1 Vägen till ett transportprisgrundande avstånd TNE Användarkonferens sept 2007 Åsa Törlind, Verksamhetsledare Transport

2 Vägen genom föredraget •Vad är SDC? •Transportprisgrundande avstånd – varför? •Hur har vägen sett ut hittills? –Möjligheter –Problem •Hur tror vi framtiden ser ut •Lärdomar

3 SDC - Skogsnäringens IT-företag Ett informationsnav när det gäller produktinformation, lagerförflyttningar och inmätning för virkes-, transport- och biobränsleaffärer SDC förmedlar och förädlar information mellan skog och industri genom branschgemensamma IT-tjänster Att vara skogsnäringens mest attraktiva samarbetspartner

4 SDC – nyckeltal •Ekonomisk förening med ca 50 medlemmar •Har funnits i över 45 år •Ca 120 anställda •Omsätter ca 130 miljoner •Ca 500 kunder •Ca användare. •Varje år hanterar vi information från: – leverantörer –700 skördare –700 skotare –450 mätplatser

5 SDCs roll i SNVDB (Skoglig Nationell vägdatabas) •Har fått förtroendet att ansvara för förvaltningen av vägdatabasen •Är ansvarig för utveckling och förvaltning av tjänster kring vägdatabasen

6 Transportprisgrundande avstånd - idag •Transportprisräkning, ca 4 miljarder SEK/år •Oftast befraktarstyrt (beställaren av transporten) •Generaliseringar •Register som regelbundna uppdateringar Exempel ur dagens avtal: •Avståndstabeller från en punkt/område till en mottagningsplats –Från en församling –Från ett vägdistrikt –Från en industri –Från en viapunkt •Kompletteras i vissa fall med avstånd (från avlägg till viapunkt) •Manuell uppmätning/uppskattning av avstånd.

7 Transportprisgrundande avstånd - imorgon •Objektivt avstånd - möjligt att granska för bägge parter i affären •Automatiserad avståndsberäkning –Framtaget baserat på företeelser i SNVDB –Motståndsinställningar skapade i TNE •Möjligt för SDCs kunder att hämta avståndet från vårt ordersystem, alt. via webservice till egna system.

8 Transportprisgrundande avstånd – vägen dit •Framtagning av ett gemensamt regelverk (motståndsinställning) för hela Sverige (Skogforsk ansvarar): –Väglängd –Bärighet –Väghållare –Funktionell vägklass –Framkomlighetsklass –Avstängningar: •Begränsad bruttovikt •Begränsad fordonsbredd •Begränsad höjdhinder •Hantering av problemvägar (där vägvalet avviker från normalfallet) •Kartläggning av transporter som inte går från punkt A till punkt B och hur vi ska hantera dessa •Diskussion om vilket avstånd som är riktigt. •Granskning måste ske av personer med lokalkännedom

9 SNVDB - idag Grunddatalager (SNVDB) Segmenterat datalager Skapa segmenterat vägnät Inställningar Skapa motstånd och avstängningar Inställningar Vägvals- datalager Vägvals- beräkning Inställningar Vägvalsresultat •Uppdateringar från NVDB uppdaterar SNVDB automatiskt 5 ggr per vecka •Segmentering skapas vid behov av SDC, nu 1 gång/kvartal •Vägvalsdatalager skapas av SDC vid behov, nu 1 gång /kvartal NVDB

10 SNVDB - produktionsläge Grunddatalager (SNVDB) Segmenterat datalager Skapa segmenterat vägnät Inställningar Skapa motstånd och avstängningar Inställningar Vägvals- datalager Vägvals- beräkning Inställningar Vägvalsresultat •Uppdateringar från NVDB uppdaterar SNVDB automatiskt 5 ggr per vecka •Uppdateringsbara segmenteringar •Nya segmenteringar skapas endast om ny företeelse behövs i segmenteringen. •Nytt vägvalsdatalager skapas vid behov. •Uppdatering av vägvalsdatalager: •Alt 1: uppdateras (skapas nytt) vid behov av SDC •Alt 2: inkrementell uppdatering NVDB

11 Kvarstående problem •Tunga transporter har speciella förutsättningar –Problem vid vägval till industrier i och kring tätorter

12

13 Kvarstående problem •Tunga transporter har speciella förutsättningar –Problem vid vägval till industrier i och kring tätorter •S.k. timmerleder som är byggda för att leda virkestransporter bort från allmän väg •Ej statiska företeelser –Vintervägar –Tjälavstängningar •Förbjuden genomfart genom städer, t.ex. Falun •Företagsspecifika vägar (en typ av timmerleder) •Kvalitet i grunddata •Transporter över gräns till Norge och Finland

14 Lösningar/förslag •S.k. TP-punkter (viapunkter knutna till en viss mottagningsplats) –Från TP-punkten är det en förutbestämd rutt till mottagningsplatsen. –TP-punkterna läggs på strategiskt valda platser utanför problemområdet

15 TP1 Ortviken TP2 Ortviken TP3 Ortviken TP4 Tunadal Tunadal Ortviken

16 Lösningar/förslag •S.k. TP-punkter (viapunkter knutna till en viss mottagningsplats) –Från TP-punkten är det en förutbestämd rutt till mottagningsplatsen. –TP-punkterna läggs på strategiskt valda platser utanför problemområdet •Nya företeelser –Timmerleder ger möjlighet att styra in transporter på vissa vägar (litet motstånd). –Vägsuggor (stopp)

17 Kvar att göra •Komma i mål med ett Sverigegemensamt transportprisgrundande avstånd •Rutiner och verktyg för att registrera: –TP-punkter –Nya företeelser (specifika för SNVDB) •Rutiner och organisation för avvikelserapportering •Kartläggning av transporter som inte går från punkt A till punkt B och hur vi ska hantera dessa

18 I framtiden •Tydlig och enkel opartiskt transportersättning •Möjlighet att visa transportprisgrundande rutt i lastbilen –Ger snabbare och bättre feedback om avvikelser –Ger bättre möjligheter att flytta bilar och chaufförer (geografiskt) => lokalkännedom blir mindre viktig •Möjlighet till flödesanalyser över större områden •Utmaning att hantera avvikelserapportering

19 Lärdomar •Se till att alla har samma målbild –Vilken väg är det som ska beräknas? •Kortaste väg (ej möjlig) •Billigaste väg (beroende på fordon) •Kortaste väg med intelligens (vissa begränsningar) •Hur stor del av transporterna ska vi kunna lösa med automatik? •Svårt att granska varför ett vägval är ”fel” –Fel i vägdata –Länkar som inte sitter ihop –Motståndsinställningen kan ej hantera