1991 blir de sovjetiska staterna självständiga och istället bildas en ekonomisk union (OSS) där samtliga stater ingår, förutom de baltiska staterna.
Tvåtusentalet Fortsatt ingen fred mellan Nord- och Sydkorea. Konflikten blossade upp igen under hösten 2010 Afghanistan: man kan se kriget mot terrorismen som en konsekvens från kalla kriget Kuba fortfarande ”blockerat” av USA Många konflikter på den afrikanska kontinenten har sitt ursprung dels från kalla kriget (dels från kolonialtiden) Oroligheter i gamla sovjetiska stater (t ex Georgien som vill bryta sig loss)