Städer som nav för en globalt hållbar samhällsutveckling

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vision – Värdegrund – Mål
Advertisements

Utvecklingstrappa för socialt företagande KAK 1997 Anpassad linje 1998 Projekt Valborg 2000 Kooperativ Valborg 2004 Projekt Valfrid 2007 Luleå.
Vår tids samhällsomdaning
Staten och det civila samhällets organisationer
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö SKL, , Anna Balkfors.
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Remisstid 15 juni-15 november 2009
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
Den stora samhällsomdaningen i vår tid
Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Uppdraget •Beslut i kommunstyrelsen •Politisk oberoende kommission •Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag.
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Den stora samhällsomdaningen i vår tid
Enhet Politik på människans och naturens villkor
Städer som noder för global samhällsstyrning
Interreg Sverige-Norge kvadratkilometer Yta som halva Sverige eller 2/3 av Norge Det berör 3 miljoner människor.
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens och den jämlika folkhälsans förutsättningar Anförande.
Sub-nationell politik Regionfrågan i Värmland
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
Vilken roll kan den sociala ekonomin spela i framtidens välfärd? Urbanforskningens dag 8 juni 2012 Malmö Lars Trägårdh.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Bild 1 SOCIAL- PSYKOLOGI Framtida forskning. Bild 2 SPSPG – med inriktning mot hälsa och välbefinnande POLPG – med inriktning mot personal, organisation.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Resmål och resvägar Hållbar turism.
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Klimaträttvisa Utifrån Ett biskopsbrev om klimatet och Världens kurs Ditt namn Ort och datum.
Bilder för lokal utbildning
Vägar till en jämlik hälsa
Kommission för ett socialt hållbart Malmö 30 maj 2012 Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
Nätverk i ett globalt perspektiv Martin Granholm
Samhällskunskap 1a1 Kursens: mål innehåll kunskapskrav samhällsfrågor
Ansvar och möjligheter Nya Moderaternas Europaplattform.
Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter
Vår tids stora samhällsomdaning Mänskliga Rättigheter
Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Vad händer efter Husby? - Samverkan i praktiken, Umeå
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Vår tids stora samhällsomdaning
socialt hållbart Malmö
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
1 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet Fastställt av regionfullmäktige i september FHK2003.
Vilken roll har de idéburna organisationer Kärt barn har många namn – idéburna, ideella, non-profit, kooperativ och sociala företag Unikt inte komplement.
Vår tids stora samhällsomdaningen tid
Förbättra villkoren för det civila samhället – ideella föreningar, stiftelser, trossamfund, nätverk och andra aktörer – som en central del i demokratin.
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
1 ICT och hållbarhet del 1 Maria Noring Miljöstrategisk analys, fms Centre for Sustainable communications KTH Digital närservice i Vilhelmina november.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
School of Global Studies När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara.
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Introduktion till dialog
Inom hästnäringens organisationer har vi gemensamt beslutat att sträva efter tillväxt. Vi ser att det finns potential för vår sektor att växa och.
Social hållbarhet med siktet inställt på de tidiga åren
Trender och utmaningar för det offentliga åtagandet i en föränderlig tid Hans Folkesson.
School of Global Studies När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara.
Infogad sidfot, datum och sidnummer syns bara i utskrift (infoga genom fliken Infoga -> Sidhuvud/sidfot) Innovationer uppstår ofta i samverkan – vi vill.
SDG Lotta Hedström.
Hälsofrämjande och hållbar utveckling
Vår tids stora samhällsomdaning
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Hur arbetar vi vidare i Östergötland utifrån Östgötakommissionens och Nationella kommissionens rekommendationer? Margareta Kristenson Professor i socialmedicin.
Kommissionen för jämlik hälsa
Geografi / samhällskunskap
Vår tids samhällsomdaning
Vår tids stora samhällsomdaningen tid
Hållbar utveckling.
Vad innebär regionbildningen?
Medborgerligt deltagande och fördjupande av demokratin
Superkommun I en föränderlig värld
Framtidens fritid och civilsamhälle
Presentationens avskrift:

Städer som nav för en globalt hållbar samhällsutveckling eller slagfält för sociala konflikter Ett freds- och utvecklingsperspektiv på Folkhälsans och den Sociala Hållbarhetens förutsättningar Anförande Crossing Borders, Malmö den 25.2.2014 Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS

Folkhälsa – ett villkor för fred och hållbar utveckling Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit – Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation De sociala bestämningsfaktorernas betydelse World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development – social cohesion in a shifting World Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft det handlar om säkerhet/trygghet, mänskliga rättigheter och folkhälsa

Den Stora Omdaningen i vår tid det lokala flätas ihop med det globala Globalisering Ekonomi-öster/söderut Nationella produktionssystem ersätts av global nätverksproduktion Ökad rörlighet och globala kontaktytor Städers ökande roll i den nya ekonomiska geografin Samhällets ökade mångfald och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar i en alltmer sammanflätad värld medför utmaningar för den lokala sociala hållbarheten Migration Ett naturligt flöde Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Urbanisering Urbaniseringstakt, växande inkomst- och hälsoklyftor. Det globala Nord och det globala Syd.

Statens förändrade roll nya och fler aktörer i det politiska rummet Pre-Westfalisk Ordning Disorder Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap 1648 1944 Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Påve Kyrka Kung Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Feudal herrar Krigsherrar / Maffia Städer Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner – Västra Götaland När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras transnationella nätverk.

Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap Kostnad Investeringsnivå Bostadsbyggande Försörjningskvot, Minskad självfinansierings- grad pga krympande skatteintäkter och statsbidrag Tid Utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd

Statens förändrade roll och minskat utrymme för välfärd utmanar stadens sociala sammanhållning Världs-ordning Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Global nätverksproduktion producent/konsument skiljs åt: Inkomstklyftor – ojämn utveckling Från ”welfare to workfare” Civilsamhälle Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Identitetsformation och lojalitet Innanförskapets osynliga gränser skapar utanförskap NEETS 30-35 % Primär-, Vi- gemenskapsgrupper, ”gängbildningar” ofta i form av flyktiga nätverk och ibland i rivalitet Informella trygghets- och försörjningssystem Salutogena områden (Antonovsky) – lokala civil samhällen Skillnaden mellan det legala och det legitima

Utestängningens frustrationsgap Levnadsvillkor Strävan/Anspråk Brinnande bilar på beställning Förmåga/möjlighet Strävan/Anspråk Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet Tid Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam Vrede / våld På 30 år Inte bara om unga män i resursvaga områden Alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade

När det globala möter det lokala Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Spänningsfält När det globala möter det lokala Nav för global samhälls -styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar !

Vad kan göras? När det globala möter det lokala Vikten av att hålla två tankar i huvudet samtidigt Positiv Säkerhet Förebygga Främja Minska innanförskapet Underifrån Negativ Säkerhet Kontroll Stängsel Övervakning Ovanifrån Folkhälsans betydelse - men inte bara en fråga om livsstil Sociala bestämningsfaktorer – Större än summan av individers hälsa Strukturella förhållanden – samhällelig tillit Förstärkt innanförskap Prislappen Bekymmringssamtal Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav Social investeringspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna Medskapande och invånardialog Identifiera målkonflikternas effekter Hantera komplexa samhällsproblem

Vad behöver göras? Crossing borders Ompröva synen på Tillväxt - Hållbarhet Den svåra balansen för välfärdens finansiering Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Ny tillväxtregim Ekonomisk hållbarhet (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Sambanden kärnområde – omland Arenor för mångfald och – minskat innanförskap Ny välfärdsregim Social Hållbarhet Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad mångfald medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Målkonflikter tt Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse

Att bryta med det postpolitiska tillståndet I övergången mellan Government och Governance riskerar omvärlden att få definiera den enda vägens politik (globaliseringens avtryck) Det politiska ”la Politique” Policy ”le Police” Politiken ”le Politique” Vad och varför Globaliseringens uttryck Mål- och intressekonflikter (exv. finansieringsmodeller och skattepolitik) Verkstad - att göra något Tjänsteutlåtande Opartiskhet Konsensus Hur Medel Processägande Retoriskt gap särkoppling Policybildning Implementering Dialogen synliggörande Dialogen konsensuskapande Dialogen disciplinerande Medskapande och invånardialog Kreativitet, innovation, kognitiv förmåga Identifiera målkonflikternas effekter Hantera komplexa samhällsproblem Manöverutrymmet: Såväl produktion som folkhälsa kräver känsla av sammanhang - KASAM

Folkhälsoarbetare vår tids fredsambassadörer ! Folkhälsa – ett villkor för fred och hållbar utveckling Folkhälsoarbetare vår tids fredsambassadörer ! Tack för uppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se