Människan, befolkning, mänsklighet Del 3

Demografiska transitionen Den demografiska transitionen är en modell som visar hur befolkningsutvecklingen följer den ekonomiska och sociala utvecklingen. Den demografiska transitionen visar en övergång från ett samhälle med höga födelsetal och dödstal till ett samhälle med där både födelse- och dödstal ligger på en låg nivå.

Den demografiska transitionsmodellen

Fas 1 Fas 1 är typisk för jordbrukssamhällen, både födelsetal och dödstal är höga. Goda skördar är en förutsättning för ett drägligt liv och en missväxt eller epidemi kan få stora konsekvenser. Som vi ser i det nedre diagrammet är befolkningstillväxten blygsam.

Fas 2 I fas 2 ser vi att dödstalen sjunker medan födelsetalen håller en fortsätt hög nivå. En ekonomisk utveckling har gjort att en slags industrialiseringsprocess kommit igång. I Sveriges demografiska transition beskriver man att nedgången av dödstalen berodde på freden, vaccinet och potatisen. Så beskriver man också ofta den andra fasen mer generellt. Jordbruks-metoderna utvecklas, sjuk- och hälsovården förbättras och epidemier kan bekämpas mer effektivt. Detta gör att befolkningstillväxten ökar kraftigt.

Fas 3 I fas 3 beskrivs samhället som snabbt förändrande. Industrialiseringsprocessen fortsätter och allt mer av den ekonomiska basen koncentreras till städer och samhällen. Hygienen i städer förbättras så dödstalen fortsätter sjunka. Det ekonomiska välstånd man upplever gör att befolkningen inte behöver skaffa lika mycket barn som tidigare, familjeplanering börjar tillämpas och även födelsetalen sjunker. Resultatet blir att befolkningstillväxten börjar plana ut.

Fas 4 Fas 4 kännetecknar ett industrialiserat och urbaniserat land. Både födelse- och dödstal har stabiliserats på en låg nivå.

Eventuellt en Fas 5 I framtiden kanske I-länderna får uppleva ett 5:e stadium där dödligheten stiger genom miljöförstöring, AIDS, åldrande befolkning, ökad välfärd och kvinnans förändrade ställning

Industriländer kontra U-länder Industriländerna i allmänhet i stadium 4 med låga födelsetal och dödstal. U-länderna ligger i stadium 2 och 3 med höga födelsetal och minskande dödstal.

Befolkningspyramider Tre (grund)typer Den Stationära Den expansiva Den lökformade Figur 1. Ett exempel på en befolkningspyramid (Nationalencyklopedin, 2006)

Stationär pyramid Denna typ av befolkningspyramid har ett fyrkantigt utseende. Alla generationer är ungefär lika stora förutom de äldsta generationerna där det rent naturligt avlider fler människor. Att pyramiden är stationär påvisar att det inte har skett någon större förändring, varken negativ eller positiv, när det gäller nativiteten och moraliteten under en lång tid. När pyramider har en stationär form får det konsekvensen att det berörda landet har en befolkning med en hög så kallad ”dependency rate”. En hög dependency rate innebär att det är en stor del utav befolkningen som är beroende av omsorg, vanligtvis de som är yngre än 15 och de som är äldre än 65. Detta leder till att staten tar ut högre skatter för att kunna bedriva skolor, hälso- och sjukvård och till det ökade behovet av diverse bidrag. De som är arbetsföra i det här samhället kan spara mindre eftersom mer går till staten. Staten i sin tur kan inte finansiera den industriella eller den ekonomiska infrastrukturen som till exempel vägar. Detta leder till en sämre ekonomisk tillväxt. Figur 2. Exempel på en stationär pyramid (U.S. Census Bureau 1, 2006)

Expansiv pyramid Den vida basen i en expansiv befolkningspyramid visar att det är ett stort antal barn men att det dör många människor mellan varje ålderstapel. Pyramiden visar en befolkning som har en hög nativitet, en hög mortalitet och har en kort livslängd. Pyramidformen var karakteristisk för större delen av världen tills för några årtionden. Nu är den här formen typisk för utvecklingsländer där hälsofaktorer som brist på rent vatten är vanliga men också dålig tillgång till sjukvård. I dessa länder existerar inte familjeplanering och det föds många barn som inte överlever till skolåldern. I dessa samhällen är det en hög folkökning och den kommer att förbli hög under en lång tid framåt, detta på grund av att den stora delen av be-folkningen finns i de fruktsamma åldrarna. I utvecklingsländerna är det naturligt för människor att föda många barn, den enda försäkringen mot att behöva lida nöd på ålderdomen. Att barnen har en kort eller obefintlig skolgång gör att barn i unga år utgör en ekonomisk tillgång. Figur 3. Exempel på expansiv pyramid (U.S. Census Bureau 2, 2006)

Lökformad pyramid Den lökformade pyramiden har en negativ nativitetsutveckling. Denna typen av pyramid är idag karakteristisk för väl utvecklade länder där diverse faktorer gör att det inte föds så många barn. När en lökpyramid börjar formas leder fertilitetsnedgången till att andelen av befolkningen som befinner sig i arbetsför ålder ökar till följd av ett minskat antal unga. Det är en mindre andel som ska försörjas samtidigt som en stor andel av befolkningen står till förfogade för arbetsmarknaden, vilket har positiva effekter på den ekonomiska tillväxten. Efter det har gått några decennier och befolkningen fortfarande har en nativitetsnedgång börjar alla de personer som var i arbetsför ålder, vid lökformationens början, gå i pension och blir gamla, vilket leder till att försörjningsbördan ökar återigen. Efterfrågan på vård ökar och andra diverseutgifter ökar vilket bidrar till ett negativt skeende i det totala sparandet och skattebördan ökar för de arbetande. Även arbetskraftsutbudet minskar i takt med att allt större del utav befolkningen går i pension. Befolkningens åldrande utgör ett hot mot den ekonomiska tillväxten och samhällets välfärd. I Sverige har detta yttrat sig i en omläggning av det svenska pensionssystemet samt en debatt om välfärdsstatens omfattning och åtaganden speciellt när det gäller åldringsvården. Figur 4. Exempel på en lökformad pyramid (U.S Census Bureau 3, 2006)

Användningsområden för pyramiderna Pyramiden beskriver en befolknings åldersfördelning, vilken har stor betydelse för både sociala och ekonomiska sammanhang. Med hjälp av en befolkningspyramid kan man urskilja förändringar eller avvikelser i åldersfördelningen. Att veta om en befolkning är ung eller gammal är till en stor hjälp för att kunna förutse saker som till exempel hur arbetsmarknaden ser ut, vilken tillgång och behov det finns på bostadsmarknaden. Vid en ung befolkning kommer det att behövas nybyggnation och efterfrågan på utbildning kommer att öka medan hos en gammal befolkning kommer vårdbehovet att öka och så vidare.

Flyttningar (migration) Frivilliga el påtvingade Permanenta el tillfälliga Till avståndet länga el korta Orsaker till flyttningar * Pull och pushfaktorer

Var bor svenskarna? Norra Sverige 20% (norr om Uppsala) Södra Sverige 80% Västkusten, Skåne, Blekinge, Mälardalen och Stockholm

Människan, befolkning, mänsklighet Instuderingsfrågor Människan, befolkning, mänsklighet Kap 3 s. 36-66