Informationsekologier i den digitala ekonomin Nicklas Lundblad Sveriges Tekniska Attachéer Menlo Park, Silicon Valley nicklas.lundblad@sf.swetech.org http://utforska.esociety.nu Föredraget finns [.pdf] på http://esociety.nu/fmbr Anvnamn:fmbr Lösenord:statt

Innehåll Den elektroniska handelns historia, statistik Om informationsekologier Ett urval av informationsekologier

Den elektroniska handelns utveckling ERP 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000+ ? Broschyrer Elektronisk postorder Det digitala, kommunikativa företaget Enkelriktat Separat Liten nytta Dialogiskt Separat Medelnytta Dialogiskt Integrerat Hög nytta

Elektronisk handel Elektronisk handel

Enterprise Resource Planning Elektronisk handel Digital ekonomi One-to-one marketing Enterprise Resource Planning Intelligenta agenter Strukturerad affärskommunikation IT-rätt Affärsmodeller Knowledge Management CSCW ??? E-handel

Elektronisk handel i informationssamhället Nya sociala beteenden Immaterialisering Globalisering Nya konstformer Elektronisk handel Nya regelverk Nya kommunikations -former Decentralisering Nya företagsformer

Statistik

Statistik 95-97 uppgick den elektroniska handelns intäkter till 0.5 % av den samlade detaljhandeln i den 7 största länderna i OECD (OECD 7) Om de mest positiva prognoserna blir verklighet kommer on-line marknaden i början av 2000 talet att motsvara 15% av detaljhandeln i OECD 7

Statistik - senaste Deloitte Consulting: Forrester Research: Den elektroniska handeln kommer att omsätta 1100 miljarder dollar 2002. 70% eller mer av den elektroniska handeln beräknas äga rum i USA Europa beräknas stå för 23 % eller mindre Forrester Research: 1300 miljarder dollar 2003 från 109.3 miljarder 1999, med en tillväxtprocent om 99% per år. Man ser bilindustrin och bland de snabbast växande grupperna ser man bilindustrin och kontorsprodukter. 3 % väntas vara B2C.

Informationsekologier Metaforer för analys av teknikutveckling Verktyg, text, system Ekologier Definition: ”We define an ecology to be a system of people, practices, values and technologies [...]” O’Day Nardi Adapativa strategier är strategier som bevarar ekologin men stärker den egna ställningen.

Informationsekologier Det egna företaget Symbiotiska företag Metamarknader Stödekologier Elektroniska marknadsplatser Partnernätverk Värdekedjemigration Konsumentekologier (Agentmarknader) (Infomediärer) (M fl...)

Informationsekologier Det egna företaget Dokument hantering Innehålls hantering Elektronisk handel Erfarenhets hantering l Teknik Människa Källa: Metagroup

Informationsekologier Symbiotiska företag Särdrag Lagret som ett mått på inkompetens Datamining och mönster Beroendeförhållanden Säkerhet Besparingar i samma klass som omsättning! Återförsäljare Lagerinformation Inköpsmönster etc Producent

Informationsekologier Symbiotiska företag – exempel Walmart & PG Dell

Informationsekologier Metamarknader Särdrag Att koppla samman på den digitala marknaden vad som redan är sammankopplat i kundens medvetande. Nätverk Viss konkurrens, men måttlig – samexistens Transaktionskostnader Tjänst Tjänst Tjänst Tjänst Tjänst Metamarknad Om transaktionskostnader De är låga för den som ordnar samman och sänks för kunden. Kund

Informationsekologier Metamarknader – exempel

Informationsekologier Stödekologier Särdrag Introducerar en teknik i en redan fungerande process Vilka är incentiven? Människors tröghet Rubbar jämvikten? Fenomen i det digitala rummet Fenomen i RL Stöd funktioner

Informationsekologier Stödekologier - exempel

Informationsekologier Elektroniska marknadsplatser Särdrag Teknik: XML Om information och brus Om kontroll av beteenden Leverantörsfientlig ekologi Jämvikt? {Compare.Net} Problem Diversifiering Ansvarsstrukturer Inköps organisation Marknadsplats I den här informationsekologin är XML en viktig del. XML tillåter uppmärkning av information och strukturer som gör marknadsplatsen effektiv. Vad marknadsplatsen gör är två saker Den filtrerar bort brus. Detta – i sig – betyder större effektivitet i fattande av inköpsbeslut. Vad är brus i deta sammanhang? Alla typer av marknadsföring som företagen ägnar sig åt. Vad vill en inköpare veta? Pris, leveranstid och villkor. Allt annat kan – i en analys – betraktas som brus. Den här typen av plattform låter också inköpsorganisationen kontrollera impulsköp; om det finns särskilda rabattprogram och rekommenderade leverantörer kan detta förstärkas i systemet. Den här typen av ekologi kan på sikt visa sig vara arbetsam att leva i för leverantörerna som utsätts för priskonkurrens. De vill differentiera sina produkter och sälja tjänster, service, snarare än produkter. Hur skall de göra? Är detta en ekologi i jämvikt? Händelser på konsumentmarknaden antyder att det inte är så. I en ekologi där inköparen inte är så dominerande att leverantören är beroende av att alls komma med i jämförelsen, kan leverantörerna komma att göra uppror och vägra att delta i marknadsplatsen. Detta hände compare.net som drev en jämförelsemotor för priser. Man fann att flera leverantörer publicerade sina priser i .gif-format för att undvika jämförelserna. Det finns flera problem med den här typen av ekologi: vi har redan nämnt diversifieringen. Det går att argumentera för att även om mekanismer för stöd av diversifiering byggs in i plattformen så kommer dessa alltid att begränsas. Det kan vara så att nyttan med systemet består i att filtrerar till en viss grad, och att leverantörerna alltid vill at man skall filtrera mindre. Vem ansvarar för prisuppgifter i denna ekologi? Den rättsliga strukturen i denna ekologi är osäker. Den som tillhandahåller marknadsplatsen kan hamna i en del roliga situationer. Leverantör Leverantör Leverantör Leverantör

Informationsekologier Elektroniska marknadsplatser - exempel

Informationsekologier Partnernätverk Särdrag Överlevnadsstrategier för tidningar, m.fl. Jämvikt? Problem? Återkommande besökare Content aggregators Fusk Transaktioner Transaktionsdrivande webbplats e.business Många tidningar måste idag se över sina intäktskanaler. Det finns webbplatser som koncentrerar sig på att arbeta med rubrikannonser och flera b2c-lösningar som endast syftar till att koppla samman köpare och säljare. Hur kan en tidning överleva? Partnernätverken är ett populärt sätt. Exempel: Amazon.com. Det finns dock en del problem med dessa nätverk – det kanske mest intressanta är hur information rör sig över webben. Antag att A läser något på tidningen X oh följer en länk som ger X provision, och sedan talar om vad han läst för alla sina kompisar. Då får den transaktionsdrivande webbplatsen bara en liten andel av vad man genererat. Olika scheman för att komma till rätta med detta finns idag, men är svåra att vaildera. Andelar

Informationsekologier Partnernätverk – exempel

Informationsekologier Värdekedjemigration Särdrag Disintermediation? Kanalkonflikter Kanalkoncentration? Transaktionskostnader Närvaro Inte produkter – tjänster! Direktkontakt via samma eller annan kanal Är det bra med kanalkoncentration? Att endast ha en kanal? Amazon.com antyder att det inte är så... Producent Mellanman Kund

Informationsekologier Värdekedjemigration – exempel

Informationsekologier Konsumentaggregation Särdrag Flera olika modeller Nya mellanmän Maktskifte? Lojalitet & Community Exakthet? Företag Företag Företag Konsumentaggeragator

Informationsekologier Konsumentaggregation - exempel

Sammanfattning Förstå Din egen informationsekologi! (arter, funktioner, teknik, regelverk etc) Utvärdera adaptiva strategier: Elektroniska marknadsplatser Symbiotiska företag Värdekedjemigration eller andra modeller (CSCW, CSDP)

Avslutning Go make yourself a plan And be a shining light. Then make yourself a second plan, For neither will come right. Berthold Brecht ”Song of The Inadequacy of Human Enterprise”