Krafter och rörelse Repetition.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kraft och rörelse.
Advertisements

Det första du bör göra är att rita horisonten
Att dras in mot föremålets mitt
TRYCK Här får du lära dig: Vad menas med tryck
Optik Läran om ljus.
Fritt fall – ett fall i vakuum
Hur kraft och yta samverkar
KRAFTER - Märkbara men osynliga.
Kraft och tryck Kapitel 6.
Tryck I en bomb använder man sig av tryck-kraft för att skapa förstörelse. Nu kommer förklaringen på vad tryck är. Tryck är en kraft – tryckkraft. Tryck.
Krafter, tyngdpunkt, tröghet
May the force be with you
Tryck.
Lektion 1 Hur kommer det sig att man kan bestämma massan på en kork genom att släppa ner den i ett mätglas innehållande vatten?
Kraft Profilen Centripetalkraft Lyftkraft Muskelkraft Motkraft
Arbete, energi och effekt
Mekanik Sammanfattning.
Årskurs 8 Fysik – Energi.
Energiformer och energiomvandlingar. Energiformer • Elektrisk energi – lätt att transportera och omvandla, svår att lagra • Kemisk energi – finns lagrad.
Fysik år9 Inför provet v. 49.
Rörelse och kraft Sid
Fritt fall Sid
Newtons 2:a lag En linjär rörelse beskriver grejer som rör sig med en konstant fart eller är i vila (mekanisk jämvikt) MEN Det mesta som rör sig gör det.
Speciella Relativitetsteorin
Kraft och Rörelse Prov Ons v.20
Rörelse Kapitel 7.
Krafter Sid
Gravitationen = Gravitationskraften = Tyngdkraften
Kapitel 6 Kraft och tryck
Hållfasthetslära Repetition.
Gravitationen = Gravitationskraften = Tyngdkraften
Kraft Arbete Energi Effekt Rörelse
Mekanik.
TRYCK.
MEKANIK.
KRAFT Ett föremåls möjligheter att röra sig
Newtons 2:a lag En linjär rörelse beskriver grejer som rör sig med en konstant fart eller är i vila (mekanisk jämvikt) MEN Det mesta som rör sig gör det.
Kraft och tryck Sid
Arbete, energi och effekt
Krafter.
Rörelser.
Kraft - motvikt All kraft har en motkraft
Rörelse Kapitel 7.
May the force be with you
Arbete och kraft /
Energiformer & omvandlingar
Krafter Vad är kraft? Finns det olika sorters krafter?
Gravitationen = Gravitationskraften = Tyngdkraften
Arbete Energi Effekt.
Vad vet ni om krafter?.
Kraft Arbete Energi Effekt Rörelse
Krafter.
En inledning till pararbete i åk 8
OPTIK Läran om ljuset.
Repetition Kraft och Rörelse Prov Ons v.20. Vad menas med begreppet kraft? Något som kan få ett föremål att – ändra formen – ändra rörelseriktningen –
EFTER DAGENS LEKTION SKA NI HA LÄRT ER OM Tyngdpunkt, hur man hittar den och hur man ritar kraftpilen som påverkar föremålet Stabilitet och stödyta och.
Krafter Fysik. Repetition  Krafter i fysiken Tyngd Kraft Massa  Olika typer av krafter Muskelkraft Tyngdkraft Dragkraft Spännkraft Gravitationskraft.
Kraft, rörelse och arbete HGA. Olika sorters krafter Anne-Lie Hellström, Christinaskolan, Piteå – HGA Tyngdkraft - jordens dragningskraft.
KRAFTER KRAFT MOTKRAFT MASSA TYNGD. Krafter påverkar materia  Prova att lyfta din penna  Jämför detta med att lyfta något tyngre, tex din fysikbok.
May the force be with you
Rörelse Alla bilder är cc.
Astronomi.
På den här bilden, marken (vattnet) stannar där linjen är
Fysik Krafter.
Mekanik Kinematik.
Kraft, rörelse och arbete
May the force be with you
Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.
Men vänta lite här nu va???. Men vänta lite här nu va???
Kraft AF åk 8 vt-19.
Presentationens avskrift:

Krafter och rörelse Repetition

Likformig och olikformig rörelse Samma fart och samma riktning Ett föremål befinner sig i vila eller konstant rörelse så länge det inte påverkas av någon kraft Olikformig rörelse Ett föremål som påverkas av en kraft kan accelerera, retardera eller ändra riktning

Sambandet mellan tid , sträcka och hastighet Hastighet v =s/t hastighet= sträcka/ tid Tid t = s/v tid = sträcka/ hastighet Sträcka s = v∙ t sträcka= hastighet ∙tid

Krafter En kraft kan påverka en annan kropp så att den accelererar, retarderar eller ändrar riktning. Exempel på krafter: dragningskraft, friktionskraft, magnetisk kraft, elektrisk kraft, lyftkraft, fjäderkraft, spännkraft, muskelkraft,

Kraft kan mätas Krafter kan mätas t.ex. med en dynamometer. Enheten för kraft är N (newton)

Skillnad mellan massa och tyngd Ett mått på mängden atomer och deras vikt Enhet: kg Tyngd Ett mått på hur massan påverkas av tyngdkraften F = m·a F = m·g F ≈ kg ·10

Tyngd Massa =1kg Tyngd = 10N F = 1kg · 10 F = 10N F = force (kraft) Tyngd på jorden = 900N Massa på månen = 90kg Tyngd på månen= 150N

Kraft och motkraft

Friktion Friktion är en bromsande kraft som uppstår när två ytor rör sig mot varandra. Atomerna i ytorna fastnar i varandra. Ju ojämnare yta desto större friktion Friktionen påverkas av tyngden.

Ibland vill man ha friktion Exempel på när man vill ha friktion: Sand på is Dubbar på bildäck Räfflade ytan i rulltrappan Exempel när man inte vill ha friktion Skidor Saker som ska rulla Maskiner som ska snurra

Öka eller minska friktion Göra ytan ojämnare, skrovligare Sand Grus dubbar Minska Göra ytan slätare Olja Valla kullager

Tyngdpunkt, stödyta och lodlinje Tyngdpunkten ligger i mitten Stödyta är den sida som föremålet vänder mot underlaget Lodlinje en linje riktad mot jordens medelpunkt

Tyngdpunkt Om tyngdpunkten ligger högt ökar risken för obalans Låg tyngdpunkt minskar risken för obalans

Stödyta Ju större stödyta desto stadigare

Lodlinje En lina med en tyngd på kommer, om man håller den stilla, att bilda en linje med riktning mot jordens medelpunkt

Tyngdpunkten utanför stödytan Ett föremål faller när tyngdpunkten och lodlinjen hamnar utanför stödytan

Fritt fall i vakuum Föremål i vakuum faller med samma hastighet oavsett massa, tyngd eller form. Vakuum = område där det inte finns några atomer Luft innehåller N, O2, Ar, CO2,, H2O samt He, Ne, Kr, Xe ,Rn i mycket små mängder.

Fritt fall i vakuum Om man pumpar ut luften med en vakuumpump kan man visa att föremål faller lika fort oavsett massa eller form. Tyngdaccelerationen är konstant Tyngdaccelerationen påverkar olika massor lika mycket ( ≈ 9,82 m/s2)

Fritt fall utan vakuum På jorden finns en atmosfär som innehåller atomer, det vi kallar luft. När föremål faller på jorden rör de sig genom ett moln av atomer. När föremålet träffar dessa atomer uppstår friktion.

Fritt fall utan vakuum Om man gnuggar händerna uppstår friktion. Energin i denna rörelse omvandlas till värmeenergi. Det blir varmt.

Fritt fall utan vakuum När ett föremål från rymden kommer in i vår atmosfär, t.ex. en meteor med hög hastighet, träffar den atomerna i luften och bromsas kraftigt upp. Det sker en retardation. Det blir så varmt att meteorer oftast brinner upp innan de hinner träffa markytan.

Fritt fall utan vakuum När föremål faller på jorden påverkas de både av tyngdkraften och friktionen, luftmotståndet. Föremål faller olika fort på jorden främst på grund av luftmotståndet, friktionen.

Föremål som faller och kastas Om man skjuter en kula med gevär och samtidigt släpper en likadan kula från samma höjd så kommer det att falla med samma hastighet. Gevärskulan kommer längre bort. Men bägge kulorna träffar marken samtidigt.

kaströrelse

Hur satelliter hittar sin bana En raket sänds iväg från jorden. Om hastigheten inte är så hög så åker raketen upp en bit och faller sen tillbaka igen. Om hastigheten är för hög forsvinner raketen iväg ut i rymden. Men om hastigheten är lagom hög så börjar raketen röra sig i en bana runt jorden. Raketen faller hela tiden men jorden böjer undan lika mycket. Raketen har blivit en satellit till jorden.

Tröghet Ett föremål har svårt att ändra hastighet eller riktning. Man kan uppleva denna känsla när man t.ex. åker buss.

Tröghet i bilen På grund av hur trögheten fungerar på en människa i en bil har man t.ex. uppfunnit bilbälten och krockkuddar. ”Att ha en person i baksätet utan bilbälte är som att ha en elefant i baksätet.”

Centralrörelse och Centripetalkraft Om en sten på ett snöre snurras runt runt. Uppstår en centralrörelse Stenen accelererar, den byter hela tiden riktning. Stenen hålls kvar i sin centralrörelse så länge vi håller i snöret.

Centralrörelse och centripetalkraft Kraften som håller kvar stenen i sin runda bana är riktad inåt. Denna inåtriktade kraft kallas centripetalkraft. Släpper vi snöret far stenen i väg.

Centrifugalkraft Stenen trycks hela tiden utåt men centripetalkraften tvingar den att hela tiden svänga. Den utåtriktade kraften kallas centrifugalkraft

Tvättmaskiner När en tvättmaskin centrifugerar snurrar trumman fort, ca 1200varv/minut. Tvätten hålls kvar av centripetalkraften som bildas av trummans vägg. Trummans vägg är perforerad med små hål. Vattnet pressas ut genom hålen av centrifugalkraften.

Trafiksäkerhet Effekten av dessa krafter och rörelser har påverkat trafikens säkerhetstänkande Hjälm Bilbälte Hastighets begränsning Skilda vägbanor Friktionsdäck Dubbdäck

De flesta av oss kommer ihåg 10% av det vi läser 20% av det vi hör 30% av det vi ser 50% av det vi ser och hör 70% av sånt vi diskuterar 80% av det vi gör 95% av det vi lär andra

studieteknik Lägga boken under huvudkudden Plugga kvällen innan Plugga konstant ända fram till provet Var klar med instuderingen ca 3 dygn före provet

Finalen Jag rekommenderar er att göra finalen. Det är nästan som ett prov…