ÄLDRES MÅLTIDER Silveria 7.5.2009 Enligt ETT Merja Suominen Ravitsemuskuntoutus 2009 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho Nutritionsbedömning som en del av vårdarbete Kostbehandling – ”näringsvård” Kostbehandling är samarbete med många yrkesgrupper (multiprofessionellt) Normalkost- baskost - Gallbesvär - Gikt Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Kostvanor och näringsintag Kännetecknande i olika länder är de äldres lägre intag av mat och näring. Måltidskvaliten avtar hos de äldsta grupperna Energi-intaget går ner ca.1/5 mellan 70-80 år Detsamma gäller vitamin- och mineralintaget (Seneca,Groot m.fl.2004,Moreiras m.fl. 1996) Intaget av D-och E-vitamin,folsyra och kalcium är lägre än rekommendationer. Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Näringsstatus i olika grupper % MNA < 17 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Fel- eller malnutrition När intaget av energi-,protein el.andra nä.ämnen inte motsvarar behovet Protein/energi-undernutrition då kroppen inte får tillräckligt energi och/eller protein. Näringstillståndet kan går ner pga för litet mat eller sjukdomar Även de överviktiga kan lida av näringsbrist. Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

varför rekommendationer nutritionsproblem hos äldre är annorlunda än hos yngre Pga fysiologiska förändringar och sjukdomar -fysisk aktivitet -basalomsättning -matlust Största risk för >80-åringar är energibrist och avmagring hellre än övervikt Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Varför rekommendationer (2) andra utmaningar :funktionsförmåga energikonsumtion kostens kvalitet kognition Svårigheter att handla mat Riklig alkoholkonsumtion Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Varför rekommendationer (3) Viktiga målsättningar för god nutrition är en individuell kostbehandling prevention av viktminskning underhålla muskelkonditionen bevara funktionsförmågan Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Målsättningar och målgrupper för rekommendationer Finska allmänna kostrekommendationer (SND) som bas Förtydliga skillnader i äldres kost bland olika åldersgrupper likaså skillnader i kostbehandlingens mål Göra god praxis enhetlig , öka kunskaper om särdragen i äldres nutrition Bedömning av näringsstatus och planering av kostbehandling bör vara en del av god vård för äldre såväl hemma,ålderdomshem som på sjukhus Målgruppen för rekommendationer är sakkunniga dvs . Personalen inom hälso-och socialvården som inom kostförsörjning/kosthåll Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Kroppen förändras muskelvävnaden fettvävnaden Pga ålder,sjukdomar,lägre fysisk aktivitet : muskelvävnaden fettvävnaden Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho Kroppen förändras (2) MINDRE Vätska Vikten av benvävnaden och inre organ Blodcirkulationen Dvs Den aktiva vävnaden och basalomsättningen minskar och ENERGIBEHOVET MINSKAR Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho Kroppen förändras (3) Effekter på näringsstatus: Sjukdomar Smak- och lukttröskeln ↓ Saltsyraproduktionen ↓ Absorptionen av näringsämnen ↓ Mättnadskänslan fortare Tjocktarmens sammandragning ↓ därför fiberbehovet viktigt Tarmen töjs mindre, tarmludden ooch ytan mindre Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Följder av fel-/malnutrition(1) Ouppsåtlig viktreduktion,låg BMI Negativ effekt på funktionsförmågan , ökad dödlighet Kroppens näringsförråden avtar Felnäring har sambandet med många sjd som trycksår,sprickor Sinnesstämningen går ner,uppförandesymtom hos minnessjuka ökar Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Sarkopeni och funktionsförmåga Muskelförlust- en del av det normala åldrandet Muskelmassan och muskelstyrkan går ner ca. 50 % Pga Sjukdom, fys. inaktivitet, för litet av energi och protein i maten Kvinnor mera sårbara Undvik upprepande vikförändringar – risken för sarkopenisk fetma Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho Energi och protein (1) Stor variation i energi-konsumtionen Lätt övervikt vid BMI 25-30 - knappast skadligt för de äldre Återhämtning från variationer i energi-protein –balansen sker långsammare hos åldringar Kosttillägg: små portioner med fett-tillägg Näringspreparat: matmängden liten, vikten låg och återhämtningen från sjukdom för långsamt Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho Protein (2) Behovet: 1-1,2g/kg normalvikt hos äldre Proteinomsättningen ↓ Utnyttjandet från maten ↓ Stora proteinmängder som sådan kan ej ensam hindra sarkopenin Fysisk aktivitet och fullvärdig kost tillsammans kan hämma muskelmassans reducering Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho Fett Bra energikälla Skydd för inre organ Värmeisolering Förmedlar smakegenskaper och –nyanser Matens struktur Rekommendation: 25-35 E% Kan vara högre när det finns svårigheter att äta tillräckligt och matens energitäthet utökas Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho Alkohol Energitillskott!!! Rikligt socker Kan påverka matmängden och näringsintaget (ensidigt) Ytterligare förvärra aptitlösheten och orsaka mag- och hudproblem Intensiv kostbehandling + näringspreparat för att förbättra näringsstatus Effekten i kroppen förstärks med åldern, då vätskamängden minskar och omsättningen blir långsammare > 65år: max 2 port/gång, max 7 portioner/vecka Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho VÄTSKA Mängden av kroppsvikten 50-60%. Regleras normalt av törst och njurarna med urinutsöndring. Behovet: 30ml/kg kroppsvikt/dygn kan också räknas med 1ml/kcal (0.24ml/kJ) Dryck kan också vara en bra näringskälla och mellanmål. Praktisk tillägg av energi och näringsämnen, Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho D-VITAMIN Bristen orsakar: muskelkordination svagare, trötthet, infektionskänslighet Risken för osteoporos För att förebygga fall och benbrott 20mcg(800IU) från näringspreparat Ev.funktionsstörning i lever och njurar påverkar kroppens D-vitaminnivån. Vissa sjukdomar och mediciner kan minska D-vit absorptionen från maten. Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Näringsstatus och funktionsförmåga Äldre sköra/fragila :lågt intag av Protein,C- ,D-,B2vitamin samt Ca,Zn och fiber. Följder av försämrad näringsstatus - sjukligheten ökar - infektionsspiralen - immuniteten går ner - sarkopenin accelererar - ökat behov av hälsoservice Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho Bra mat - hjärnans väl Mest forskade näringsämnen är Antioksidanter,B-vitaminer,D-och K-vitamin,Zn,kostfiber,omega-3 fettsyror Betydelsen av närinstillskott osäkert Kosten försämrats före minnesjukdom-diagnos - viktreduktion:måltidsrytmen ändras,begäret av sött,smak-och luktförändringar,beteendeförändringar Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho NÄRINGSVÅRD Kosttillägg: -på kronikeravdelningar -på ålderdomshem Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Kosttillägg från Apotek Matmängden för liten Vid behov av mos-eller flytande konsistens Vikten låg eller ”på väg neråt” Tillfrisknandet från sjukdom blivit långsam Hudens kondition är dålig Trycksår Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho Specialkoster laktosintolerans celiaki Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Rekommendation(kommande) funktionsförmåga Sängpatient, hjälpbehov vid alla ADL-funktioner Gående med eller utan hjälpmedel,handledning vid andra ADL-funktioner ,kognitionen minskar 5. Terminalvård Kronikervård på sjukhus 4. Vård i ålderdomshem 3.Sköra,risk för anstaltvård,stöd hemma upprepad sjukhusvård Sjukdomar,oredigheev.hjälpbehov vid ADL-f och IADL-f 2.Många sjukdomar hemmaboende föråldras Skörhet,långsamhet begränsade funktioner Kroniska sjukdomar,fysiologiska skador 1.Bra funktions-förmåga,1-2 sjdr,1-5 mediciner,hem-boende Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Rekommendationer(kommande) Nivå 1 Pensionsålder är ofta >30år varav 10-30 år som aktiva och friska. Kroniska sjd finns, oftas också mediciner Fysiska o psykiska funktions- förmåga helt normal,sköter om Självständigt sina ärenden Hälsovårdskostnade knappast mer än vid medelåldern Kvinnor insjuknar hjärt-kärl.sjd. efter 70 levnadsår Nutritionellt kan jämföras med arbetsför befolkning Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Rekommendationer(kommande) Nivå 2 För en del vid pensionsålder Ca. vid 75 år, sjukdomar börjar hopas Uppstår hjärt-och hjärninfarkt, Rygg-och ledbesvär,följder efter fall eller hjärtsjd blir sämre Och farten saktar ner Under denna period åldras man fortare, men få behöver än utomståendes hjälp Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Rekommendationer(kommande) Nivå 3 Man blir försiktigare, fysisk aktivitett avtar och matlusten blir sämre Trötthet, muskelbortfall Utevistelse avtar, protein och D-vitamin intag blir sämre Osteoporosen tilltar rörelseförmågan minskar ytterligare Man stannar helst hemma Närstående dör, hjälpbehovet utifrån ökar Muskelstyrka och kordination avtar fall och benbrott Minnesförlust tilltar Som följd av för lågt proteinintag blir Infektioner med följder Sjukhusspiralen börjar Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Rekommendationer(kommande) Nivå 4-5 Oberoende hemhjälpen med olika stöd,hemsjukvården,tillfälliga sjukhusvistelser, är hemmaboende äldres vård förhållandevis förmånligt Med dessa hjälpåtgärder åldringen Klarar sig ännu hemma 1-3 år Till sist kan ändå dementin bli värre, Inkontinens kommer med i bilden För några blir det anstaltvård,men åldringen rör på sig självständigt och funktionsförmågan måttlig Lättare servisboende el.ålderdomshem ca ett par års tid- förmånligare och humanare alternativ än sjukhusvård Genomsnitt ett år –åldringens sista år vistas åldringen i dyr sjukhusvård Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Näringsrekommendationer för serviceboende (1) Boendes vårdplan innehåller ett plan för kostbehandling Längd o vikt och BMI för nya boende Vikten följs upp regelbundet enligt ett individuellt dokumenterat plan,ändå minst 2 ggr per år. De äldre(>75år) med BMI <24,vikten gått ner >10% inom 6mån. eller äter högst hälften av den serverade portionen bör ha energität normalkost(baskost). Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Näringsrekommendationer för servicboende (2) Måltidsrytmen: Frukost F.m.mellanmål (för boende med energität mat) Lunch e,.m. mellanmål Middag Kvällsmål/kvällsbit Tiden mellan lunch och middag bör vara ca.5 timmar, Nattfasta ej blir längre än 11 timmar Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

Näringsrekommendationer vid serviceboende (3) I samarbete med läkaren försäkrar man sig att D-vitamin –intaget är Tillräkligt dvs.man ger 10-20 mcg = 400-800 IU D-vit.preparat/dag. Vätskeintaget observeras noggrannt Alla boende får årligen (eller enligt individuellt vårdplan) kontroll av mun och tänder.Tandvården skötes om korrekt/sakenligt. Boende och anhöriga tas med vid planering och genomförandet av måltidsorganisering och deras feed back samlas regelbundet. Alla enheter(avdelningar) har kost-/-näringskontaktperson(-ombudsman) Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho