Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Carina Begquist Palm, 12 april
Advertisements

Analys av årsredovisningen Antal helårsstudenter Antalet helårsstudenter (exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning) fortsatte enligt plan.
Regionalt utvecklingsprogram för hållbar framtid i Norrbotten
Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Kan färre avhopp från gymnasiet förbättre folkhälsan?
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Utmaningar och de europeiska målen till år 2020
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Norrtälje med utblick mot 2020 Demografikonsulten Åke Nilsson Edsvägen 2C Upplands.
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Betydelsen av nyklubbildning EX-545A.SW. 2Lions Clubs InternationalBetydelsen av nyklubbildning Varför är nyklubbildning viktigt? •Att förnya och öka.
Ungdomars tillväxt och utveckling
Omvärldsanalys, statistik, nyckeltal
Gamla människor bryter så många ben för att de snubblar på mattor och kanter och på hinkar. En tant som kan vara någon annan än min mormor bröt först ena.
Äldrepolitik Äldreomsorg.
Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre
Regionens nuläge Utmaningar och de europeiska målen till 2020.
Tidsanvändningsundersökningen 2010/11
Pressträff 20 juni 2012 Sida 1 Välkommen till pressträff den 20 juni 2012 Indikatorer för den ekonomiska familjepolitiken Medverkande Mats Johansson, analytiker.
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Jämlikhet – en hälsofråga
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Utbildning landstingsfullmäktige Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan.
Arbetsmarknadsrapport 2013
Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.
Hur fungerar missbrukarvården i Piteå? Resultat och Ekonomi!
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Tillväxt i Lidköping Tillväxtrapport för Lidköping Utveckling åren och benchmarking med Grupp24 och Hela landet
Den ljusnande framtid är vård
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
ESO seminarium Per Borgs presentation.
Folkhälsan blir allt bättre….eller…?
Har vi råd med välfärden
Kapitel 6 November 2008/Leif Carlsson Behov av stöd och hjälp Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Hur ska landstingen klara de framtida utmaningarna? Forum Vårdbyggnad Av Björn Sundström Sveriges Kommuner och Landsting.
Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
PSU under fyra decennier Johan Eklund Mikaela Järnbert Enheten för demokratistatistik, SCB.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
Klientinventering inom hemvården Riikka Väyrynen Raija Kuronen.
Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet.
Demografiska mått: Ställer antalet observerade händelser under en tidsperiod i relation till en riskpopulation, vanligen medelfolkmängden = medeltalet.
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Den sårbara familjen Relationen till föräldrar är viktigast varför det gäller att reducera risk- och öka friskfaktorerna I barnens liv Ordförande:
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
”Hur mår den äldre värmlänningen?” Lisa Brunzell, utvecklingsledare ”Bättre liv för sjuka äldre” i Värmland 11 maj 2012.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden i Jämtlands län 2015 Maria Salomonsson Analysavdelningen
Demografikonsulten 2005 SCB:s befolkningsprognos Antagande om –Dödlighet –Fruktsamhet –Migration Resultat av Demografikonsulten Åke Nilsson.
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Ökad användning av antibiotika i Sverige. Sedan 1998 har antibiotikaförsäljningen i Sverige minskat. År 2004 vände dock trenden och under de senaste två.
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Hälsoprat. Hur står till med hälsan?  Astma & Allergier  Cancersjukdomar  Diabetssjukdomar  Förhöjt blodtryck  Inkontinensbesvär.
Seniorer är en tillgång för kommunerna – även ekonomiskt Konferens om äldreomsorgen Tomelilla den 23 november Björn Sundström
Sjukfrånvarons utveckling
En ingång Kartläggning av befintliga och framtida behov
Arbetsmarknadsdata Kronobergs län
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Strategi för hälsa
Varför en satsning på psykisk hälsa?
Global Hälsa.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Presentationens avskrift:

Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011 Framtidens äldreomsorg – behov och finansiering De äldres hälsoutveckling Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011

De fyra åldrarna

Tre hypoteser angående den framtida livslängden och hälsan hos de äldre Nuläge Sammanpressad sjuklighet Utvidgad sjuklighet Uppskjuten sjuklighet Friska år År med ohälsa

Förväntat antal återstående levnadsår (HLE),kvinnor

Förväntat antal återstående levnadsår (HLE),män

Ohälsa och funktionsnedsättning kan mätas på många olika sätt I ULF-studien mäts ADL / IADL-beroende Självskattad hälsa Hinder i sysselsättningar (GALI) Förekomst av kronisk sjukdom SCB-ohälsoindex Rörelsehinder

Förväntat antal återstående levnadsår (HLE) - skillnad mellan kvinnor och män

Hälsoutveckling enl .ULF - Andel med nedsatt förmåga, kvinnor

Hälsoutveckling enl .ULF - Andel med nedsatt förmåga, män

Hälsoutveckling enl .ULF - Andel med dålig självskattad hälsa, kvinnor

Hälsoutveckling enl .ULF - Andel med dålig självskattad hälsa, män

Hälsoutveckling enl .ULF - Andel med svår ohälsa, SCB hälsoindex kvinnor

Hälsoutveckling enl .ULF - Andel med svår ohälsa, SCB hälsoindex män

Hälsoutveckling enl .ULF Förväntat antal år med hälsa (HLE) enligt olika hälsoindikatorer, kvinnor

Hälsoutveckling enl .ULF Förväntat antal år med hälsa (HLE) enligt olika hälsoindikatorer, män

Hälsoutveckling enl .ULF Friska och sjuka levnadsår, kvinnor genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex

Hälsoutveckling enl .ULF Friska och sjuka levnadsår, män genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex

Ökning av antalet återstående levnadsår vid 65 års ålder fördelat på ”friska” och ”sjuka” genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex

Ökning av antalet återstående levnadsår vid 75 års ålder fördelat på ”friska” och ”sjuka” genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex

Ökning av antalet återstående levnadsår vid 85 års ålder fördelat på ”friska” och ”sjuka” genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex

Hälsoutveckling enligt SESIM-modellen Förväntat antal år med hälsa från 65 års ålder,2010 – 2040, kvinnor

Hälsoutveckling enligt SESIM-modellen Förväntat antal år med hälsa från 65 års ålder,2010 – 2040, män

Ökningen av antalet återstående levnadsår efter 65 års ålder fördelad på år utan resp. med ohälsa, perioden 2010 - 2040, genomsnitt samtliga indikatorer, SESIM.

Ökningen av antalet återstående levnadsår efter 85 års ålder fördelad på år utan resp. med ohälsa, perioden 2010 - 2040, genomsnitt samtliga indikatorer, SESIM.

Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden 1980 – 2006

Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden 1980 – 2006 Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra

Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden 1980 – 2006 Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat

Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden 1980 – 2006 Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat Tillkommande återstående levnadsår under perioden har till allra största delen varit ”friska”, d v s stödjande hypotesen ”uppskjuten ohälsa”.

Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden 1980 – 2006 Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat Tillkommande återstående levnadsår under perioden har till allra största delen varit ”friska”, d v s stödjande hypotesen ”uppskjuten ohälsa”. Andra studier, såsom SWEOLD, ger ett samstämmigt resultat

Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden 2010 – 2040

Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden 2010 – 2040 Huvuddelen av de tillkommande levnadsåren förväntas bli år med hälsa – till och med från 85 års ålder

Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden 2010 – 2040 Huvuddelen av de tillkommande levnadsåren förväntas bli år med hälsa – till och med från 85 års ålder Behov av vård och omsorg för de äldsta kommer ändå att öka beroende på större överlevande kohorter

Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden 1980 – 2006 Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat Tillkommande återstående levnadsår under perioden har till allra största delen varit ”friska”, d v s stödjande hypotesen ”uppskjuten ohälsa”. Andra studier, såsom SWEOLD, ger ett samstämmigt resultat

Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden 2010 – 2040 Huvuddelen av de tillkommande levnadsåren förväntas bli år med hälsa – till och med från 85 års ålder Behov av vård och omsorg för de äldsta kommer ändå att öka beroende på större överlevande kohorter