 METODIK  Hur gör man en brukarstyrd enkätundersökning?  Hur går man sedan tillväga?  Peer-to-peer som insamlinsmetod  Problem, svårigheter och begränsningar

 Enkäten har tagit upp frågor som:  Utskrivningar och återfall  Sysselsättning och försörjning – går det att förena arbete med livet som patient?  Vad brukarna tycker och tänker om urinprov  Förtroende  Egenmakt och inflytande

 En tredjedel är kvinnor.  Få yngre än 25 år.  60 % av männen och 48 % av kvinnorna är över 41 år. Detta varierar regionalt; äldst population är I Stockholm och yngst i Göteborg.  82 % hämtar sin dos på kliniken.  Metadon vanligast (82 %), men vanligare med Buprenorfin i Göteborg. Är det skillnad på patienterna eller beror detta annat?  Fem procent är tillfälligt utskrivna och uppger att de ”självmedicinerar” med illegala preparat (Heroin eller ej förskrivet Metadon/Subutex).  Sysselsättningsgraden är 26 %. Stor skillnad mellan könen: Lägre för män (20 %) och högre för kvinnor (38 %).

 N = 328 (okänt kön = 10).

N = 330/303  Brist på förtroende kan vara en faktor som medverkar till att kvaliteten på behandling för individen minskar, och ökar risken för ofrivillig utskrivning

 ”Träffar aldrig läkaren, vet ej?”  ”Att inte kunna vara ärlig: Inte på grund av förtroende, men på grund av regler. Sedan tvingades jag till läkaren varje vecka, visades upp för praktikanter som studieobjekt.”  ”Min förra kontaktperson var vettig, lyssnade och hjälpte mig att få metadon istället för subutex, och med många andra saker. Läkaren ser mig inte alls, men är korrekt.”  ”När det fungerar fungerar allt, när jag failar, tar någon gång och om möjligt avslöjas, blir det ett herrans liv oavsett hur bra allt går.”  ”Svårt att kommunicera med läkaren men hon är alltid korrekt.”  ”Ville ha adhd-utredning och läkaren skrattade åt mig.”

 “Som att prata med en vägg. Jag måste kunna komma bort från kliniken och folket runt omkring mig.”  ”Mitt enda inflytande är att jag anpassar mig i givna regler och kontroller. För övrigt tycks klientens behov ha glömts bort och behandlingen är anpassat till personalens behov och övervakningshysterin. Jag skulle kalla behandlingen för medicinutdelning under hot och straff, villkorligt. Huvudvikten ligger i att man fyller villkor, inte att man tillfrisknar i stora drag (där återfallen är en naturlig del av tillfriskningsprocessen).”  ”Ingen lyssnar när jag försöker beskriva mina svårigheter, vet ej vart jag ska vända mig.”  ”Kunde fungera om det fanns ett sätt att tillgodogöra mig min integritet och bara om jag själv vill och vet.”