Skadeståndsrätten En introduktion

Dagens föreläsning Skadeståndsrätten Uttrycket skadeståndsrätt: Inom- och utomobligatorisk skadeståndsrätt Vad är ett skadestånd?

Viktigaste rättskällor Skadeståndslagen från 1972 Speciallagstiftning för vissa typer av skador som omfattas av särskilda ersättningslösningar (försäkringar): Trafikskador, patientskador, etc. Speciallagstiftning med strängare regler (=”lättare” att bli skadeståndsskyldig): Miljöbalken, hundar, atomanläggningar, el-anläggningar, järnvägar. Annan speciallagstiftning: ABL, immaterialrättslig lagstiftning, etc.

”Den svenska modellen” Förhållandet mellan försäkring och skadestånd Personskada (ej kränkning) ersätts oftast genom försäkringar Olika ”nivåer”: Sjukförsäkringen, kollektivavtalsgrundad försäkring, obligatoriska försäkringar, privata ansvarsförsäkringar, etc. Den svenska modellen i snäv mening: Arbetsskador, trafikskador, läkemedelsskador och patientskador Försäkringsaspekten märks även i skadeståndslagen

Några grundläggande begrepp 1: Olika ansvarsformer Culpaansvar. Den viktigaste ansvarsformen i utomobligatorisk skadeståndsrätt. (Culpa=vårdslöshet=oaktsamhet) Rent strikt ansvar (= rent objektivt ansvar) Principalansvar (arbetsgivaransvar) Presumtionsansvar (främst inom avtal men understundom utom avtal) (=culpaansvar med omvänd bevisbörda) Jmf även andra ansvarsformer från avtalssammanhang: Kontrollansvar (KöpL)

Några grundläggande begrepp 2: Skadetyper Personskada Sakskada Förmögenhetsskada (ren/allmän) se def i SkL 1:2. Kränkning Samtliga dessa regleras i SkL. Äldre skaderelaterade begrepp som lever kvar: Uppdelningen ideell/ekonomisk skada (Ideell personskada i SkL = sveda och värk etc. samt kränkning); Tredjemansskada.

Några grundläggande begrepp: Orsak och adekvans Skadeståndsansvar förutsätter alltid orsakssamband (eller, synonymt: kausalitet) Orsakssambandet måste dessutom alltid vara av visst kvalificerat slag: Alltför oväntade/”slumpmässiga” effekter av ett agerande leder inte till ansvar (i princip): Man säger att orsakssambandet måste vara adekvat

Skadeståndsansvar enligt SkL

Skadeståndslagen 1972 Lagen är en ramlag. Åtskilliga normer finns inte med i lagen (ex. kravet på orsakssamband finns inte uttryckt alls i lagen) Lagen är dispositiv (1:1) Lagen kan ha betydelse inom avtal i vissa fall Kompletteras av speciallagstiftning och oskrivna principer

Skadeståndsansvaret enligt SkL Culpaansvaret för person och sakskada vid eget vållande (SkL 2:1, 2:4 & 2:5) Särskilt om kränkning Ansvaret för ren förmögenhetsskada (SkL 2:2) Arbetsgivares och arbetstagares ansvar (SkL 3:1) Det allmännas ansvar (SkL 3:2 och 3:3) Något om beräkning av skadestånd Jämkning

Culpaansvaret för person och sakskada vid eget vållande Viktigaste regeln i skadeståndslagen 2 kap 1 §: Den som orsakar någon en person- eller sakskada blir skadeståndsskyldig om hon varit vårdslös. Regeln kallas ofta för ”culparegeln” och anses vara en av civilrättens mest grundläggande normer För att behöva betala för någons skada måste man med andra ord gjort något ”fel”

Hur avgör man om culpa/vårdslöshet föreligger? Äldre ”test”: Bonus pater familias Nuvarande utgångspunkt: Finns det stöd för bedömningen i rättskällorna? Författning. Exempelvis beteenderegler i trafiklagstiftningen? Förarbeten? Har frågan anteciperats av lagstiftaren? Praxis? Har HD tittat på just denna fråga innan? Sedvana eller kutym? Ex. God advokatsed, idrottsregler Rättskällorna kan vara vägledande men måste inte vara det. Domstolen kan avvika från normer.

Hur avgör man om culpa/vårdslöshet föreligger? Om inte rättskällorna ger tillräcklig vägledning gör man en fri bedömning (typisk för skadeståndsrätten). Bedömningen innebär att man gör en avvägning mellan: 1: Risken för skada; 2: Den förutsebara skadans storlek; 3: ”Kostnaden” för att undvika skadan; 4: Skadevållarens möjlighet att inse risken för skada

Särskilda culparegler SkL 2:4: Särskild regel för barns skadevållande. Notera barns skadeståndsansvar i svensk rätt SkL 2:5: Psykiskt sjuka

Särskilt om kränkning En speciell typ av personskada En av de mest uppmärksammade utvecklingarna i praxis Ersättning för ”kränkningen av människovärdet”. En abstrakt bedömning. Förutsätter brott av visst specificerat slag. I centrum för diskussionen numer: Sexualbrotten och i viss mån ärekränkning

Ansvaret för ren förmögenhetsskada (Definitionen av ren förmögenhetsskada i SkL 1:2) Enligt SkL 2:2: Ren förmögenhetsskada ersätts om den orsakas genom brott. Regeln har tidigare tolkats e contrario så att ren förmögenhetsskada som inte orsakats genom brott inte ersätts men praxis har nu börjat öppna sig Kärnområdet fortfarande: Brottsligt orsakade skador, ex. bedrägerier

Arbetsgivares och arbetstagares ansvar En viktig princip i skadeståndslagen är att arbetsgivare ansvarar för skador som deras arbetstagare orsakar i vissa fall Arbetstagaren själv är i allmänhet skyddar från ansvar när hon är i tjänst Principer bakom regleringen: Arbetsgivaren skall teckna en ansvarsförsäkring

Arbetsgivares och arbetstagares ansvar Arbetsgivares ansvar, 3:1. Arbetsgivaren (principalen) ansvarar för person- och sakskador som arbetstagaren orsakat i tjänsten. Arbetsgivaren svarar även för rena förmögenhetsskador som orsakats genom brott om det skett i tjänsten (vilket kan vara fallet) Vad är ”i tjänsten”?

Arbetsgivares och arbetstagares ansvar Arbetsgivaren ansvarar alltså för sina arbetstagares skadevållande. Arbetstagaren själv ansvarar enbart om det föreligger ”synnerliga skäl” enligt 4:1 (ett kapitel i SkL som bara innehåller denna regel) När föreligger synnerliga skäl? Mkt sällsynt! (Fallen med värnpliktiga)

Det allmännas ansvar enligt SkL Regeln i SkL 3:2: Det allmänna ansvar för skador som orsakats vid fel eller försummelse vid myndighetsutövning Vilka skador kan bli aktuella? Vad är ”det allmänna”? Vad är ”fel eller försummelse”? Vad är ”myndighetsutövning”? Regeln om informationsansvar i SkL 3:3

Beräkning av skadeståndet/skadeståndets storlek Egentligen två frågor som ibland behandlas sammanhållet: Bestämningen och värderingen av skadan som sådan, beräkningen av hur mycket pengar som skadan bör ersättas med I skadeståndslagen finns åtskilliga regler om beräkning av skadeståndet vid personskada, ex. avseende inkomstförlust etc.

Beräkning av skadestånd: Särskilt om ideell skada Ideell skada = sveda, värk, lyte och men samt kränkning Skador som är omöjliga att beräkna ”objektivt”. Vissa indikationer på kränkningsersättnings-beräkningen i SkL men vagt I praktiken: Schabloniserade bedömningar ofta med utgångspunkt i TSN:s tabeller och Brottsoffermyndighetens praxis

Skadeståndsberäkning av sakskada och förmögenhetsskada Sakskada: SkL 5:7. Särskilt om stilleståndsersättning Ersättning för ren förmögenhetsskada?

Jämkning av skadestånd Jämkning p.g.a. den skadelidandes medvållande, SkL 6:1 Den stora (ekonomiska) jämkningsregeln i SkL 6:2 Andra jämkningsregler (ex SkL 3:6)

Några särskilda saker Flera skadeståndsskyldiga Läsa mer? Hellners läroböcker fortfarande bäst. www.juridicum.su.se/user/masc