Socialtjänstlagen 4 kap 4 § Socialtjänsten har rätt att ställa krav på de som uppbär försörjningsstöd att de deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet

Socialtjänstlagen 4 kap 4 § Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.    Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.    Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2007:409).

Socialtjänstlagen 4 kap 4 § Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.    Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.    Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2007:409).

Socialtjänstlagen 4 kap 4 § Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.    Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.    Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2007:409).

Socialtjänstlagen 4 kap 4 § Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.    Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.    Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2007:409).

Socialtjänstlagen 4 kap 4 § Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.    Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.    Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2007:409).

Socialtjänstlagen 4 kap 4 § Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.    Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.    Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2007:409).

Socialtjänstlagen 4 kap 4 § Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.    Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.    Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2007:409).

Socialtjänstlagen 4 kap 4 § Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.    Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.    Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2007:409).

Socialtjänstlagen 4 kap 4 § Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.    Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.    Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2007:409). En fundering, kanske av rent akademisk karaktär. Vad betyder ”med skälig hänsyn till” i förhållande till bara ”med hänsyn till”? Det står inte ”i samråd med”. Det står inte samma som i SoL 1 kap 2 § När åtgärder rör barn skall det ”särskilt beaktas” vad hänsynen till barnets bästa kräver.

Kommunerna använde oftare SoL 4 kap 1 § Tillsynsredovisning 2005 Kommunerna använde oftare SoL 4 kap 1 § De som gör så gôtt de kan å dä ändå inte går å ordne på nôe sätt ska ha så de klarer sej. ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd” å ”ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå”. Krav på deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet ställs enligt SoL 4 kap 4 §. Detta är inte överklagningsbart enligt SoL 16 kap 3 §. Däremot är beslut att vägra eller nedsätta biståndet utifrån att sökanden avböjer deltagande, enligt 4 kap 5 §, överklagningsbart enligt SoL. Beslut enligt 4 kap 1 § är överklagningsbart. Betyder det att de som fått krav på deltagande som 4:1-beslut kan överklaga detta?

Vad kan vi kräva? Vilken makt har vi? De som inte själv kan … Vad kan vi kräva? Vilken makt har vi? Vad måste de som är utanför det generella socialförsäkringssystemet (de som har låg eller ingen a-kassa, sjukpenning) göra innan de får några pengar?

Var går gränsen? Aktuella arbetsförmedlingen SFI Komvux Förtida uttag av pension Sysselsättning med stimulansersättning Jobbsökarverksamhet Praktik som jag inte tycker om eller tycker är olämplig Misskötsamhet

1. Aktuella arbetsförmedlingen Kontaktar soc 30 september, söker socialbidrag Har dessförinnan levt ett halvår på sina besparingar Pengarna slut, anmält sig på af 25 september Sökt alla tänkbara jobb Får den några pengar i din kommun? Hänsyn till om sökande kände till våra regler Enligt rättspraxis (se t.ex. RÅ 1994 ref. 50) kan det inte ställas krav på att en enskild som inte tidigare varit i kontakt med socialtjänsten i lika hög grad som den som fortlöpande uppbär socialbidrag ska känna till de villkor socialtjänsten ställer upp för beviljande av bistånd. Detta torde innebära att ett villkor om att vara inskriven vid Arbetsförmedlingen en månad innan man ansöker om bistånd inte utan vidare kan läggas till grund för bedömningen av om rätt till bistånd föreligger i ett enskilt fall, Kammarrätten i Stockholm, 2 november 2009, mål nr 3009-09 Att inte omgående skriva in sig på af vid arbetslöshet kan vara skäl till avslag NN har genom att avsluta sin anställning och inte, i direkt anslutning härtill, ställa sig till arbetsmarknadens förfogande genom att skriva in sig på arbetsförmedlingen, agerat på ett sätt som kan ha försenat hans möjlighet att bli självförsörjande. Enligt kammarrättens mening har han därför inte gjort vad som på honom ankommer för att bli självförsörjande. Socialnämnden har således haft fog för sitt beslut att neka honom ekonomiskt bistånd, Kammarrätten i Jönköping, 15 februari 2005, mål nr 2760-04 Inte skäl för avslag Kammarrätten i Stockholm 2 november 2009, 3009-09 Kammarrätten i Jönköping 28 december 2009, 2861-09 Skäl för avslag Kammarrätten i Jönköping 15 januari 2005, 2760-04

2. Svenska För Invandrare Regeringsrättens Årsbok 1995 ref 88 RÅ 95 ref 88 Den som är arbetslös bör därför i regel vara skyldig att söka arbete och godtaga anvisat arbete om det är lämpligt. Redan i ett tidigare avgörande har Regeringsrätten funnit att denna skyldighet i princip inbegriper också de åtgärder i övrigt som samhället ställer till förfogande för arbetslösa, t.ex. i form av arbetsmarknadsutbildning (RÅ 1986 ref. 6). Också grundutbildning i svenska språket bör i princip kunna räknas till sådana åtgärder, eftersom det normalt sett måste antagas vara en förutsättning att få arbete i Sverige att den arbetssökande i erforderlig grad behärskar detta språk.

Om det är en arbetsmarknadsåtgärd 3. Komvux Om det är en arbetsmarknadsåtgärd Sökande av bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen hade kunnat få sina behov tillgodosedda om hans sammanboende hade genomgått vuxenutbildning och därvid erhållit utbildningsbidrag. Den sammanboende har med hänsyn till omständigheterna inte ansetts skyldig att genomgå utbildningen

Om det är en arbetsmarknadsåtgärd 3. Komvux Om det är en arbetsmarknadsåtgärd Sökande av bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen hade kunnat få sina behov tillgodosedda om hans sammanboende hade genomgått vuxenutbildning och därvid erhållit utbildningsbidrag. Den sammanboende har med hänsyn till omständigheterna inte ansetts skyldig att genomgå utbildningen RÅ 1986 ref 6 Socialstyrelsen …. har ansett att utbildningen i detta fall bör jämställas med arbetsmarknadsutbildning. Krav på deltagande i grundutbildning för vuxna måste anpassas till det enskilda fallet. Av en ung arbetsför person som är arbetslös på grund av bl a analfabetism kan man givetvis kräva att han deltar i utbildningen för att därmed på sikt kunna få ett arbete. Sådana krav kan knappast ställas på en person i 50-60-årsåldern. Avgörande för krav på deltagande måste i varje särskilt fall vara en bedömning om grundutbildningen på sikt kan leda till ett arbete.

63-årig kvinna tagit förtida pension 4. Förtida uttag 63-årig kvinna tagit förtida pension Klarar sig inte riktigt på det, ligger vanligtvis lite under norm Söker tretusen kronor till nödvändig tandvård Kammarrätten i Stockholm 19 december 2008, mål nr 3248-08 Kvinna som tagit ut förtida pensionsuttag var skyldig att aktivt söka jobb för att beviljas bistånd. Får hon bistånd till tandvård i din kommun?

4. Förtida uttag Som regel inte skäligt att ta ut förtida uttag å sen komplettera med ekonomiskt bistånd Inte ok att ställa krav på att någon ska ta ut förtida uttag för att på så vis klara sin försörjning RÅ 1988 ref 129 I Allmänna råd från socialstyrelsen 1985:1 s 70—72 anförs bl a följande. Man kan inte kräva av den som fyllt 60 år att rätten att göra förtida uttag på pensionen skall utnyttjas innan ekonomiskt bistånd kan komma ifråga. Förtida uttag får ses som en rättighet att kunna välja pensionsålder utan motsvarande skyldighet att utnyttja förmånen. Dessutom får den som gör förtida uttag finna sig i att uppbära lägre pension resten av livet. — Omvänt gäller då att den som valt att göra förtida uttag på pensionen i normalfallet inte skall ha rätt till kompletterande socialbidrag upp till kommunens socialbidragsnorm om pensionen är lägre än kommunens norm. Annars skulle reglerna inom socialförsäkringssystemet helt sättas ur spel om t ex samtliga personer med förtida uttag skulle ha rätt till komplettering upp till kommunens norm. Från denna huvudprincip måste dock undantag kunna göras för de fall då det varit svårt för den enskilde att få en överblick över de konsekvenser beslutet fört med sig, t ex ökade levnadsomkostnader, ändrade familjeförhållanden och förändrad lagstiftning. Vid bedömningen i detta hänseende saknas stöd i socialtjänstlagen för att utgå från den högre pensionsinkomst, som skulle ha tillkommit NN om förtida uttag inte ägt rum, i stället för den pension han faktiskt uppbär. I målet har inte framkommit att NN genom eget arbete, ianspråktagande av tillgångar eller på annat sätt skulle kunna få ytterligare medel för sin försörjning. Vid sådana förhållanden är han berättigad till socialbidrag i den omfattning han begärt.

5. Sysselsättning med stimulans-bidrag 25 kronor/närvarodag Socialnämnden: anses som en arbetsmarknadsåtgärd med syfte till att ge ungdomar en meningsfull sysselsättning och motverka ett passivt bidragstagande Parklek, städpatrull, målning, kafeteria, anläggning av fotbollsplan, strandrensning, vassröjning, hyllstädning, vaktmästeri, scenbygge och matlagning

5. Sysselsättning med stimulans-bidrag 25 kronor/närvarodag Socialstyrelsen: Det saknas lagligt stöd för att kräva en motprestation i form av tillfällig sysselsättning utan avtalsenlig lön och andra förmåner som följer av ett vanligt arbete Regeringsrätten 1995, ref 92: fel avslå för att sökande vägrat delta i försöksprojektet

6. Jobbsökarverksamhet Sker i samarbete med arbetsförmedlingen och främjer den enskildes möjlighet att få arbete RÅ 95 ref 97 Socialtjänsten skall bygga på frivillighet och samförstånd men den skall därför inte vara helt kravlös. Regeringsrätten finner att det inte kan anses stå i strid med socialtjänstens grundtanke att en arbetslös person också skall vara skyldig att delta i en arbetssökarverksamhet av det slag som distriktsnämnden startat och som sker i samarbete med arbetsförmedlingen under förutsättning att verksamheten i det särskilda fallet kan bedömas främja den enskildes möjligheter att få arbete. Regeringsrätten 1995, ref 97: rätt avslå för att sökande vägrat delta i försöksprojektet

Får den i din kommun avslag, ”inte gjort så gott den kunnat”? 6. Jobbsökarverksamhet Ekonomihandläggaren tycker att sökanden borde sökt fler jobb än vad den gjort. Får den i din kommun avslag, ”inte gjort så gott den kunnat”? Kammarrätten: deltagande i Jobbtorg tillräcklig, ytterligare krav på arb sök inte ok Kammarrätten i Jönköping 14 september 2009, mål nr 1160-09 Socialnämnden: Att stå till arbetsmarknadens förfogande är inte detsamma som att vara aktivt arbetssökande. NN skrevs in på Arbetsförmedlingen den 24 november 2008. Han sökte under december 2008 endast ett arbete. Några hinder mot att söka arbete i vidare utsträckning har inte framkommit. NN deltog i anvisad åtgärd på Jobbtorget sedan den 8 december 2008. Syftet med en insats som Jobbtorget är att den enskilde, genom att bl.a. få hjälp med att skriva ev och få råd kring arbetssökande, ska hitta ett arbete. Den enskilde ska således söka arbete parallellt med att han deltar i verksamheten. Ett sökt arbete under december 2008 bedöms inte vara tillräckligt för att NN ska anses ha varit aktivt arbetssökande och därmed berättigad till bistånd för januari 2009. Kammarrätten: Med hänsyn till vad som är upplyst om Jobbtorgets aktiviteter finner kammarrätten att ett aktivt deltagande i verksamheten får anses tillräckligt för att NN under aktuell period ska anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande i den mening som avses vid tillämpningen av SoL. Annat har inte framkommit än att NN uppfyllde detta krav på deltagande. Han får därför anses berättigad till bistånd för januari 2009. Överklagandet bör därmed avslås. RÅ 1998, ref 24 1. H.H. var anvisad ungdomspraktik för en period som löpte ut den 16 maj 1994. Det har inte gjorts gällande att hon inte fullgjorde sina åligganden på praktikplatsen eller att hon inte följde anvisningar av länsarbetsnämnden om att delta i s.k. jobbsökaraktiviteter. Vad socialnämnden lagt henne till last vid socialbidragsprövningen är i stället att hon brustit i sin skyldighet att vara aktivt arbetssökande under praktiktiden genom att underlåta att under ca fyra veckor i februari/mars 1994 söka några arbeten. Regeringsrätten finner att ett aktivt deltagande i ungdomspraktikverksamheten får anses tillräckligt för att den bidragssökande under praktiktiden skall anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande i den mening begreppet har vid tillämpning av SoL. H.H. uppfyllde vid den aktuella tiden detta krav på deltagande. Hon är därför berättigad till bistånd till uppehälle enligt vad underdomstolarna funnit. Socialnämndens överklagande kan följaktligen inte bifallas. 2. CU satsade på att starta eget. Av handlingarna i målet framgår att C.U. uppfyllt arbetsförmedlingens krav på deltagande. C.U:s överklagande skall följaktligen bifallas. Regeringsrätten: följt länsarbetsnämndens anvisningar – gjort så gott den kunnat

7. Praktik jag inte tycker om Lämnade praktikplatsen på grund av misskötsamhet eller utfrysning? RÅ 96:70 Socialstyrelsen avgav yttrande i målet och anförde därvid bl.a. följande. Enligt styrelsens mening var introduktionsprogrammet en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och borde i stort sett kunna jämställas med arbetsmarknadsutbildning i AMS:s regi. För en sådan invandrare som inte har möjlighet att genom deltagande i annan verksamhet förvärva motsvarande kunskaper och färdigheter får kravet att stå till arbetsmarknadens förfogande anses innefatta en skyldighet att om beaktansvärda hinder däremot inte möter delta i kommunalt anordnad verksamhet med den uppläggning som Mönsterås kommun tillämpar. Skyldigheten får anses omfatta också ett med svenskundervisning samordnat oavlönat praktikarbete. Vägran att delta i sådant arbete eller allvarlig och upprepad misskötsamhet under deltagande däri kan således anses vara jämställt med en vägran att stå till arbetsmarknadens förfogande. Uppfylles inte detta krav måste dock en särskild prövning göras i varje enskilt fall för att bedöma om omständigheterna varit sådana att giltiga skäl för underlåtet deltagande eller fullföljande föreligger. Kan giltiga skäl härför anses föreligga får biståndet inte reduceras. Regeringsrätten 1996, ref 70: måste utreda om missnöjet var befogat

Praktik och språkträning fungerande inte efter byte av praktikplats 8. Misskötsamhet? (1) Praktik och språkträning fungerande inte efter byte av praktikplats Enligt personal var hon inte intresserad, det fanns kritik mot hennes städning, hon var mindre flitig, när det gick henne emot hänvisade hon till att hon var sjuk och hon diskuterade arbetsuppgifterna i stället för att utföra dem

Kammarrätten gick på nämndens version Enligt henne själv klarade hon inte av alla arbetsuppgifter eftersom hon var sjuk. Hon följde alla regler, gjorde så gott hon kunde och ingen hade klagat på henne. Hade hon gjort så gott hon kunnat för att så snabbt som möjligt bli självförsörjande? Kammarrätten i Göteborg 25 mars 2010, mål nr 5746-09 I sitt beslut har arbetslivsnämnden åberopat att NN avbrutit språkträningen i förtid, att hennes sjukskrivning inte kan godtas och att hon i samtal uttryckt sig svävande och inte svarat på hur hon kom till Laholm. Nämnden har också åberopat aktanteckningar från samtal med NN och med ansvarig personal på praktikplatsen. Det som har uppgetts i anteckningarna ger också stöd för att NN inte deltagit i eller fullgjort sina sysslor på ett tillfredsställande sätt. Enligt kammarrättens mening har arbetslivsnämnden därför haft fog för sitt beslut att avslå hennes ansökan om ekonomiskt bistånd för juli 2009. Kammarrätten gick på nämndens version

8. Misskötsamhet? (2) Tackade först nej till praktik/arbete men ångrade sig efter några dagar Sökanden tyckte först att det erbjudna arbetet inte var tillräckligt kvalificerat för honom och att lönen var för låg, så praktiken (som skulle lett fram till anställning) avslutades i och med att han gick hem.

Sökanden ångrade sig och gick tillbaka till praktiken. Innan af bestämt om fortsättning meddelade företaget att han inte deltog i arbetet på det sätt som krävs och praktiken avbröts Sökanden hade nekats tolk och ansåg att mycket berodde på missförstånd. Arbetsgivaren hade föreslagit honom svartjobb, men det ville han inte ha

Kammarrätten gick på nämndens version Kammarrätten i Jönköping 2 april 2009, mål nr 4154-08 Oavsett vad som var den närmare anledningen till att praktiktjänstgöringen upphörde, finner kammarrätten att det i målet är visat att NN var medveten om att han blev erbjuden arbete och vilken lön han skulle få. Det är också visat att NN valde att inte omedelbart tacka ja till det erbjudna arbetet eftersom han ansåg att lönen var för låg. När NN senare återgick till praktikplatsen kvarstod inte längre erbjudandet om anställning. Kammarrätten tinner att NN genom att inte anta erbjudet arbete när möjlighet fanns har avsagt sig en möjlighet att åtminstone delvis klara försörjningen för sig själv och sin familj. Han kan därmed inte anses ha gjort vad som bör krävas för att trygga sin egen försörjning. Eftersom det inte framkommit att det erbjudna arbetet skulle ha varit olämpligt för NN, hade socialnämnden fog för att vägra utge ekonomiskt bistånd till honom. Överklagandet ska således bifallas.

Var går gränsen? Aktuella arbetsförmedlingen SFI Komvux Förtida uttag Sysselsättning med stimulansersättning Jobbsökarverksamhet Praktik som jag inte tycker om eller tycker är olämplig Misskötsamhet EU-medborgares rätt till ekonomiskt bistånd?

EU-MEDBORGARES RÄTT TILL FÖRSÖRJNINGSSTÖD I SVERIGE Behandlas på samma sätt som infödda. Det vill säga att personer har rätt till bistånd om de gör så gott de kan, EES-medborgare I utlänningslagen/-förordningen (kap 3a) behandlas EES- medborgare, det vill säga EU-medborgare plus personer från Norge, Island och Liechtenstein. Rörlighetsdirektivet EG 2004/38, Artikel 24 Likabehandling 1. Om inte annat följer av sådana specifika bestämmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundärlagstiftningen skall alla unionsmedborgare som enligt detta direktiv uppehåller sig i den mottagande medlemsstaten åtnjuta samma behandling som den medlemsstatens egna medborgare inom de områden som omfattas av fördraget. Även familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, men som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt, skall åtnjuta denna rättighet det inte går att lösa på annat sätt och de inte har en skälig levnadsnivå om de inte får hjälp

Fyra olika kategorier: EES-MEDBORGARE UPPEHÅLLSRÄTT Fyra olika kategorier: arbetstagare eller egna företagare arbetssökande studerande Utlänningslagen kap 3:a Uppehållsrätt 3 § En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. --- 10 § En EES-medborgare som har uppehållsrätt och som avser att stanna i Sverige under längre tid än tre månader skall registrera sig hos Migrationsverket.    En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har uppehållsrätt skall ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige.    Det som sägs i första och andra styckena gäller inte för medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge. Det gäller inte heller för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. Det som sägs i första stycket skall inte heller gälla EES-medborgare som är arbetssökande. de som har tillräckliga tillgångar + familjemedlemmar Ska registrera sig på Migrationsverket DOCK EJ DE ARBETSSÖKANDE!

Tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall. EES-MEDBORGARE DE SOM VARIT ANSTÄLLDA Särskilda regler för de som haft anställning och blivit ofrivilligt arbetslösa. Behåller sin uppehållsrätt som arbetstagare. Utlänningsförordningen 3 a kap. Uppehållsrätt Att behålla uppehållsrätt i vissa fall 1 § En medborgare i en EES-stat som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 a kap. 3 § 1 utlänningslagen (2005:716), behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall. Detsamma gäller om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen.    En sådan arbetstagare som avses i första stycket, som haft en tidsbegränsad anställning på mindre än ett år, behåller sin uppehållsrätt i sex månader efter det att han eller hon fullgjort sin anställning om han eller hon är ofrivilligt arbetslös och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Detsamma gäller en sådan arbetstagare som avses i första stycket som har blivit ofrivilligt arbetslös under de första tolv månaderna av en anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall. Ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och anmäld vid den offentliga arbetsförmedlingen. Anställd kortare tid än ett år har, under vissa förutsättningar, kvar uppehållsrätten i sex månader.

VAD RÄKNAS SOM ANSTÄLLNING? EES-MEDBORGARE VAD RÄKNAS SOM ANSTÄLLNING? Faktiskt och verkligt - om det inte är så liten omfattning att det är en marginell och sidoordnad verksamhet Arbetet utföras åt någon annan, under dennes arbetsledning och mot ersättning, exempelvis kost o logi Arbetet måste ha en viss omfattning för att ge uppehållsrätt Begreppet arbetstagare har av EU -domstolen tolkats brett i syfte att säkerställa den fria rörligheten. Varje person som utför faktiskt och verkligt arbete ska därför betraktas som arbetstagare, om inte arbetet som utförs är av så begränsad omfattning att det enbart är fråga om en marginell och sidoordnad verksamhet. Bedömningen av om en person är arbetstagare ska grundas på objektiva kriterier och en helhetsbedömning ska göras av alla omständigheter, såväl av den aktuella verksamheten som av arbetsförhållandena i fråga. För att vara arbetstagare ska arbete utföras åt någon annan, personen vara under dennes arbetsledning och arbetet ske mot ersättning (jfr EU-domstolens dom i mål nr C-413/01, Ninnie-Orasche, REG 2003, s. 1-13187, p. 23-27). Även den som avlönas för utfört arbete i form av kost och logi kan betraktas som arbetstagare (jfr EU-domstolens dom i mål nr 196/87, Steymann, REG 1988, s. 6159, p. 10-14). En mycket låg ersättning är inte heller något hinder mot att betraktas som arbetstagare. Det avgörande är i stället om det arbete som utförs kan anses vara sådant som normalt hör hemma på arbetsmarknaden (jfr EU-domstolens dom i mål nr C-456102, Trojani, REG 2004, s. 1-07573). Kammarrätten i Göteborg 11 juni 2010, mål nr 3177-09 Inget krav på hög ersättning, men arbetet ska vara sådant som normalt hör hemma på arbetsmarknaden Städning av en campingplats toaletter och gård ansågs av kammarrätten inte vara tillräcklig omfattning för att ge uppehållsrätt.

Kammarrättsdom UPPEHÅLLSRÄTT FÖR JOBBSÖKANDE EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom UPPEHÅLLSRÄTT FÖR JOBBSÖKANDE ”Rätten till fri rörlighet innebär en möjlighet att flytta till ett annat land inom den europeiska unionen om man har sin egen och familjens försörjning ordnad.” Hade inte uppehållsrätt och därmed inte heller rätt till bistånd annat än i akut nödsituation, mars 2010 Kammarrätten: Den som är bosatt i Sverige eller som har kommit hit för att bosätta sig här och lagligen vistas här enligt EG-rättsliga regler eller enligt svensk rätt i övrigt har i princip rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL om de i paragrafen angivna förutsättningarna är uppfyllda. I övrigt gäller att utländska medborgare som befinner sig endast tillfålligt i Sverige, t. ex. turister och affärsresande, eller utlänningar som vistas här olovligen utan uppehållsrätt eller arbetstillstånd inte har rätt till bistånd annat än i akuta nödsituationer (jfr SOU 2005 :34 s. 155). Utifrån vad som framgår av utredningen i målet har NN under april 2009 inte uppfyllt kraven för uppehållsrätt i Sverige och har inte heller vistats lagligt i landet på någon annan grund. Han har därmed inte varit berättigad till bistånd enligt SoL annat än i akuta nödsituationer. Socialnämnden har således haft fog rör sitt beslut. Överklagandet ska därför bifallas. Kammarrätten i Göteborg 15 mars 2010, mål nr 4229-09 Innebär att kammarrätten ansåg arbetslös polack vara studerande när han planerade att läsa SFI för att därefter få jobb

Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING Praktik med aktivitetsstöd ansågs styrka ”verklig möjlighet att få anställning” Sex månaders praktik med aktivitetsstöd grund för uppehållsrätt, oktober 2009 Kammarrätten instämde i länsrättens bedömning att en tysk kvinna hade uppehållsrätt som arbetssökande med en verklig möjlighet att få anställning. Det överklagade beslutet gällde bistånd för juni 2009. Hon var folkbokförd i Sverige sedan 1 december 2008 och hon hade fått sex månaders praktik med rätt till aktivitetsstöd med start 6 juli 2009. Nämnden gav avslag med motiveringen att hon inte hade verklig möjlighet att få arbete och därför saknade uppehållsrätt. Så tyckte alltså inte läns- och kammarrätten utan målet återvisades till nämnden för ny prövning. I Tyskland hade kvinna till följd av psykiska besvär erhållit pengar till sin försörjning från Tyska myndigheter. Denna rätt upphörde i och med att hon flyttade till Sverige. Kammarrätten i Göteborg 15 oktober 2009, mål nr 5917-09. Min kommentar: Det framkommer inte av domen om ”Behovet kan tillgodoses på annat sätt, genom att hon flyttar tillbaka till Tyskland”, varit ett godtagbart avslagsbeslut. Socialstyrelsen hänvisar på sidan 108 i sin handbok om Ekonomiskt bistånd till två regeringsrättsdomar och säger ”att den som befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder av något slag anses stå till arbetsmarknadens förfogande i den mening begreppet har vid tillämpning av socialtjänstlagen”. Beviljas de som har en ”verklig möjlighet till en anställning” arbetsmarknadsåtgärd, eller är det de som inte har denna möjlighet som erbjuds en åtgärd för att få ”en verklig möjlighet till en anställning”?

Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING EES-MEDBORGARE Varit arbetslös mer än sex månader, september 2009 En 43-årig tysk medborgare hade rätt till bistånd till uppehälle, hyra och el för februari 2009 eftersom rätten, till skillnad mot kommunens arbetsmarknadsenhet, ansåg att han hade en verklig möjlighet att få anställning i landet. Mannen hade kommit till Sverige 1 juni 2008 var utbildad skeppsbyggare med arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, hade skrivit in sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och olika bemanningsföretag, sökt flera arbeten, anmält sig till SFI, eget boende, var folkbokförd i Sverige och det fanns inte skäl att tvivla på hans uppgifter att han har brutit banden med Tyskland och att han har för avsikt att stanna i Sverige. Länsrätten skriver att ”Han har därmed uppehållit sig i Sverige under längre tid än sex månader. Han kan dock ha uppehållsrätt som arbetstagare om han uppfyller kriterierna som arbetssökande, dvs om han verkligen söker arbete och om det finns en verklig möjlighet att få en anställning.” De anger inget lagrum för detta. Kammarrätten i Göteborg 23 september 2009, mål nr 5294-09. Min kommentar: Det verkar lite konstigt. En person som haft arbete har under vissa omständigheter kvar sin status som arbetstagare i sex månader även om han blir arbetslös. Men att de som har uppehållsrätt som arbetssökande enligt Utlänningslagen kap  3 a,  3 § punkt 2 (se ovan) skulle få status som arbetstagare efter sex månader verkar lite besynnerligt. Deras status har betydelse så till vida att arbetstagare ska registrera sig på Migrationsverket, vilket inte är fallet för de som har uppehållsrätt som arbetssökande, Utlänningslagen 3 a kap 10 § (se ovan). Socialtjänsten kan alltså kräva att arbetstagare, men inte arbetssökande, registrerar sig på Migrationsverket. Utlänningsförordningen kap 3 a 1 § En medborgare i en EES-stat som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 a kap. 3 § 1 utlänningslagen (2005:716), behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall. Detsamma gäller om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen.    En sådan arbetstagare som avses i första stycket, som haft en tidsbegränsad anställning på mindre än ett år, behåller sin uppehållsrätt i sex månader efter det att han eller hon fullgjort sin anställning om han eller hon är ofrivilligt arbetslös och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Detsamma gäller en sådan arbetstagare som avses i första stycket som har blivit ofrivilligt arbetslös under de första tolv månaderna av en anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen.    En sådan arbetstagare eller egen företagare som avses i första stycket som inleder en yrkesutbildning behåller sin uppehållsrätt. Om personen inte är ofrivilligt arbetslös ska han eller hon anses som arbetstagare eller egen företagare endast om yrkesutbildningen har samband med den tidigare sysselsättningen. Förordning (2007:929). Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING Arbetslös mer än sex månader, ändrad status

Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING Vistats fyra månader, fortfarande verklig chans till anställning Vistats fyra månader, chans att få arbete, september 2007 Det var fel av nämnden att avslå ansökan om försörjningsstöd med motivering att den sökande inte hade uppehållsrätt. Mannen kom till Sverige i november 2006 och fick avslag på ansökan för mars 2007. Arbetssökande EES-medborgare har, enligt utlänningslagen kapitel 3 a, 3 § punkt 2, uppehållsrätt om de har en verklig möjlighet att få en anställning. I detta fall ansåg både länsrätt och kammarrätt att den sökande uppfyllde kraven för att ha uppehållsrätt och det var fel av nämnden att avslå ansökan med den motiveringen. Rätten upphävde beslutet och återförvisade ärendet till nämnden för prövning om sökanden hade rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. Denna dom säger alltså inget om den sökande (som läste på SFI, hade en teknisk utbildning och haft arbete i Polen) genom att stanna i Sverige gjorde vad han kunde för att så snabbt som möjligt bli självförsörjande, Kammarrätten i Jönköping 27 september 2007, mål nr 3248-07.

Kammarrättsdom FAMILJEMEDLEM FRÅN TREDJELAND EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom FAMILJEMEDLEM FRÅN TREDJELAND Familjemedlemmar har också uppehållsrätt, även om de kommer från tredjeland och inte kan försörja sig Familjemedlem från tredjeland har uppehållsrätt, juli 2008 En ansökan från en tredjelandsmedborgare som har uppehållsrätt som familjemedlem till EES-medborgare, kan inte avslås med motivering att sökanden inte har uppehållstillstånd. Nämnden hade beviljat EES-medborgaren bistånd, men avslagit ansökan från makan och barnen med motivering att de som hade uppehållskort inte hade rätt till försörjningsstöd utan skulle kunna försörja sig på annat sätt. Kammarrätten instämde i länsrättens dom att upphäva beslutet och återförvisa ärendet till nämnden för prövning om sökanden hade rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen, Kammarrätten i Stockholm 2 juli 2008, mål nr 4233-08.

TÄNKBARA RUTINER 1. Har personen uppehållsrätt? Leg!! EES-MEDBORGARE TÄNKBARA RUTINER 1. Har personen uppehållsrätt? Leg!! 2. Genomtänkt plan? 3. Hur stor chans få jobb/egenförsörjning? 1. Har personen uppehållsrätt? Kolla legitimation och med Migrationsverket. Tänk på sekretess (samtycke krävs). Arbetssökande registrerar sig inte på Migrationsverket. 2. Har den en genomtänkt plan hur den ska klara sin försörjning? ”Ska gå på SFI, lära sig svenska och sedan söka arbete.” Kammarrätterna i Stockholm (3 oktober 2008, mål nr 1329-09) och Göteborg (28 december 2009, mål nr 6086-09) ansåg att sökande, som nyss kommit till Sverige, inte hade tillräcklig planering för att vara berättigad till bistånd. Detta gällde nyanlända tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i Sverige. 3. Hur stor chans att få jobb? Specialkunskaper? Kontakter? Språkkunskaper? Kolla med arbetsförmedlingen vilka jobb som finns. 4. Har personen större möjlighet att få jobb i sitt hemland? Länsrätten i Värmland tyckte inte att detta ingick i vår bedömning. Kammarrätten ännu inte avgjort om detta faller under likabehandlingsprincipen. 4. Hur stor chans få jobb/egenförsörjning i hemlandet?

Bistånd en månad är inte evigt bistånd EES-MEDBORGARE BRA ATT KOMMA IHÅG Bistånd en månad är inte evigt bistånd Barnperspektiv Grundtanken med den fria rörligheten är att underlätta för oss att fritt röra oss i och mellan medlemsländerna, utan att vi ska bli diskriminerade för att vi kommer från ett annat medlemsland! Socialstyrelsen har gett ut boken EG-rätten och socialtjänsten – en vägledning. Den finns på socialstyrelsens hemsida och innehåller bland annat en kort presentation av EG-rätten och ett antal exempel hur EG-rätten ska tolkas i olika situationer. Bistånd beviljas månad för månad. Viktigt att tala om för sökande hur dennes chans till jobb, det vill säga rätt till bistånd, bedöms. Exempelvis: Det kanske är möjligt för dig att få jobb här, men har du inte fått klart med något arbete inom den närmaste månaden (närmaste månaderna?) så är det inte troligt att du kommer att få ett jobb här och du kommer då inte att få mer bistånd till uppehälle här. Viktigt att ta hänsyn till barnperspektivet vid bedömning av rätt till bistånd. Uppehållsrätt innebär inte alltid rätt till försörjningsstöd, däremot likabehandling, enligt ovan. De som saknar uppehållsrätt och uppehållstillstånd torde inte vara berättigad till bistånd till uppehälle. Däremot kan det vara ett akut nödläge och sökande behöver hjälp med hemresa. Se exempelvis Kammarrätten i Göteborg, 15 mars 2010, mål nr 4229-09, ”I övrigt gäller att utländska medborgare som befinner sig endast tillfålligt i Sverige, t. ex. turister och affärsresande, eller utlänningar som vistas här olovligen utan uppehållsrätt eller arbetstillstånd inte har rätt till bistånd annat än i akuta nödsituationer (jfr SOU 2005 :34 s. 155)”.

EES-MEDBORGARE SEKRETESS Inte sekretess när exempelvis polis frågar efter uppgifter när det gäller fråga om uppehållstillstånd eller utvisning Vi ska på begäran från polisen eller Migrationsverket lämna ut uppgifter om det är fråga om avvisning. Däremot får vi i princip inte lämna ut uppgifter utan den sökandes godkännande. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET I VISSA FALL Utlänningslagen kap 17 1 § Socialnämnden skall lämna ut uppgifter angående en utlännings personliga förhållanden, om en polismyndighet, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol, Migrationsöverdomstolen eller regeringen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt. TROLIGTVIS INTE EES-MEDBORGARE I vissa fall har vi anmälningsplikt till polisen vad gäller utländska medborgare, se JO:s ämbetsberättelse 1993/94 sidan 308. Lite oklart hur detta ska tolkas vad gäller EES-medborgare som vi tror saknar uppehållsrätt. Utlänningsförordningen kap 7 1 § En underrättelse om en utlännings fullständiga namn, födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress här i landet skall lämnas till polismyndigheten i det polisdistrikt där utlänningen är bosatt eller huvudsakligen vistas. En sådan underrättelse behövs dock inte beträffande den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige eller den som är undantagen från skyldigheten att ha uppehållstillstånd.    Underrättelse enligt första stycket lämnas av 1. Skatteverket, … 2. arbetsförmedlingskontor … 3. socialnämnd, när nämnden första gången vidtar åtgärd i ett ärende om socialtjänst som angår utlänningen, 4. styrelsen för utbildningen, ….    Den som lämnar underrättelse bör uppmana utlänningen att ta kontakt med Migrationsverket i fråga om uppehålls- eller arbetstillstånd.    Polismyndigheten skall med anledning av en underrättelse se till att utlänningen ansöker om uppehålls- eller arbetstillstånd hos Migrationsverket eller vidta de andra åtgärder som underrättelsen ger anledning till. Anmälningsskyldighet i vissa fall Troligtvis inte EES-medborgare

EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE Bakgrund Mångårigt missbruk Håller inte med 41-årig man från Östersund sökte ekonomiskt bistånd för september och oktober 2005. Mångårigt missbruk NN ”har ett mångårigt alkoholmissbruk och har erhållit socialbidrag till sin försörjning sedan 1992” (13 år). Nämnden skriver angående hyran att NN:s lägenhet har blivit ett tillhåll för Östersunds kända missbrukare vilket bidragit till att hans missbruk, som redan är aktivt, har förvärrats och detta bedöms inte som skälig levnadsnivå”. Har ett mångårigt alkoholmissbruk och på grund av detta inte kunnat stå till arbetsmarknad och även blivit utskriven ur behandlingsprogram, avslutat kontaktpersonkontakt eftersom han ofta hade ringt och avbokat planerade träffar, skulle lämnat alkoholutandningsprov, men uteblivit från flera provtagningar. Håller inte med NN yrkar att han har rätt till bistånd för hyra för september och oktober samt för avgift för medlemskap i fackförbund för september. Han skriver att nämnden ”har använt biståndet som en form av utpressning för att tvinga fram ett nyktrare leverne hos honom”. Han förnekar att lägenheten varit ett ”tillhåll” och att missbruket är av den omfattning som socialnämnden påstår. Han skriver vidare att ”Ett bifall till socialnämndens talan innebär i förlängningen att nämnden efter eget skön kan bestämma när en missbrukare ska beviljas bistånd och tvinga missbrukare till insatser utan att förutsättningarna för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, är för handen.” NN anför att han varit öppen för olika behandlingsinsatser, att han själv inte vill missbruka, att han tycker att resonemanget att neka bidrag för att inte medverka till missbruk inte är rimligt och att det finns andra sätt att reagera på att en behandlingsplanering inte följs. Erbjuden insatser Av handlingarna i målet framgår att mannen ”inte följt det behandlingsprogram som han tillsammans med socialnämnden kommit överens om rörande hans alkoholmissbruk. Det uppgavs att han inte kommit till möten som varit utsatta för kontroll av att han avhållit sig från alkoholmissbruk”. NN har ”blivit erbjuden att flytta till Boendebasen, som är ett boende i nykter- och drogfri miljö, där han kan få stöd i att komma tillrätta med sitt missbruk. Behovet av boende har således kunnat tillgodoses på annat sätt. Han har dock vid flera överenskomna tillfällen för inflyttning inte dykt upp. Avslag NN står ej till arbetsmarknadens förfogande och är ej heller sjukskriven av läkare. Han medverkar ej till att förändra sin situation genom att ta emot erbjuden hjälp för sitt missbruk, vilket är det som bedöms utgöra hindret för att bli självförsörjande. Han fick avslag för september för att han ”inte följer uppgjord planering”. För oktober beviljades han ”reducerat normbelopp för livsmedel och hygien med sammanlagt 1 740 kronor uppdelat vid två betalningstillfällen”. Mannen hade enligt nämnden ”inte fullgjort sin plikt att bidra till sin försörjning vilket förutsätts enligt socialtjänstlagen”. Erbjuden insatser Avslag

EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE LÄNSRÄTT Behov finns och kan inte tillgodoses på annat sätt SoL 4 kap 1 § Mannen överklagade till Länsrätten i Jämtlands län och ”yrkar att han ska beviljas sökt bistånd. Som skäl anför han att han annars mister sin bostad och måste driva runt på stan”. Behovet finns och kan inte tillgodoses på annat sätt I domskälen nämns SoL 4 kap 1 § ”… har den som inte själv kan … rätt till bistånd …”. Länsrätten: ”En missbrukande person har samma rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen som övriga personer. Var och en ska dock efter bästa förmåga bidra till sin egen försörjning. I allmänhet innebär detta att man skall stå till arbetsmarknadens förfogande. Däremot är det inte enligt uttalad praxis (se Kammarrätten …) meningen att det som ett absolut krav på missbrukare ska ställas att denne skall följa en viss behandlingsplan för att få rätt till bistånd.” ”… inte visat att sökt bistånd avser något annat än det som NN har behov av för att vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå i lagens mening.” Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet 1 § /Trädde i kraft 2010-03-01/ Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap.    Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). Delvis bifall ” Socialnämnden har därför enligt länsrättens mening inte haft rätt att avslå eller reducera beloppet i de ansökningar som NN har gjort enbart av den anledningen att han inte följt överenskommen vårdplan. NN:s överklagande ska därför bifallas i den del som avser hyra för september och oktober månad 2005 samt fackavgift för september månad. Länsrätten bifaller överklagan”. Min kommentar: Behov av det han sökt, men beviljas bara till hyra för september och oktober och fackavgift september? Tidigare beviljat mat och hygienartiklar i oktober. Å resten …? Delvis bifall Hyra och fackavgift

EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE KAMMARRÄTT Bistånd används uppenbarligen till annat SoL 4 kap 3 § Inte gjort så gott han kunnat SoL 4 kap 1 § I överklagan till Kammarrätten i Sundsvall skriver nämnden att. En viktig princip i portalparagrafen är den enskildes eget ansvar för sitt liv …”. ”Ett krav är att den enskilde efter bästa förmåga ska bidra till sin försörjning. Socialnämnden har en skyldighet enligt socialtjänstlagen att aktivt sörja för att den enskilde får den hjälp och vård som denne behöver för att komma ifrån missbruket. Att bevilja NN:s ansökningar skulle innebära att socialnämnden medverkar och möjliggör hans fortsatta omfattande missbruk, vilket inte är i överensstämmelse med ovanstående intentioner.” I domskälen nämner kammarrätten SoL 4 kap 1 och 3 §§. Bl a ”att nämnden i ett enskilt fall får beräkna kostnaderna till en lägre nivå om det finns särskilda skäl”. Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet, Rätten till bistånd 3 § /Trädde i kraft I:2010-01-01/ Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.    Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Lag (2009:1233). Kammarrätten anser att en bidragssökande som är inne i ett aktivt missbruk inte är berättigad till försörjningsstöd. De nämner att ”Kammarrätten finner att bistånd i förevarande fall skulle innebära att socialnämnden medverkar till NN:s fortsatta missbruk, vilket inte är i överensstämmelse med de intentioner som ligger bakom kravet i 5 kap 9 § SoL att socialnämnden aktivt skall sörja för att den enskilde skall få den hjälp och vård som denne behöver för att komma ifrån missbruket. Kammarrätten anser därmed och med beaktande av att socialnämnden erbjudit NN annat boende att nämnden haft fog för sina beslut att avslå hans ansökningar om försörjningsstöd … Med ändring av länsrättens dom fastställer kammarrätten socialnämndens beslut”. SoL 5 KAPITLET, Särskilda bestämmelser för olika grupper Missbrukare 9 § Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. Motverkar socialtjänstlagen SoL 5 kap 9 §

EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE REGERINGSRÄTTEN REGERINGSRÄTTEN Bistånd används uppenbarligen till annat SoL 4 kap 3 § Inte gjort så gott han kunnat SoL 4 kap 1 § Bistånd används uppenbarligen till annat De hänvisar till lagens förarbeten (prop 1996/97:124 sidan 170) när de skriver att riksnormen kan, enligt SoL 4 kap 3 §, beviljas med ett lägre belopp exempelvis till en missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för. ”En annan sak är att socialnämnden enligt 4 kap 3 § andra stycket SoL kan beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Bestämmelsen är emellertid inte aktuell i detta mål, eftersom de kostnader som nämndens avslagsbeslut omfattade, för boende och fackföreningsavgift, inte ingår i riksnormen.” Inte gjort så gott den kunnat ”När det gäller personer som på grund av t.ex. allvarligt missbruk inte bedöms kunna klara av att försörja sig själva måste socialtjänstens insatser emellertid ges en annan inriktning. I dessa fall har myndigheten att i första hand erbjuda honom eller henne hjälp mot missbruket. Lagstiftaren har betonat att i det arbetet ska principerna om frivillighet och självbestämmande vara vägledande…. Det kan således inte uppställas villkor för en missbrukare att han eller hon ska delta i t.ex. ett visst rehabiliteringsprogram. Om försörjningsstödet villkoras i sådana hänseenden innebär det i praktiken att myndigheten tillämpar en sanktion som socialtjänstlagen inte ger utrymme för. Motverkar inte socialtjänstlagen Regeringsrätten tar upp SoL 5 kap 9 § och säger att den uttrycker utgångspunkten för socialtjänstens arbete. ”Socialtjänstens arbete med missbrukare ska vägledas av principerna om frivillighet och självbestämmande. Om nödvändiga hjälp- och vårdinsatser inte kan komma till stånd med samtycke kan det i vissa fall bli aktuellt med tvångsvård enligt regler om detta i LVM. Den lagen är dock förbehållen de fall när missbruket är så omfattande att allvarliga medicinska eller sociala skadeverkningar är nära förestående.” SoL 5 kap 9 § anger att ”socialtjänsten genom aktivt uppsökande arbete och motivationsarbete ska försöka få den enskilde missbrukaren att medverka frivilligt i vården i syfte att motverka och förhindra fortsatt missbruk (prop 1979/80:1 s. 208 ff. och prop. 1996/97:124 s. 138)”. Regeringsrätten går alltså emot kammarrättens tolkning av SoL 5 kap 9 §. Regeringsrätten anser att kammarrättens tolkning av SoL 5 kap 9 § inte är riktig. Den bestämmelsen ”syftar till att framhålla dels socialtjänstens ansvar för aktivt uppsökande och motiverande arbete, dels att vård och behandling ska planeras i samförstånd med den enskilde missbrukaren.” Regeringsrätten fann att nämnden inte haft fog för att avslå ansökan. Motverkar inte socialtjänstlagen SoL 5 kap 9 §

EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE REGERINGSRÄTTEN Regeringsrätten finner på grund härav att socialtjänsten inte kan vägra en missbrukare försörjningsstöd av det skälet att han eller hon inte vill godta, eller inte fullföljer, viss planering eller vissa insatser som har till huvudsaktligt syfte att rehabilitera honom eller henne från missbruket. Regeringsrätten fann att nämnden inte haft fog för att avslå ansökan.

EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE KAMMARRÄTTSDOMAR Delta i utredning Vara nykter för att göra utredning möjlig Delta i utredning nödvändigt för att visa att man är berättigad till bistånd Socialstyrelsens bok Ekonomiskt bistånd sidan 144 f Konsekvenserna av en ofullständig utredning kan också bli att den enskilde inte får den hjälp som han eller hon behöver. Handläggaren eller beslutsfattaren är den som avgör om underlaget är tillräckligt för att ligga till grund för ett beslut. --- Som tidigare har framgått finns det en risk att utredningen inte kan genomföras om den biståndssökande vägrar att lämna vissa uppgifter eller inte vill ge sitt medgivande till att uppgifterna hämtas in. Det är viktigt att förklara för den biståndssökande att risken är stor att ansökan inte kan beviljas, eftersom behovet av ekonomiskt bistånd då inte kan utredas. Nämnden ansåg att NN inte efter förmåga försökt bidra till sin egen försörjning genom att inte komma till planerade möten som syftade till att han skulle komma till rätta med sitt missbruk. Kammarrätten ansåg att den som begär en förmån har att visa att han är berättigad till förmånen. Även en person med missbruksproblem måste alltså medverka till socialtjänstens utredning i sådan utsträckning att det finns ett tillräckligt underlag för att fatta beslut i frågan om bistånd. NN hade uteblivit från bokade besök hos vuxensektionen och kammarrätten fann mot bakgrund härav och vad som i övrigt framkommit i målet att NN inte var berättigad till fullt försörjningsstöd. Kammarrätten i Stockholm 17 maj 2004, mål nr 790-04. Vara nykter för att göra utredning möjlig Fråga har inte varit om att fullfölja en behandlingsplan eller om rehabiliteringsinsats utan om nödvändiga krav på nykterhet för att kunna genomföra en av NN begärd och av nämnden bedömd adekvat utredning för att kunna fastställa vilken typ av insats NN är i behov av för att på sikt kunna klara sig utan försörjningsstöd. Utredningen i målet ger inte stöd för bedömningen att NN:s missbruksproblem varit av så allvarlig art eller att hennes personliga omständigheter i övrigt varit av sådant slag att det inte har kunnat ställas krav på henne om nykterhet för att kunna genomföra aktuell utredning. Rätt att avslå ansökan. Kammarrätten i Stockholm 28 september 2007, mål nr 5421-07. Vara nykter på arbetspraktik Utredningen i målet ger inte stöd för att NN missbruksproblem varit så allvarligt att krav inte kunde ställas på honom att delta i arbetspraktik, vilken förutsatte att han var nykter, i syfte att han skulle bli i stånd att bidra till sin egen försörjning. Kravet på uppvisande av nykterhet innebar enligt kammarrätten inte att arbetspraktiken var att jämställa med sådana rehabiliterande insatser som socialförvaltningen enligt Regeringsrätten inte får kräva att bidragssökande deltar i för att ekonomiskt bistånd skall beviljas. Med hänsyn till att NN uteblivit från sin arbetspraktik kan han inte anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande på ett sådant sätt som krävs för rätt till annat ekonomiskt bistånd enligt SoL än nödbidrag. Kammarrätten i Stockholm 23 juli 2007, mål nr 767-07. Men som Regeringsätten tar upp i tidigare refererade: SoL 4 kap 4 och 5 §§ är inte avsedda att användas för personer som har problem av mer personlig natur, som t.ex. allvarliga missbruksproblem. Vara nykter på arbetspraktik