Från genotyp till fenotyp

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Hur det kom sig att vi började studera generna (arvet)
DNA-replikationen Fördjupning Niklas Dahrén.
Nukleotiderna i DNA eller RNA strängarna hålls ihop av fosfodiesterbindningar Se även Cellbiologi fig 17.3.
Animation över translationen
Cellen och vårt biologiska arv
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Repetition inför NP i biologi
Transkriptionen Niklas Dahrén.
Genexpression; RNA-syntes och Proteinsyntes
Cellen.
Cellkärnan och nukleinsyror
KURS ht-11 Välkommen! Ann-Sofie, Anette, Curta, Håkan, Karin
Människan och arvet.
DNA DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet.
med korsningsschema förklarat av Anne Lucero
Cellen.
X-Kromosombundet arv Vissa sjukdomar och avvikelser orsakas av en gen på X-kromosomen. Tex blödarsjuka och röd-grön färgblinda Det är anledningen till.
Genetik - ärftlighetslära
Repetition inför NP Lektion 4
Genetik IV
Genetik III.
Genetik II
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Gardeborn.se 1.Kunskapen om livet Tro & Vetande 2. Strukturen på livet Klassificering & Fossil 3. Omgivningen för livet Universum & Jorden 4. Konstruktionen.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Intelligens Humör.
Cellen och dess delar.
Livets former Djur.
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Celler, organ och organsystem
Biokemi MNXA10/12 Hans-Erik Åkerlund
DNA. DNA Den centrala dogman - sammanfattning av transkription och translation (1) All information finns lagrad i DNA (deoxyribonucleic acid). Informationen.
Genetik Intro.
Molekylär genetik Gener har 2 viktiga funktioner
-läran om det biologiska arvet
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
Klassificering av antimikrobiella läkemedel
Allmänt Bakterier är en grupp encelliga mikroorganismer. De finns överallt omkring oss, på huden (i normalfloran), i luften, i livsmedel osv. Efter sitt.
Cellen.
Nukleinsyror: DNA och RNA
Biologisk kemi, 7,5p KTH Vt 2010 Märit Karls
Protein Mer än hälften av cellens byggnadsmaterial är proteiner.
Vad är vad? Cellkärna, gener, kromosomer, DNA, arvsanlag…
DNA Deoxyribonukleinsyra RNA Ribonukleinsyra
Genetik Intro.
Celler Allt levande är uppbyggt av celler. Växter av växtceller och djur av djurceller. Skillnaden mellan en växtcell och en djurcell är att Växtcellen.
LIV Består av celler. Rörelse, vrider sig efter solen eller förflyttar sig. Använder sig av energi i olika former. Gasutbyte, tar in en gas och släpper.
Cellen Ola Ohlsson 4 november 2009.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN.
MMM5 - Proteiner II. Kött Kött ~ muskelvävnad –Egentlig muskel, den delen som kan kontraheras (aktin och myosin) –Bindväv (kollagen) –Mellanlagrat fett.
Biologi Livets former.
Befruktning går till så att en spermie tränger in i en äggcell.
Cellen i funktion kap 5.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN Micke Sundström ©
Ord som är bra att kunna. Sven Svensson, Arabyskolan 2009
Cellen.
Kapitel 5 Mutationer.
“Hur kan en molekyl innehålla information om hur du ser ut och är?”
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Cellen.
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Biologi - Livets former.
Nedärvning. Mendels försök med ärtplantor ”Genetikens fader” – Munk som genomförde vetenskapliga experiment under mitten av 1800-talet ”Genetikens fader”
-läran om det biologiska arvet. Gregor Mendel 1800-talets mitt Upptäckte att egenskaper går i arv på ett regelbundet sätt.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN.
Proteiner 10.3.
Allt ärftligt material i en cell kallas för genom.
Genetik Varför är vi som vi är: långa/korta, smala/tjocka, ljusa/mörka, snabba/ långsamma? Varför är barn lika, men ändå inte kopior av sina föräldrar?
Kärnan i våra celler DNA (deoxiribonukleinsyra). Cellen Alla organismer består av minst en cell. Två olika typer av celltyper (prokaryota & eukaryota)
Presentationens avskrift:

Från genotyp till fenotyp Proteinsyntesen Från genotyp till fenotyp

Generna uttrycks Varje gen kodar för ett visst protein Hur – genom kvävebasernas ordning Koden anger i vilken ordning aa skall sitta i proteinet

Generna uttrycks DNA anger alltså proteiner och påverkar därmed hela cellens egenskaper Ex: tungrullare Förmåga att rulla tungan är genetiskt betingat. D.v.s. förmågan finns i våra gener och därmed uppstår oförmåga hos dem som saknar genen för att rulla tungan.

Generna uttrycks Det finns bara 4 olika kvävebaser En kombination av 3 baser i följd anger 1 aminosyra Alltså, 1 triplett = 1 aminosyra T.ex. AAAGGAGCG = AAA (lysin) GGA (glycin) GCG (alanin)

Generna uttrycks Generna uttrycks i proteiner i 2 steg Transkription Sekvensen (genen) skrivs av till s.k. mRNA. Translation mRNA översätts av ribosomerna till en följd av aminosyror i ett protein

Generna uttrycks Steg 1 Transkription Steg 2 Translation

Generna uttrycks

Transkription (RNA bildas) RNA-polymeras binder till startsekvens i DNA spiralen och lösgör bindningarna RNA-polymeraset vandrar längs DNA:t och tillsätter nukleotider – socker, fosfat & kvävebas (A,U,C,G) När polymeraset når stoppsekvensen så faller den av och mRNA:t kan vandra ut till cytoplasman

Translation (Protein bildas) mRNA:t vandrar ut i cytoplasman till ribosomerna Väl i ribosomerna översätts sekvensen till en följd av aminosyror Aminosyrorna transporteras m.h.a. tRNA tRNA:t släpper sin aminosyra och faller bort Ett protein har bildats

Genreglering Människan har över 25 000 fungerande gener, i varje somatisk cell Trots alla celler har samma genom (arvsmassa) så bildar de olika proteiner En muskelcell tillverkar aktin & myosin medan celler som finns i bukspottskörteln tillverkar insulin & glukagon

Genreglering Generna regleras främst genom hur hårt packade de är i DNA-tråden

Genreglering I en muskelcell så ligger generna för myosin & aktin löst packade och därmed lättare att transkriberas. Generna för insulin & glukagon finns där men är så hårt packade att de inte kan transkriberas Alltså, hårt packad gen – ej transkription, löst packad gen – transkription